tag:blogger.com,1999:blog-1932832196514236652024-03-12T20:24:23.840-07:00Herri LanakHerri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.comBlogger27125tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-53364503319320995172010-05-27T15:51:00.001-07:002010-05-27T15:59:12.419-07:00<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjR0nZVu2XxuT7kZ26rSTtp8f4MUCeuXugFcEu6iUw9uA4IMtWFJQDsA4ub4AOJyKHX6D9Zc3MD2-WgMMUg9cPKyevD-SOjGtN71eh6Z4PwmKjbdugK9jJqfo0_zSy5_8qYD2yETlaH8XFC/s1600/cenizas-volcan-islandia.jpg"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 267px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5476087351047024434" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjR0nZVu2XxuT7kZ26rSTtp8f4MUCeuXugFcEu6iUw9uA4IMtWFJQDsA4ub4AOJyKHX6D9Zc3MD2-WgMMUg9cPKyevD-SOjGtN71eh6Z4PwmKjbdugK9jJqfo0_zSy5_8qYD2yETlaH8XFC/s320/cenizas-volcan-islandia.jpg" /></a><br /><div><span xmlns=""><br /><p style="TEXT-ALIGN: center"><br /><h1 align="center"><span style="TEXT-DECORATION: underline;font-size:28;" ><span style="font-size:78%;">ERRAUTS HODEIAREN ERAGINA EGAZKINEN MOTOREENGAN</span><br /></h1></span><br /><p></p><br /><p align="center"><br /></p><br /><p><br /></p><br /><p style="TEXT-ALIGN: center; BACKGROUND: white"><span style="font-family:Batang;font-size:18;color:black;"><strong>Islandiako errauts hodeia traba handiak sortzen ari da Euskal Herriko aireportuetan ere<br /></strong></span></p><br /><p style="BACKGROUND: white"><span style="font-family:Arial;font-size:12;color:#444444;">Loiun, esaterako, 30 hegaldi bertan behera geratu dira. Egun guztian arazoak aurreikusten direla ohartarazten ari da Miarritzeko aireportua. Oro har, Europa guztian kaosa handia da.<br /></span></p><br /><p style="BACKGROUND: white"><span style="font-family:Arial;"><span style="font-size:9;"><strong>Berria.info</strong> </span><span style="font-size:8;color:#948683;">2010-04-16 - 19:00:49</span><span style="font-size:9;"><br /></span></span></p><br /><p><br /></p><br /><p><span style="font-family:Arial;font-size:10;">Islandiako Eyjafjalla sumendiaren erupzioak sortutako errauts hodeia arazo handiak sortzen ari da Europako hegazkin trafikoan, eta Euskal Herria ez da arazo horietatik kanpo geratu. Loiu (Bizkaia), Foronda (Araba) eta Miarritzeko (Lapurdi) aireportuetan hainbat hegaldi bertan behera geratu dira eta atzeratu egin dituzte beste batzuk. Loiun, esaterako, 30 dira bertan behera geratu diren hegaldiak, Europa Press agentziaren arabera. Miarritzeko aireportuak ohartarazi du trabak handiak izango direla egun guztian, eta kopuru zehatzik eman ez duen arren, hegazkin konpainiekin zuzenean harremanetan jartzeko aholkatu die bidaiariei haien hegaldiak aterako diren edo ez argi diezaieten.<br /><br /><strong>Kaosa Europako aireportuetan</strong><br /><br />Europa iparraldean sortu du arazorik gehien sumendiaren erupzioak. Zenbait estatutan guztiz itxita dago hegazkin trafikoa, hala nola, Finlandian, Erresuma Batuan, Herbeheretan, Danimarkan, Txekiar Errepublikan, Estonian, Letonian, Lituanian, Austrian, Hungarian eta Eslovakian. Belgikan gaurko hegaldi gehienak utzi dituzte bertan beheiti, eta Polonian, berriz, Crakoviakoa eta Rzesowkoak izan ezik -herrialdearen hegoaldean biak- gainerako aireportu garrantzitsuenak itxi dituzte. Frantziako iparraldean bihar arte hogei aireportu itxi dituzte, eta Alemanian hamar, haien artean Frankfurtekoa.<br /><br />Irlandan aireporturik inportanteenak ireki dituzte, errautsak Europa ekialderantz zuzentzen ari direla-eta, baina Eurocontrol aire segurtasunerako Europako agentziaren azken jakinarazpenak dio berriz itxi dituztela. Suedian eta Norvegian bi herrialdeen iparraldetik hegaldi batzuk ateratzen hasi direla iragarri dute hango agintariek.<br /><br />Eurocontrolek dio gaur gauean Europako hegoaldera heda daitekeela errauts hodeia.<br /><br />Atzotik 17.000 hegaldi utzi dituzte bertan behera Europa osoan, Eurocontrolen arabera. Atzo Europa gainean 28.000 hegazkin ibiliko zirela aurrikusi zuen Eurocontrolek, baina 20.000 ibili ziren azkenean. Gaur, 11.000 ibiliko direla aurrikusi du.<br /><br /></span></p><br /><p><span style="font-family:Arial;font-size:10;"><br /><strong>Istripua eragiteko arriskua</strong><br /><br />Sumendiaren erupzioak errautsezko hodeiak sortzen ditu, eta hegazkin baten kabinan edo motorrean sartuz gero istripua eragiteko arriskua sortzen dute. Errautsak hautsezko, harrizko eta beirazko partikula urratzaileak dira, eta turbinetan sartzen badira, motorraren funtzionamenduan eragin dezakete.<br /></span></p><br /><p><br /></p><br /><p><br /></p><br /><p><br /></p><br /><p><br /></p><br /><p style="TEXT-ALIGN: center"><span style="font-family:Batang;font-size:18;"><strong>Arrazoi teknikoak<br /></strong></span></p><br /><p style="TEXT-ALIGN: justify"><span style="font-family:Times New Roman;font-size:12;"><br /></span></p><br /><p style="TEXT-ALIGN: justify"><span style="font-family:Times New Roman;font-size:12;">Naiz eta Islandian sortutako errauts hodeiak, Holanda, Belgika eta Frantzia estaltzea lortu duen eta milaka bidaiariei erronkak sortu dien, nabigaziorako agertzen diren arazoak "gutxi" dira<br /></span></p><br /><p style="TEXT-ALIGN: justify"><span style="font-family:Times New Roman;font-size:12;">Atzo, belgikako pilotoen erakundeak adierazi zuenez, dauden erronkak krontrolpean egon daitezke,hegazkin guztiek daramatzaten radareei esker, edota ibilbideak aldatuta.<br /></span></p><br /><p style="TEXT-ALIGN: justify"><span style="font-family:Times New Roman;font-size:12;">Zein da erreaktore batek jasango zuen arazoa errautezko hodeia gurutzatzerakoan? Hodeiaren dentsitate hendia dela eta, honek ez luke ia oxigeno atomorik edukiko bere barne eta hau ezinbestekoa denez hegazkinen turbinak funtzionatzeko, erreaktoreak geldituko litzatezke.<br /></span></p><br /><p style="TEXT-ALIGN: justify"><span style="font-family:Times New Roman;font-size:12;">"Errauts efektua" delakoa, hegazkin baten turbinaren barnean, erreaktorearen leherketa suposatuko luke. Ontzi bat, txori talde batekin topo egitean gertatuko litzatekeen bezalaxe. Honen arrazoia hurrengoa da: hodeian barrena dauden beira zatiek turbinaren barneko mekanismo guztiak apurtuko lituzketela. Hirugarren efektu posiblea, zientzilarien esanetan, "efecto chicle" deritzona da. Bertan, erreketa ondoren motore barruko tenperatura altuak direla eta, errauts partikula bolkanikoak itsatsita geratuko lirateke, txikle bat balira bezala, erreaktorearen aspetan. Berehalako motore itzalketa emanez.<br /></span></p><br /><p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:12;">Honen harira esan beharra dago, errauts hodeiarekin zerikusia izan duten konpainiek eguneko 200 milioi dolareko galerak izan dituztela.<br /></span></p><br /><p><br /></p><br /><p>Bestalde, Institutu bulcanologikoak emandako informazioaren arabera, errautsak bi mailatan izango duela eragina jakin dugu. Alde batetik, 0 eta 6000 metro bitaretan dabiltzan egazkinengan (hauek dira lurraratzen edo aireratzen ari direnak), eta bestalde, 6000 metro eta 11000 metro artean dabiltzanak (hauek jada bidean dabiltzanak dira).<br /></p><br /><p>Barajas-eko aeroportuari dagokionez, egazkinek bi mailotan izango dituzte arazoak. Hau da lurreratze eta aireratze maniobrak egiten ari direnean eta baita beronen gainetik hegaz doazenean ere.<br /></p><br /><p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:12;">Bestalde, Prat-eko aireportuan (Bartzelona) bigarren mailan hegaz dabitzan hegazkinek izango dituzte arazoak soilik. 6000 eta 11000 metro artean dabiltzanak halaber.</span></p><p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:7;"></span> </p><p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:7;">Benetan arazo fisiko eta teknikoa izan da, ala aldiz politiko eta ekonomilariek asmatutako trikimailu bat?</span></p><p><span style="font-family:Times New Roman;font-size:7;">JGA</span></p></span></div>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-5759789888150232212010-05-27T14:53:00.000-07:002010-05-27T14:54:32.527-07:00Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-32389693633085196972010-05-23T12:24:00.000-07:002010-05-23T12:24:03.241-07:00Condensadores<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/h2t-KPEbFN8&hl=es_ES&fs=1"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/h2t-KPEbFN8&hl=es_ES&fs=1" allowscriptaccess="never" allowfullscreen="true" wmode="transparent" type="application/x-shockwave-flash" width="425" height="344"></embed></object>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-67298071005088406432010-05-23T12:17:00.000-07:002010-05-23T12:25:17.650-07:00<meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 10"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 10"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5Cuserpc%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><link rel="Edit-Time-Data" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5Cuserpc%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_editdata.mso"><!--[if !mso]> <style> v\:* {behavior:url(#default#VML);} o\:* {behavior:url(#default#VML);} w\:* {behavior:url(#default#VML);} .shape {behavior:url(#default#VML);} </style> <![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> </w:Compatibility> <w:donotoptimizeforbrowser/> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Arial Unicode MS"; panose-1:2 11 6 4 2 2 2 2 2 4; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1 -369098753 63 0 4129279 0;} @font-face {font-family:Tahoma; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:1627421319 -2147483648 8 0 66047 0;} @font-face {font-family:TimesNewRomanPS-BoldMT; mso-font-alt:"Times New Roman"; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:auto; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} @font-face {font-family:"Arial Black"; panose-1:2 11 10 4 2 1 2 2 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} @font-face {font-family:"Comic Sans MS"; panose-1:3 15 7 2 3 3 2 2 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:script; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} @font-face {font-family:"\@Arial Unicode MS"; panose-1:2 11 6 4 2 2 2 2 2 4; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1 -369098753 63 0 4129279 0;} @font-face {font-family:"Wingdings 2"; panose-1:5 2 1 2 1 5 7 7 7 7; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} @font-face {font-family:ArialMT; mso-font-alt:Arial; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:auto; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} @font-face {font-family:Mathematica4; mso-font-alt:Symbol; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} @font-face {font-family:Mathematica3; mso-font-alt:Symbol; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} @font-face {font-family:Mathematica1; mso-font-alt:Symbol; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} @font-face {font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027"; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:auto; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:none; mso-hyphenate:none; text-autospace:ideograph-other; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-bidi-font-family:Tahoma; mso-font-kerning:1.5pt;} p.Standard, li.Standard, div.Standard {mso-style-name:Standard; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:none; mso-hyphenate:none; text-autospace:ideograph-other; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-bidi-font-family:Tahoma; mso-font-kerning:1.5pt;} p.Textbody, li.Textbody, div.Textbody {mso-style-name:"Text body"; mso-style-parent:Standard; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:6.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:none; mso-hyphenate:none; text-autospace:ideograph-other; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-bidi-font-family:Tahoma; mso-font-kerning:1.5pt;} p.Heading3, li.Heading3, div.Heading3 {mso-style-name:"Heading 3"; mso-style-next:"Text body"; margin-top:12.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:6.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:none; page-break-after:avoid; mso-outline-level:3; mso-hyphenate:none; text-autospace:ideograph-other; font-size:14.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-bidi-font-family:Tahoma; mso-font-kerning:1.5pt; font-weight:bold;} p.TableContents, li.TableContents, div.TableContents {mso-style-name:"Table Contents"; mso-style-parent:Standard; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:no-line-numbers; mso-hyphenate:none; text-autospace:ideograph-other; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Arial Unicode MS"; mso-bidi-font-family:Tahoma; mso-font-kerning:1.5pt;} @page Section1 {size:595.25pt 841.85pt; margin:2.0cm 2.0cm 2.0cm 2.0cm; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:1574504647; mso-list-template-ids:-1248018302; mso-list-style-name:WW8Num3;} @list l0:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l0:level2 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l0:level3 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l0:level4 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l0:level5 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l0:level6 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l0:level7 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l0:level8 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l0:level9 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l1 {mso-list-id:1588267099; mso-list-template-ids:1900558590; mso-list-style-name:WW8Num2;} @list l1:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l1:level2 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l1:level3 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l1:level4 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l1:level5 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l1:level6 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l1:level7 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l1:level8 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l1:level9 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l2 {mso-list-id:2038387156; mso-list-template-ids:-679175396; mso-list-style-name:WW8Num4;} @list l2:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l2:level2 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l2:level3 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l2:level4 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l2:level5 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l2:level6 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l2:level7 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l2:level8 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} @list l2:level9 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:none; mso-level-number-position:left; margin-left:0cm; text-indent:0cm; mso-ansi-font-size:9.0pt; mso-bidi-font-size:9.0pt; mso-ascii-font-family:Symbol; mso-hansi-font-family:Symbol; mso-bidi-font-family:"StarSymbol\, \0027Arial Unicode MS\0027";} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Tabla normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} </style> <![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <o:shapedefaults ext="edit" spidmax="1040"> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <o:shapelayout ext="edit"> <o:idmap ext="edit" data="1"> </o:shapelayout></xml><![endif]--> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b><span style="font-size:18pt;">SARRERA<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;">Gaur egun ez da gauza zaila kondentsadore (edo kapazitore) bat ikustea, izan ere hainbat aplikaziotan erabiltzen dira, hala nola, argazkigintzan, laseretan, irratian, telebistan…<span style=""> </span></span><span lang="PT" style="font-size:14pt;">kondentsadore izena, dielektriko batez banatutako edozein bi eroaleri ematen zaio.<span style=""> </span>Ia aplikazio praktiko guztietan konduktore bakoitzak zero karga netoa du eta<span style=""> </span>konduktore batetik bestera elektroiak pasatuz doaz.<span style=""> </span>Ondorengo eran adierazten dirá:</span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><!--[if mso & !supportInlineShapes & supportFields]><span style="'mso-element:field-begin;mso-field-lock:yes'"></span><span style="'mso-spacerun:yes'"> </span>SHAPE <span style="'mso-spacerun:yes'"> </span>\* MERGEFORMAT <span style="'mso-element:field-separator'"></span><![endif]--><!--[if gte vml 1]><v:group id="_x0000_s1026" editas="canvas" style="'width:128.25pt;height:34.5pt;" coordsize="2565,690"> <o:lock ext="edit" aspectratio="t"> <v:shapetype id="_x0000_t75" coordsize="21600,21600" spt="75" preferrelative="t" path="m@4@5l@4@11@9@11@9@5xe" filled="f" stroked="f"> <v:stroke joinstyle="miter"> <v:formulas> <v:f eqn="if lineDrawn pixelLineWidth 0"> <v:f eqn="sum @0 1 0"> <v:f eqn="sum 0 0 @1"> <v:f eqn="prod @2 1 2"> <v:f eqn="prod @3 21600 pixelWidth"> <v:f eqn="prod @3 21600 pixelHeight"> <v:f eqn="sum @0 0 1"> <v:f eqn="prod @6 1 2"> <v:f eqn="prod @7 21600 pixelWidth"> <v:f eqn="sum @8 21600 0"> <v:f eqn="prod @7 21600 pixelHeight"> <v:f eqn="sum @10 21600 0"> </v:formulas> <v:path extrusionok="f" gradientshapeok="t" connecttype="rect"> <o:lock ext="edit" aspectratio="t"> </v:shapetype><v:shape id="_x0000_s1027" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;" preferrelative="f"> <v:fill detectmouseclick="t"> <v:path extrusionok="t" connecttype="none"> <o:lock ext="edit" text="t"> </v:shape><v:shape id="_x0000_s1028" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image001.png" title=""> </v:shape><w:wrap type="none"> <w:anchorlock/> </v:group><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image002.jpg" shapes="_x0000_s1026 _x0000_s1027 _x0000_s1028" width="172" height="47" /><!--[endif]--><!--[if mso & !supportInlineShapes & supportFields]><v:shape id="_x0000_i1030" type="#_x0000_t75" style="'width:128.25pt;height:34.5pt'"> <v:imagedata croptop="-65520f" cropbottom="65520f"> </v:shape><span style="'mso-element:field-end'"></span><![endif]--></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span lang="PT" style="font-size:14pt;">Kondentsadore baten ezaugarri garrantzitsuena bere kapazitatea da. Kapazitate hau aldatu daiteke, honen tamainaren, formaren edota material dielektrikoaren arabera. ondorengo esprezioaren bidez defini daiteke kapazitatea:<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1027" type="#_x0000_t75" style="'width:74.25pt;height:42.75pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image003.emz" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image004.gif" shapes="_x0000_i1027" width="99" height="57" /><!--[endif]--></span></p> <p class="Heading3">Orain energia-balantzea egingo dugu:</p> <p class="Textbody" style="margin-left: 35.35pt; text-indent: -14.15pt;"><!--[if !supportLists]--><span style=";font-family:Symbol;font-size:9pt;" ><span style="">·<span style="font: 7pt "Times New Roman";"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size:14pt;">Bateriak emandako energia t aldiunerarte:<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="margin: 0cm 1cm 6pt;"><span style="font-size:14pt;"><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1028" type="#_x0000_t75" style="'width:168pt;height:38.25pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image005.gif" href="http://www.sc.ehu.es/sbweb/fisika/elecmagnet/campo_electrico/rc/Image1.gif"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image005.gif" shapes="_x0000_i1028" width="224" height="51" /><!--[endif]--></span><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="margin-left: 35.35pt; text-indent: -14.15pt;"><!--[if !supportLists]--><span style=";font-family:Symbol;font-size:9pt;" ><span style="">·<span style="font: 7pt "Times New Roman";"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size:14pt;">Eta erresistentzian disipatutako energia t aldiunerarte:<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="margin: 0cm 1cm 6pt;"><span style="font-size:14pt;"><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1029" type="#_x0000_t75" style="'width:177pt;height:38.25pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image006.gif" href="http://www.sc.ehu.es/sbweb/fisika/elecmagnet/campo_electrico/rc/Image2.gif"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image006.gif" shapes="_x0000_i1029" width="236" height="51" /><!--[endif]--></span><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="margin-left: 35.35pt; text-indent: -14.15pt;"><!--[if !supportLists]--><span style=";font-family:Symbol;font-size:9pt;" ><span style="">·<span style="font: 7pt "Times New Roman";"> </span></span></span><!--[endif]--><span style="font-size:14pt;">Kondentsadorean gordetako energia, eremu elektriko gisa:<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="margin: 0cm 1cm 15pt;"><span style="font-size:14pt;"><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1031" type="#_x0000_t75" style="'width:165pt;height:39pt;visibility:visible'"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image007.gif" href="http://www.sc.ehu.es/sbweb/fisika/elecmagnet/campo_electrico/rc/Image3.gif"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image007.gif" shapes="_x0000_i1031" width="220" height="52" /><!--[endif]--></span><span style="font-size:14pt;"><span style="">
<br /></span></span></p><p class="Textbody" style="margin: 0cm 1cm 15pt;">
<br /><span style="font-size:14pt;"><span style=""></span><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b><span style="font-size:18pt;">KONDENTSADORE MOTAK<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;">Aurrez esan dugun bezala, kondentsadorearen plaken artean material dielektrikoa kokatzen da. Material hauek era ezberdinetakoak izan daitezke, hori dela era hainbat kondentsadore mota desberdindu daitezke material dielektrikoaren arabera:<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b><span style="font-size:14pt;">Kondentsadore</span></b><b><span style="font-size:14pt;"> </span></b><b><span style="font-size:14pt;">regulablea</span></b><b><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="Picture_x0020_2" spid="_x0000_i1026" type="#_x0000_t75" style="'width:264.75pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image008.gif" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image008.gif" shapes="Picture_x0020_2" width="353" height="144" /><!--[endif]--></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;">Kondentsadore hauetan kapazitatea, erregulatu daiteke bi plakak mugiaraziz (adibidez torloju baten bidez).<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><!--[if gte vml 1]><o:wrapblock><v:shape id="gráficos4" spid="_x0000_s1033" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image009.gif" title=""> <w:wrap type="topAndBottom"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image009.gif" shapes="gráficos4" width="36" height="58" /><!--[endif]--><!--[if gte vml 1]></o:wrapblock><![endif]-->
<br /><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b style=""><span style="font-size:14pt;">Zeramikazko kondentsadorea<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="Picture_x0020_3" spid="_x0000_i1025" type="#_x0000_t75" style="'width:167.25pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image010.jpg" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image010.jpg" shapes="Picture_x0020_3" width="223" height="186" /><!--[endif]--></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;">Dielektriko bezala zeramika duen kondentsadorea dugu. Kanpoaldean armadura giza zilarra erabili ohi da. Zeramikaren konstante dielektriko altua dela eta, kapazitate oso altuak lortu daitezke, bolumen oso txikiarekin.<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b style=""><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b style=""><span style="font-size:14pt;">Paperezko kondentsadorea<span style=""> </span><o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><!--[if gte vml 1]><o:wrapblock><v:shape id="gráficos9" spid="_x0000_s1034" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image011.jpg" title=""> <w:wrap type="topAndBottom"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image012.jpg" shapes="gráficos9" width="130" height="138" /><!--[endif]--><!--[if gte vml 1]></o:wrapblock><![endif]-->
<br /><span style="font-size:14pt;">Dielektriko giza papera etabiltzen du eta olioz impregnatuta egon ohi dra.<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b style=""><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b style=""><span style="font-size:14pt;">Kondentsadore elektrolitikoa<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><!--[if gte vml 1]><v:shape id="gráficos3" spid="_x0000_s1030" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image013.jpg" title=""> <w:wrap type="square"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image013.jpg" shapes="gráficos3" align="left" width="198" height="162" hspace="12" /><!--[endif]--></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;">Normalean polarizatuta dagoen kondentsadorea. Bi elektrodo ditu, bata elektrolito batez osatua, korronte elektrikoak eraginda eta anodoaren oxidazioaren bitartez dielektrikoa sortuko duena.<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><o:p> </o:p></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style=""> </span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b style=""><span style="font-size:14pt;">Plastikosko kondentsadorea<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="Picture_x0020_5" spid="_x0000_i1032" type="#_x0000_t75" style="'width:165pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image014.gif" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image014.gif" shapes="Picture_x0020_5" width="220" height="100" /><!--[endif]--></span><span style="font-size:14pt;">Dielektriko gisa plastiko fina erabiltzen du. Era ezberdinetako plastikoak erabili egiten dira: poliestireno, teflon, polipropileno,policarbonato, poliéster….</span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b style=""><span style="font-size:14pt;">Kondentsadore aldakorra<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt; text-align: justify;"><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="Picture_x0020_6" spid="_x0000_i1033" type="#_x0000_t75" style="'width:185.25pt;height:142.5pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image015.gif" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image015.gif" shapes="Picture_x0020_6" width="247" height="190" /><!--[endif]--></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt; text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Kondentsadore aldakorra agertzen zaigu, konkretuki xafla paralelodun metalikoak dituen kondentsadorte aldakorra non airea dielektrikoa den. Irudian ikusten den moduan, ezkerraldean bi engranaje ditu, bata errotorea da eta bestea estatorea. Errotorea kondentsadorearen kanpoaldean dagoen barrara konektatuta dago. Kondentsadore honetan dielktrikoa airea da, bi plaka sortak hurbil daude baina ez dira ukitzen. Kondentsadorea doitsean, plakak mugitzen dira azalera handituz edo txikituz.<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Metalezko plakak iztean kapazitatea handitzen da eta zabaltzen badugu kapazitatea txikituko da. Kondentsadorearen kapazitatea jakiteko formula hau erabiliko dugu:<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><!--[if gte vml 1]><o:wrapblock><v:shape id="gráficos12" spid="_x0000_s1036" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image016.jpg" title=""> <w:wrap type="topAndBottom"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image016.jpg" shapes="gráficos12" width="101" height="53" /><!--[endif]--><!--[if gte vml 1]></o:wrapblock><![endif]-->
<br /><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style=";font-family:ArialMT;font-size:13pt;" >C→</span><span style="font-size:14pt;">kondentsadorearen kapazitatea</span><span style=";font-family:ArialMT;font-size:13pt;" ><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><!--[if gte vml 1]><v:shape id="gráficos13" spid="_x0000_s1037" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image017.jpg" title=""> <w:wrap type="square"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image017.jpg" shapes="gráficos13" align="left" width="19" height="22" hspace="12" /><!--[endif]--><span style=";font-family:ArialMT;font-size:13pt;" >→</span><span style="font-size:14pt;">Hutsaren konstante dielektrikoa</span><span style=";font-family:ArialMT;font-size:13pt;" ><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><!--[if gte vml 1]><v:shape id="gráficos14" spid="_x0000_s1038" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image018.jpg" title=""> <w:wrap type="square"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image018.jpg" shapes="gráficos14" align="left" width="18" height="18" hspace="12" /><!--[endif]--><span style=";font-family:ArialMT;font-size:13pt;" >→</span><span style="font-size:14pt;">Konstante dielektrikoa edo material dielektrikoaren permitibitate erlatiboa plaken artean</span><span style=";font-family:ArialMT;font-size:13pt;" ><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">A</span><span style=";font-family:ArialMT;font-size:13pt;" >→</span><span style="font-size:14pt;">Plaken azalera</span><span style=";font-family:ArialMT;font-size:13pt;" ><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">d</span><span style=";font-family:ArialMT;font-size:13pt;" >→</span><span style="font-size:14pt;">Plaken arteko distantzia</span><span style=";font-family:ArialMT;font-size:13pt;" ><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Mota honetako kondentsadoreak oso erabilgarriak dira bateria edo memoria<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">bezala.<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt; text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt; text-align: justify;"><b style=""><span style="font-size:14pt;">Micazko kondentsadorea<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="Picture_x0020_7" spid="_x0000_i1034" type="#_x0000_t75" style="'width:195.75pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image019.gif" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image019.gif" shapes="Picture_x0020_7" width="261" height="247" /><!--[endif]--></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;">Dielektriko gisa mika erabiltzen du. Ezagutzen diren mika moten artean flogopita eta moscovita erabiltzen dira. Bere komposizioan mika eta estainu laminak erabiltzen dira.<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><!--[if gte vml 1]><o:wrapblock><v:shape id="gráficos2" spid="_x0000_s1029" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image020.jpg" title=""> <w:wrap type="topAndBottom"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><span style=""> <table align="left" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr> <td width="209" height="0">
<br /></td> </tr> <tr> <td>
<br /></td> <td><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image020.jpg" shapes="gráficos2" width="148" height="40" /></td> </tr> </tbody></table> </span><!--[endif]--><!--[if gte vml 1]></o:wrapblock><![endif]-->
<br /><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;">Goian aipatutako dielektriko guztiak kontuan hartzekoak dira, izan ere kondentsadorearen kapazitatea azko aldatu daiteke batetatik bestera. Hala ere, dielektrikoaren araberako sailkapena ez da egin daitekeen bakarra. Gaur egun forma ezberdinetako kondentsadoreak fabrikatzen dira, eta forma ere kontuan hartu beharreko zerbait da. Horregatik honako sailkapen honek ere bere garrantzia du. Guk formarik ohikoenak bakarrik aurkeztuko ditugo, seguruenik hainbat gehiago egongo dira baina hauek dira erabilienak:<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b style=""><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b style=""><span style="font-size:14pt;">Plaka paralelodun kondentsadorea<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1035" type="#_x0000_t75" style="'width:147pt;height:146.25pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image021.png" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image022.gif" shapes="_x0000_i1035" width="196" height="195" /><!--[endif]--></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style="font-size:14pt;">Bere izenak dioen bezala, bi plaka paraleloz osatuta dago kontrako karga dituena. </span><span lang="PT" style="font-size:14pt;">Mota honetako kondentsadoreen kapazitatea kalkulatzeko ondorendo esprezioa erabiltzen da:</span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span lang="PT" style="font-size:14pt;"><span style=""> </span></span><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1036" type="#_x0000_t75" style="'width:68.25pt;height:45pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image023.emz" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image024.gif" shapes="_x0000_i1036" width="91" height="60" /><!--[endif]--></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="Picture_x0020_1" spid="_x0000_i1037" type="#_x0000_t75" style="'width:150pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image025.emz" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image026.gif" shapes="Picture_x0020_1" width="200" height="204" /><!--[endif]--></span><b style=""><span lang="PT" style="font-size:14pt;">Kondentsadore esferikoa</span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1038" type="#_x0000_t75" style="'width:158.25pt;height:45pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image027.emz" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image028.gif" shapes="_x0000_i1038" width="211" height="60" /><!--[endif]--></span><span lang="PT" style="font-size:14pt;">Bi esfera konzentriko eroalez osatuta dago. Kontrako karga dute. Bi esferak barilla dielektriko batzuez lotuta daude, bain ez dute eraginik kapazitatean.</span><span style="" lang="PT"><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><b style=""><span lang="PT" style="font-size:14pt;">Kondentsadore zilindrikoa<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="Picture_x0020_4" spid="_x0000_i1039" type="#_x0000_t75" style="'width:184.5pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image029.emz" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image030.gif" shapes="Picture_x0020_4" width="246" height="172" /><!--[endif]--></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span lang="PT" style="font-size:14pt;">Kondentsadore zilindrikoak nahiz eta oso komunak ez izan erabiltzen dira. Irudiko balioak kontuan hartuz ondorengo ezprezioa lortu daiteke: </span><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1040" type="#_x0000_t75" style="'width:218.25pt;height:61.5pt;visibility:visible'"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image031.emz" title=""> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image032.gif" shapes="_x0000_i1040" width="291" height="82" /><!--[endif]--></span><span style="" lang="PT"><o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span lang="PT" style="font-size:14pt;">**kontuan eduki behar da aurreko ezprezioak lortzeko, kondentsadorearen plaken artean hutsa suposatu dugula, hau da, inolako dielektrikorik ez da jarri.<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="margin-bottom: 15pt;"><span lang="PT" style="font-size:14pt;">
<br /></span><b><span lang="PT" style="font-size:18pt;">KARGA/DESKARGA PROZESUA<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span lang="PT" style="font-size:14pt;">Oinarrizko zirkuituen azterketa eta karga/deskarga prozesua azaltzeko<span style=""> </span>ordua heldu da. Hurrengo zirkuituak aztertuko ditugu: RC zirkuituak, RL zirkuituak eta RLC zirkuituak.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:16pt;">Kondentsadorearen karga<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Denboraren menpeko aldagaiak hauek izango dira i(t) eta q(t). I intentsitatea dq/dt-gatik ordezkatuko da (kargaren aldaketa denboraren alketaren menpe):<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>(dq/dt)R = V - (q/C)<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>dq/dt = V/R - (q/(RC))<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Ekuazioa honako hau da<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>dq/dt = (VC - q)/(RC)<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Aldagaiak bananduz </span><span style="color: rgb(41, 37, 38);font-family:Mathematica4;font-size:13pt;" >T</span><span style="font-size:14pt;"> dq/(q - VC) = - dt/(RC)<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;">Integratzerakoan</span><span style="color: rgb(41, 37, 38);font-family:Mathematica4;font-size:13pt;" >T</span><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;"> ln [ - (q - VC)/VC)] = -t/(RC)<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">q bananduz<span style=""> </span></span><span style="color: rgb(41, 37, 38);font-family:Mathematica4;font-size:13pt;" >T</span><span style="font-size:14pt;"> q dt = C V [(1 - e-t/RC )] = q (1- e-t/RC )<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Tentsioa honako hau izango da<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span><span style=""> </span>v<sub>c</sub>( t )</span> = V <span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1041" type="#_x0000_t75" style="'width:23.25pt;height:24.75pt;visibility:visible'"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image033.png" href="http://html.rincondelvago.com/000268473.png"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image034.gif" shapes="_x0000_i1041" width="31" height="33" /><!--[endif]--></span><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:16pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:16pt;">Konsentsadorearen deskarga<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Kondentsadorean potentzial diferentzia hau denez IR = q/C, horregatik zirkuituaren intentsitatea kondentsadorearen kargaren aldaketa erlazioa zehaztuko du.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Ondoren ikusiko dugun intentsitatearen definizioa kontutan hartuz, alegia zirkuituan zehar zirkulatzen ari den karga denbora unitateko, <i style="">i=dq/dt</i>, eta ordezkatuz, ondorengo ekuazioa lortuko dugu, integragarria dena:</span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>q = Q e-t/RC<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Non Q karga maximoa den.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Ekuazioa denborarekiko deribatuz intetsitatea denboraren menpean lortuko dugu<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>I = Q/(RC) e-t/RC<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Ondorio bezala intentsitatea eta karga exponentzialki murrizten direla esan dezakegu.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:18pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:18pt;">OHIKO ZIRKUITUAK<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:16pt;">RC Zirkuituak<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">RC zirkuituak erresistentzia eta kondentsadore bat osatzen dute.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Bere ezaugarri nagusia intentsitatearen balioaren aldaketa denborarekiko da. Denbora zero denean, kondentsadorea deskargatuta egongo da, denbora pasa ahala zirkuituan intentsitate bat agertuko da eta kondentsadorea karga prozesua hasiko du. </span><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;">Kondentsadorearen plaken arteko distantziagatik zirkuitutik ez dabil intentsitaterik , hortik erresistentziaren beharra.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><!--[if gte vml 1]><o:wrapblock><v:shape id="gráficos5" spid="_x0000_s1032" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image035.png" title=""> <w:wrap type="topAndBottom"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><span style=""> <table cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr> <td width="91" height="0">
<br /></td> </tr> <tr> <td>
<br /></td> <td><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image036.gif" shapes="gráficos5" width="300" height="228" /></td> </tr> </tbody></table> </span><!--[endif]--><!--[if gte vml 1]></o:wrapblock><![endif]-->
<br /><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;"><span style=""> </span><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Kondentsadorea kargatzen denean, intentsitatea 0 izango da.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Kirchoff-en bigarren legeak dio V = (IR) - (q/C)<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Non q/C<span style=""> </span>kondentsadorearen potentzial diferentzia den.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">t=0 denean intentsitatea hau da I = V/R kondentsadorea kargatu ez denean.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Kondentsadorea behin kargatuta intentsitatea zero eta karaga izango da<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span><span style=""> </span>Q = CV<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard"><span style="font-size:14pt;">Zirkuituaren jokabidea hobeto ikusteko, hurrengo taula eraiki dugu<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard"><span style=";font-family:";" ><o:p> </o:p></span></p> <table class="MsoNormalTable" style="margin-left: 2.25pt; border-collapse: collapse;" border="0" cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr style="height: 54pt;"> <td style="width: 112.55pt; border-width: 1pt medium 1pt 1pt; border-style: solid none solid solid; height: 54pt;color:black -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style=""><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p>
<br /></td> <td style="width: 112.6pt; border-width: 1pt medium 1pt 1pt; border-style: solid none solid solid; height: 54pt;color:black -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style=""><b><span style="font-size:14pt;">Hasierako<span style=""> </span>egoera<o:p></o:p></span></b></p> <p class="TableContents"><b><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>t=0<o:p></o:p></span></b></p> </td> <td style="width: 112.55pt; border-width: 1pt medium 1pt 1pt; border-style: solid none solid solid; height: 54pt;color:black -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style=""><b><span style="font-size:14pt;">Erdiko egoera<o:p></o:p></span></b></p> <p class="TableContents"><b><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>t=t<o:p></o:p></span></b></p> </td> <td style="width: 112.85pt; border: 1pt solid black; padding: 2.75pt; height: 54pt;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style=""><b><span style="font-size:14pt;">Bukaerako egoera<o:p></o:p></span></b></p> <p class="TableContents"><b><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>t=t<sub>f</sub></span></b><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr style="height: 36.3pt;"> <td style="width: 112.55pt; border-width: medium medium 1pt 1pt; border-style: none none solid solid; height: 36.3pt;color:-moz-use-text-color -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style=""><b><span style="font-size:14pt;">Metatutako karga<o:p></o:p></span></b></p> </td> <td style="width: 112.6pt; border-width: medium medium 1pt 1pt; border-style: none none solid solid; height: 36.3pt;color:-moz-use-text-color -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">q=0<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="width: 112.55pt; border-width: medium medium 1pt 1pt; border-style: none none solid solid; height: 36.3pt;color:-moz-use-text-color -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">q</span><span style="font-size:14pt;">↑</span><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> </td> <td style="width: 112.85pt; border-width: medium 1pt 1pt; border-style: none solid solid; height: 36.3pt;color:-moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">q<sub>max</sub>=Q(=Q<sub>F</sub>)<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr style="height: 37.1pt;"> <td style="width: 112.55pt; border-width: medium medium 1pt 1pt; border-style: none none solid solid; height: 37.1pt;color:-moz-use-text-color -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style=""><b><span style="font-size:14pt;">Potentzial diferentzia<o:p></o:p></span></b></p> </td> <td style="width: 112.6pt; border-width: medium medium 1pt 1pt; border-style: none none solid solid; height: 37.1pt;color:-moz-use-text-color -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">Vc=0<o:p></o:p></span></p> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">VR=V<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="width: 112.55pt; border-width: medium medium 1pt 1pt; border-style: none none solid solid; height: 37.1pt;color:-moz-use-text-color -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">V<sub>c</sub>=q/C</span><span style="font-size:14pt;">↑</span><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">VR=i</span><span style=";font-family:";" >•</span><span style="font-size:14pt;">R↓</span><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> </td> <td style="width: 112.85pt; border-width: medium 1pt 1pt; border-style: none solid solid; height: 37.1pt;color:-moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">Vc=q<sub>max</sub>/C=Q/C<o:p></o:p></span></p> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">VR=0<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> <tr style="height: 35.45pt;"> <td style="width: 112.55pt; border-width: medium medium 1pt 1pt; border-style: none none solid solid; height: 35.45pt;color:-moz-use-text-color -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style=""><b><span style="font-size:14pt;">Korronte intentsitatea<o:p></o:p></span></b></p> </td> <td style="width: 112.6pt; border-width: medium medium 1pt 1pt; border-style: none none solid solid; height: 35.45pt;color:-moz-use-text-color -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">i<sub>max</sub>=V/R<o:p></o:p></span></p> </td> <td style="width: 112.55pt; border-width: medium medium 1pt 1pt; border-style: none none solid solid; height: 35.45pt;color:-moz-use-text-color -moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">i</span><span style="font-size:14pt;">↓</span><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> </td> <td style="width: 112.85pt; border-width: medium 1pt 1pt; border-style: none solid solid; height: 35.45pt;color:-moz-use-text-color black black;" valign="top" width="150"> <p class="TableContents" style="text-align: center;" align="center"><span style="font-size:14pt;">i=0<o:p></o:p></span></p> </td> </tr> </tbody></table> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Denboraren zatidura gisa agertzen den <i style="">RC</i> konstanteari, zirkuituaren denbora-konstantea deritzo eta da: korronteak, hasierako balioaren 1/e balioa atzemateko iragaten den denbora. Magnitude horrek denbora-unitatea du; R-k eta C-k SI unitateak badituzte, RC segundotan egongo da.<o:p></o:p></span></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Denbora-konstanteak kondentsadorearen kargatze- eta deskargatze-azkartasuna mugatzen du. Zenbat eta txikiagoa izan RC-ren balioa, hainbat eta arinago jaitsiko dira Q-ren eta I-ren ekuazioetako esponentzialak; modu berean, zenbat eta handiagoa izan RC-ren balioa, hainbat eta motelago aldatuko dira esponentzialak. RC denbora igaro ondoren, hasieran zuen baino e<sup>-1</sup></span><span style=";font-family:Mathematica3;font-size:13pt;" >></span><span style="font-size:14pt;">0,37 bider txikiagoko baliora erori da korrontea. Kondentsadorea, berriz, RC denbora-tarte horretan, karga osoaren (1-e<sup>-1) </sup></span><span style=";font-family:Mathematica3;font-size:13pt;" >></span><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>%63raino kargatu da; 2RC denbora-tartean, %86raino; eta 3RC denboran, %95eraino.</span><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b style=""><span style="font-size:16pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b style=""><span style="font-size:16pt;">RL Zirkuituak<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">RL zirkuituak erresistentzia eta haril(autoinduktantzia duena) bat osatzen dute. Autoinduktantzia edukitzeagatik intentsitatean bat-bateko aldaketak ekiditzen ditu. Beti zirkuituaren autoinduktantzia mesprezatzen da induktantziarekin konparatuz gero oso txikia delako.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Autoinduktantzia mesprezagarria<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><!--[if gte vml 1]><o:wrapblock><v:shape id="gráficos7" spid="_x0000_s1039" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image037.gif" title=""> <w:wrap type="topAndBottom"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image037.gif" shapes="gráficos7" width="454" height="375" /><!--[endif]--><!--[if gte vml 1]></o:wrapblock><![endif]-->
<br /><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><i style=""><span style="font-size:13pt;">t</span></i><span style="font-size:13pt;">→∞,</span><span style="font-size:14pt;"> denean, intentsitatea gora egingo du eta induktantzia indar elektroeragilea<span style=""> </span>alderantzizko norantzan sortuko du, honekin intentsitatea ez igotzea lortuko dugu. Honi indar kontraelektroeragilea deitzen zaio.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Iee hau da: V = -L (induktantzia) dI/dt<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Denbora pasa ahala intentsitatea gora egingo duenez, aldaketa positiboa izango da (dI/dt) eta tentsioa negatiboa izango da induktantzia tentsio jauzi bat dagoelako.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Kirchhoff garatuz: V = (IR) + [L (dI / dt)]<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">IR = Erresistentziaren tentsio jauzia.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Hau ekuazio diferentziala da eta ordezkapen bat egin dezakegu:<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">x = (V/R) - I<span style=""> </span>hau da; dx = -dI<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;">Ekuazioan ordezkatuz x + [(L/R)(dx/dt)] = 0<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">dx/x = - (R/L) dt<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Integratuz ln (x/xo) = -(R/L) t<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">x bananduz: x = xo e -Rt / L<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">xo = V/R ekuazioan ordezkatuz<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Denbora zero da<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Eta intentsitatea zero ere<span style=""> </span>V/R - I = V/R e -Rt / L<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span></span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >¯</span><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>I = (V/R) (1 - e -Rt / L)<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Zirkuituaren denbora adierazpen hau ematen du<span style=""> </span></span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >t</span><span style="font-size:14pt;"> = L/R<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>I = (V/R) (1 - e - 1/</span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >t</span><span style="font-size:14pt;"> )<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">t=</span><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1042" type="#_x0000_t75" style="'width:13.5pt;height:7.5pt;visibility:visible'"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image038.gif" href="http://upload.wikimedia.org/math/d/2/4/d245777abca64ece2d5d7ca0d19fddb6.png"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image038.gif" shapes="_x0000_i1042" width="18" height="10" /><!--[endif]--></span> <span style="font-size:14pt;">, sarearen intentsitatea hau izango da I = V/R. Orduan intentsitatearen aldaketa denboran zehar zero bezala hartu ahal dugu.</span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span></span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >t </span><span style="font-size:14pt;">eta I dauden ekuazioa egiaztatu nahi badugu, behin deribatu behar dugu eta jatorrizkoan ordezkatzen da.</span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span><span style=""> </span>dI/dt = V/L e - 1/</span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >t</span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Ordezkatuz: V = (IR) + [L (dI / dt)]<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span></span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >¯</span><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>V = [ (V/R) (1 - e - 1/</span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >t</span><span style="font-size:14pt;"> )R + (L V/ L e - 1/</span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >t</span><span style="font-size:14pt;"> )]<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span></span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >¯</span><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>V - V e - 1/</span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >t</span><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>= V - V e - 1/</span><span style=";font-family:Mathematica1;font-size:14pt;" >t</span><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:16pt;">Oszilazioak LC zirkuituetan<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Kondentsadorea harilarekin konektatzen denean, bai kondentsadorearen intentsitatea bai kondentsadorearen karga oszilatzen dute. Erresistentzia dagoenean, joule efektua dela eta energiaren disipazioa gauzatzen da, galera hauek bero moduan gertatzen dira. Beraz oszilazioak indargetutak geratzen dira. Momentuz erresistentzia mesprezatuko dugu.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span></span><span style="font-size:14pt;"><!--[if gte vml 1]><v:shape id="_x0000_i1043" type="#_x0000_t75" style="'width:105.75pt;height:97.5pt;visibility:visible'"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image039.jpg" href="http://html.rincondelvago.com/000268475.jpg"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image039.jpg" shapes="_x0000_i1043" width="141" height="130" /><!--[endif]--></span><span style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">t=0denean, kondentsadorearen karga maximoa izango da eta plaken arteako eremu elektrikoan gordetako energia<span style=""> </span>hurrengoa da U = Q2max/(2C).<span style=""> </span>Denbora igarotzean, zirkuituaren intentsitatea gora egingo du eta kondentsadorean energia zati bat<span style=""> </span>induktantziara joango da. Kondentsadorearen karga zero denean, intentsitatea maximoa da eta induktantziaren eremu elektrikoan energia guztia gordeta dago.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Prozesu hau alderantziko norantzan errepikatzen da eta horrela oszilatzen hasten da.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Denbora zehatz batean, sistemaren energia totala bi energien(kondentsadorea eta induktantzia) gehiketaren berdina izango da:<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">U = Uc + UL<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>U = [ Q2/(2C) ] + ( LI2/2 )<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:16pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:16pt;">RLC Zirkuituak<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">RLC zirkuituak seriean konektatutako erresistentzia, haril eta kondentsadore bat osatzen dute.<span style=""> </span><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><!--[if gte vml 1]><o:wrapblock><v:shape id="gráficos1" spid="_x0000_s1031" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image040.gif" title=""> <w:wrap type="topAndBottom"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><span style=""> <table cellpadding="0" cellspacing="0"> <tbody><tr> <td width="140" height="0">
<br /></td> </tr> <tr> <td>
<br /></td> <td><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image040.gif" shapes="gráficos1" width="182" height="161" /></td> </tr> </tbody></table> </span><!--[endif]--><!--[if gte vml 1]></o:wrapblock><![endif]-->
<br /><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">t=0 denean, kondentsadoreak karga maximoa edukiko du (Qmax). Denbora igarotzen denean, sistemaren energia totalaren ekuzioa hau da:<span style=""> </span><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>U = [ Q2/(2C) ] + ( LI2/2 )<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">LC zirkuituetako oszilazioak ez ziren indargetutak energia totala konstantea zelako. RLC zirkuituetan, erresistentzia dagoelako, oszilazioak ingargetutak agertzen dira enrgiaren zati bat bero bihurtze delako.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Sistemaren energia totalaren aldaketa denboraren menpe erresistentzian xahututako energiarengatik emanda dago.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span>dU/dt = - I2R<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Gero energia totala denborarekiko ekuazioa deribatzen da eta ordezkatzen da<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span><span style=""> </span>LQ´ + RQ´ + (Q/C) = 0<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;">Ikusi daiteke RCL zirkuitua joera indargetu oszilakorra duela<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span style="font-size:14pt;"><span style=""> </span></span><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;">m(d2x/dt2) + b(dx/dt) + kx = 0<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;">Erresistentzia oso txikia hartzen badugu:<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;">Q = Qmax e -(Rt/2L)cos wt<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;">w = [ (1/LC) - (R/2L)2 ] 1/2<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-size:14pt;">Erresistentzia gero eta handiagoa hartuz oszilazioak indargetu arinagoa jasango dute,<span style=""> </span>sistemaren energia gehiago xahutuko duelako.R<span style=""> </span>(4L/C) ½ bada sistema gain motelduta dago.<span style=""> </span><o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span lang="EN-GB" style="font-size:18pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:18pt;">SUPERKONDENTSADOREAK<o:p></o:p></span></b></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><!--[if gte vml 1]><v:shape id="gráficos11" spid="_x0000_s1035" type="#_x0000_t75" style="'position:absolute;left:0;"> <v:imagedata src="file:///C:\DOCUME~1\userpc\LOCALS~1\Temp\msohtml1\01\clip_image041.jpg" title=""> <w:wrap type="square"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/userpc/LOCALS%7E1/Temp/msohtml1/01/clip_image042.jpg" shapes="gráficos11" align="left" width="128" height="89" hspace="12" /><!--[endif]--><span style="font-size:14pt;">Superkondentsadoreak edo ultrakondentsadoreak kondentsadoreen antzekoak dira baina energia askoz handiagoa gordetzen dute. Superkondentsadoreak kondentsadoreekin konparatzen baditugu 10.000 aldiz energia gehiago metatu ahal dute, dimentsio berdinak erabiliz. Batzuk 3000F-tara heldu daitezke, haien aplikazioak anitzak dira. Adibidez tankeen, kamioien eta trenen<span style=""> </span>motorrak martzan jartzeko. Azkenengo saiakuntzak Formula 1-eko munduan egiten ari dira.<o:p></o:p></span></p> <p class="Textbody" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:18pt;"><o:p> </o:p></span></b></p> <p class="Standard" style="text-align: justify;"><b><span style="font-size:16pt;">Xabier I. A.<o:p></o:p></span></b></p> Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-83771262407080865162010-05-19T09:08:00.000-07:002010-05-19T09:14:14.536-07:00Lurrikara batek mundua desplaza dezake<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFE3nReHSlKA0EyeH9v_ZV7WauFPW9Ca8taDHKZDtZw-xeXV5N4jD1V6-1fVDVjIGZ-qOjV_ER6wUzFxFPKk5QaC0L40m_XtvGnb2CIcoBz8FZhkY1Wn7WKB9d9nKKiIxCyjshEDx9kHQm/s1600/terremoto2%5B1%5D.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5473014442073730050" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 222px; CURSOR: hand; HEIGHT: 298px" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFE3nReHSlKA0EyeH9v_ZV7WauFPW9Ca8taDHKZDtZw-xeXV5N4jD1V6-1fVDVjIGZ-qOjV_ER6wUzFxFPKk5QaC0L40m_XtvGnb2CIcoBz8FZhkY1Wn7WKB9d9nKKiIxCyjshEDx9kHQm/s400/terremoto2%5B1%5D.jpg" border="0" /></a><br /><div>Otsailak 27: irudiak ez dute zalantzarik usten: Chileko kosta birrindu zuen 8.8 graduko lurrikara indartsua izan zen, oso. Baina zer nolako indarrarekin jo zuen? NASA-ko zientzialarien ustez, Lurraren ardatza mugitu egin zuen:<br /><br />“Gure kalkuluak zuzenak baldin badira, lurrikarak 8 cm desplazatu zituen Lurraren itxura-ardatza”, zioen Richard Gross geofisikariak.<br />Jendeak pentsa zezakeen antzemango zuela Lurrak 8 cm inklinatzen zela. Baina ez du horrela funtzionatzen itxura-ardatzak: “Itxura-ardatzak ez du Lurraren inklinazioa zehazten, bere oreka baizik”, dio Gross-ek.<br /><br />Hurrengoa aintzat hartu:<br /><br />Lurra ez da esfera perfektu bat. Kontinenteak eta ozeanoak edonola daude banatuta Lurraren azaleran guztian zehar. Lur gehiago dago Iparrraldean Hegoaldean baino, eta urarekin justu aldrebes gertatzen da logikoa denez. Asimetria horien ondorioz, Lurrak astiro mugitzen da biratzen duen bitartean. Itxura-ardatza Lurraren masa-orekaren adierazle da, eta biraketa-ardatza horren inguruan mugitzen da. Hala ere, biek ia leku berdinean daude kokatuta: 10 metro baino ez dituzte banatzen (hau ez du esan nahi berdin jokatzen direnik)<br /><br />Hori jakinda, Gross-ek esandakoa uler daiteke: “Lurrikarak lur-masa nahikoa mugitu zuen masa-oreka aldatzeko, eta ondorioz, itxura-ardatza ere”.<br /><br />Hala ere, itxura-ardatzaren mugimendua ez da gauza berri bat zientifikoentzat. Izan ere urtero 10 cm mugitzen da, Izozte Aroaren ondorio bezala. Azken hau, orain dela 11.000 urte gertatu zen, eta izotz kapa pisutsu asko desagertu egin ziren. Horrek, lurraren azala eta mantuari pisua kendu zitzaion, Lurrari forma esferikoagoa hartzeko egoera errazten.<br />Izozte Aroaren eragina gaur egun jarraitzen duen prozesua da, eta beraz modu natural eta jarraituan mugitzen da itxura-ardatza. </div><div><br /><a href="http://www.youtube.com/watch?v=ZPqOoq9LYKY">http://www.youtube.com/watch?v=ZPqOoq9LYKY</a></div><div><br />Baina egunen iraupenaren murrizpena ez da benetako notizia. Izan ere, ondorio latzak izan ditzake munduko komunikabide eta seinaleen gainean. Pentsa, guztion zerbitzura dauden sateliteek, lurreko antenekin kontaktuan daudela. Baina azke hauen plataforma, Lurra alegia, mugitzen baldin bada, akabo konekzioa. Sateliteek galduta egongo lirateke. Antenen bila emango lukete denbora, baina ezin aurkitu.</div><div> </div><div>Egilea: E.A.</div>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-56268614424517159652010-05-17T10:37:00.000-07:002010-05-17T11:03:23.725-07:00NANOTEKNOLOGIA<p align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTOJgbN_TSKYFvUPircPo6QnmA_3TZDe12QF5dCahQPu8Y-n2uJWq0Ll-6AJALUCwlTHnRlD5D98IngZmIKB21TDICQOM-PvMlyDbdhQ0wU6Mr2-l5p26T5nTodNb0sQfC5IgxV9TAYLau/s1600/nanotecnologia_515.jpg"><img style="WIDTH: 400px; HEIGHT: 249px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5472298195445229842" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTOJgbN_TSKYFvUPircPo6QnmA_3TZDe12QF5dCahQPu8Y-n2uJWq0Ll-6AJALUCwlTHnRlD5D98IngZmIKB21TDICQOM-PvMlyDbdhQ0wU6Mr2-l5p26T5nTodNb0sQfC5IgxV9TAYLau/s400/nanotecnologia_515.jpg" /></a></p><br /><strong>Zer da nanoteknologia?</strong><br /><br />Gaur egun, oro har, bi definizio erabiltzen dira. Alde batetik, materia eskala nanoskopikoan kontrolatuz (molekulen tamainan, alegia) materialak, gailuak eta sistemak egiteko gaitasuna da nanoteknologia. Bigarren definizioaren arabera, materiak maila horretan dituen propietateak eta fenomenoak ustiatzea da.<br />Nanoteknologia atomoen eta molekulen (nanomaterialak) eskalan lan egiten duen teknologiari deritzo. Eskuarki, nanoteknologiak 100 nanometro baino txikiagoak diren egiturekin lan egiten du.<br /><br />Nanoteknologiak material eta osagai asko sortzeko ahalmena du, batez ere elektronikarako, medikuntzarako eta energiaren sorrerarako. Hala ere, kezka dago nanomaterial horiek osasunerako eta ingurumenerako kaltegarriak izan ote litezkeen ala ez. Kontuan hartu behar da materialen propietateak tamainaren arabera aldatzen direla, beraz ondo aztertu eta ezagutu behar dira hain eskala txikian kaltegarriak ez izateko.<br /><br />Hau honela izanda, naturaren aurka jokatzearen aldeko eta kontrako iritziak daude. Batzuk, etorkizunerako progesutzat hartzen dute eta abantailatzat hartzen dute bizitzaren luzatzea. Baina, jarrera kontrajarriak dutenek, bizi iraupena luzatzea ea zoriontasuna ekartzen al duen planteatzen dute. Gainera haien ustetan, prozesu naturalen aurka egitea ez da etikoa.<br /><br /><strong>Historia: Teknologiaren garapena.</strong><br /><br />Gailuak gero eta txikiagoak egitea aspaldiko erronka da. Gaur egun poltsikoetan eramaten ditugun asko ez ziren aspaldian etxe batean sartzeko modukoak. Erlojuen historia, esate baterako, oso adierazgarria da. XIV. mendean kanpandorreetako lehen erlojuak zabaldu ziren. Teknologiari begiratzen badiogu, ordea, duela 400 bat urteko esku-erlojuen tamaina harrigarria da. Ezagutzen den zaharrena Alemaniako Nurenberg hirian egin zen 1504. urtean. Baina XIX. mende arte ez zen erlojuak seriean egiteko modurik izan. Gaur egungo erloju txikienak ia ez dira ikusten eta txipen barrunbeetan gordeta egoten dira.<br /><br />Teknokratek XX. mendea injeniarien mendetzat jo dezakete, dudarik gabe. Material berriek eta Fisikako kontzeptu berriek etekin oparoa eskaini dute ehun urte horietan. Eraikin erraldoien eta poltsikoan gordetzeko moduko garun artifizialen mendea da. Horrekin batera, gizartea ere horren isla izan da. Besteak beste, fikzioak zientziari begira izan du garapena neurri handi batean. Bonba atomikoaren beldurra eta bidaia espazialen lilura jaso eta barreiatu ditu.<br />Nanoteknologiaren jatorrizko ideia lehenengo aldiz Richard P. Feynman fisikariak, 1965. urteko Fisikako Nobel saridunak, aipatu zuen. Feynman-ek elektrodinamika kuantikoaren esparruan egiten zuen lan, baina biokimika ere izugarri zuen gogoko. 1959. urtean Kaliforniako Institutu Teknologikora joan zen hitzaldia ematera. Hitzaldi horren izenburua "Hor behean toki asko dago" (There is plenty of room at the botton) zen. Feynman-ek aipatu zuen makina handiak, beste makina txikiagoak egiteko gai direnak, egin daitezkeela. Makina horiek beste txikiago batzuk egiteko erabil daitezke eta abar. Hala, atomoak eta molekulak zuzenean maneiatzeko tresnak izango ditugu azkenean. Ideia berri hori azkar zabaldu zen fisikarien artean.<br />1966. urtean adibide polita kaleratu zen zinearen bitartez. Pelikula ospetsu batean ebakuntza medikoa egiteko itsaspeko oso bat txikitu eta odolean sartzen zioten gaixoari. Antzeko zerbait egiteko proiektuez hitz egin da aurtengo egunkarietan. Bidezkoa al zen hain makina txikiak egitea? Ideia polita izan arren, fikzioaren kontuak ziren.<br /><br />Garai hartako fisikariak, ordea, partikula azpiatomikoekin lanean ari ziren. Nahiz eta burutazio teoriko asko asmatu, oso zailtzat jotzen zuten manipulazio mota hori eta, segituan, partikulen esperimentuetara itzuli ziren. Hala ere, hirurogeita hamarreko hamarkadan sortu ziren behar teknologikoek, ADNarekin zerikusia zutenek adibidez, nanoteknologiaren aitzindarien garapena jorratzea eskatzen zuten.<br /><br />Ikerketaren eskutik, mekanika kuantikoak etekin berriak eman zituen eta 1981. urtean atomoak banaka mugi zitzakeen makina asmatu zen. Oinarri fisikoa tunel efektua zen, alegia, partikulek potentzial-langak zeharkatzeko duten ahalmen estatistikoa. Atomoak "ikusteko" gai den mikroskopioa garatu zen. Ez da hori gailu horren ahalmen bakarra, atomoak "harrapatu" eta mugitzeko ere erabil baitaiteke.<br /><br /><strong><span style="font-family:arial;">NANOELEKTRONIKA.</span></strong><br /><br />Nanoelektronika osagarri elektronikoak sortzeko nanoteknologian oinarritzean datza, arrunki transistoreak izaten dira. Nanoteknologiaren definizioa 100 nm baino gutxiagoko teknologia erabiltzea bada ere, nanoelektronikak atomoen arteko interakzioak eta propietate kuantikoak sakonki aztertu behar dituzten osagarri elektronikoak biltzen ditu. Hori dela eta, TSMCren edo Pentium 4ren CMOS90 osagarria ez da osagarri nanoelektroniko bat nahiz eta 90 nm edo 65 nm baino txikiagoak izan daitezkeen.<br /><br />Batzuek nanoelektronika teknologia disruptiboa dela deritzote, nanotransistoreak eta transistoreak oso ezberdinak direlako. Nanosagarrietako batzuek molekula hibridoen/erdieroaleen elektronika, nanokableak/nanohodiak, edota elektronika molekularrean oinarritzen dira.<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><p align="center"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjp9R8L5r0kAcxzPi4-5MxmTO5wmchNhuGbjHw0rJr_yetHH_D937SBQp88zmS36qv1veRIebec2jLhcrUwRdPSjAo_O0SSAoX0bQO9ZMTvZ47mvoxm8HHApdGi3SaWTrtwm11ug22wooP-/s1600/nanotecnologia%5B1%5D.jpg"><img style="WIDTH: 184px; HEIGHT: 187px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5472297086528349426" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjp9R8L5r0kAcxzPi4-5MxmTO5wmchNhuGbjHw0rJr_yetHH_D937SBQp88zmS36qv1veRIebec2jLhcrUwRdPSjAo_O0SSAoX0bQO9ZMTvZ47mvoxm8HHApdGi3SaWTrtwm11ug22wooP-/s400/nanotecnologia%5B1%5D.jpg" /></a></p><br /><br /><br /><br /><em></em><br /><br /><div align="justify"><em>Gailu nanoelektronikoak:</em><br /><br /><strong>Irratiak</strong><br /><br />Nanoirratiak garatu dituzte karbonozko nanohodiak erabiliz.<br /><br /><strong>Ordenagailuak </strong><br /><br />Nanoelektronikaren xedeetako bat elektronika konbentzionalarekin egiten diren mikroprozesagailuak baino potentzia handiagokoak egitea da. Horretarako CMOS teknologiako osagarrien ordez, nanolitografia modu berriak, nanohodiak bezalako nanomaterialak edota molekula txikiak aztertzen ari dira. Eremu-efektuko transistoreak egin dituzte karbonozko nanohodiak eta heteroestrukturadun nanohodi erdieroaleak erabiliz.<br /><br /><strong>Energia elektrikoaren sorrera</strong><br /><br />Ikertzaileak nanohodiak eta beste nanoestrukturadun materialak ikertzen ari dira eguzki-zelula merkeagoak eta eraginkorragoak sortzeko, siliziozko eguzki-zelulen ordez.<br />Halaber, energia sortzeko bio-nano sorgailuak nola egin litezkeen ikertzen dihardute.<br /><br /><strong>Mediku-diagnostikoak </strong><br /><br />Gizakientzako aplikaziorik onuragarrienak garatze bidean daude. Biomolekulen kontzentrazioak detektatzen dituzten gailu nanoelektronikoak sortzeko interesa dago etorkizunean mediku-diagnostikoetan erabili ahal izateko. Aplikazio hori nanomedikuntza kategorian barne egongo litzateke. Bide berean doan ikerketa batek, zelula bakar batekin elkarri eragiteko gai den gailu nanoelektronikoak garatzea du helburu, biologiako ikerlanetan erabili ahal izateko. Gailu horiek nanosentsore dute izena eta osasuna bistaratzeko, biziraupenerako eta defentsarako erabili ahalko lirakete<br /><br /><span style="font-family:arial;"><strong>NANOMEDIKUNTZA</strong></span><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjndn1F97oDI_1CQBbDRT0EI-lh01bwwbeC0ShBFPOZOil2oZ1NG532RCCi0wA_YScThn0pBwXjFgFQ8B3x5aD0ra6we-SZmzqKcOCEubyL-lq1r-HZZgUwAD0WQq5gR1yJnGAHiDXdRxx/s1600/done-yo-nanotecnologia-y-salud-intro1.jpg"><img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 215px; FLOAT: right; HEIGHT: 180px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5472297519245677986" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjndn1F97oDI_1CQBbDRT0EI-lh01bwwbeC0ShBFPOZOil2oZ1NG532RCCi0wA_YScThn0pBwXjFgFQ8B3x5aD0ra6we-SZmzqKcOCEubyL-lq1r-HZZgUwAD0WQq5gR1yJnGAHiDXdRxx/s400/done-yo-nanotecnologia-y-salud-intro1.jpg" /></a><br />Nanomedikuntza nanoteknologiaren zati bat da, gaixotasunak gorputzaren barnetik sendatzea ahalbidetzen duen maila zelular eta molekular batean. Medikuntzaren barnean dauden aurrerapenen artean arrakastatsuenetakoa da. Osasun eremuan nanoteknologia aplikatzea biziki baliagarria gerta daiteke, diagnostiko zehatzagoak egiteko edo terapia eraginkorragoak eragiteko, botika premiazkoa den toki zehatzera joan dadin (horrek, noski, alboko efektuak murriztu egingo lituzke) edo zelulekin komunikatzeko gauza liratekeen materialak sortzeko, ehunen birsorkuntza eragin dezaten, adibidez.<br /><br /><em>Arazo etikoak</em> :<br /><br />Agian, medikuntzaren alor honek eragin ditzakeen arazo etikoak batzuk besteen arteeko desadostasunak izan daitezke.<br />Nanoteknologia atomoen eta molekulen (nanomaterialak) eskalan lan egiten duen teknologiari deritzo. Eskuarki, nanoteknologiak 100 nanometro baino txikiagoak diren egiturekin lan egiten du. </div><div align="justify"><br />Nanoteknologiak material eta osagai asko sortzeko ahalmena du, batez ere elektronikarako, medikuntzarako eta energiaren sorrerarako. Hala ere, kezka dago nanomaterial horiek osasunerako eta ingurumenerako kaltegarriak izan ote litezkeen ala ez. Kontuan hartu behar da materialen propietateak tamainaren arabera aldatzen direla, beraz ondo aztertu eta ezagutu behar dira hain eskala txikian kaltegarriak ez izateko.<br /><br />Hau honela izanda, naturaren aurka jokatzearen aldeko eta kontrako iritziak daude. Batzuk, etorkizunerako progesutzat hartzen dute eta abantailatzat hartzen dute bizitzaren luzatzea. Baina, jarrera kontrajarriak dutenek, bizi iraupena luzatzea ea zoriontasuna ekartzen al duen planteatzen dute. Gainera haien ustetan, prozesu naturalen aurka egitea ez da etikoa.<br /><br /><em>Nanoproduktuen zerrenda </em><br /><br />Merkatu-azterketa baten arabera, hainbat produkturen etiketan iragartzen da nanoteknologiari esker garatutako produktuak direla. Zerrenda bat egin dute produktu horiekin Woodrow Wilson erakundeko adituek, eta, guztira, berrehun eta hamabi produktu aurkitu dituzte merkatuan. Joan den urtean antzeko azterketa bat egin zuen beste erakunde batek, eta produktu-kopurua erdia-inguru zen. Beraz, argi dago nanoteknologiaren presentzia zabaltzen ari dela.<br />Nanoteknologiarekin lortutako produktu horietako asko informatikarekin lotutakoak dira: prozesagailuak, flash memoriak... Ez da harritzekoa; izan ere, nanoteknologiaren sorreratik argi ikusi zen ordenagailuen munduari bultzada emango ziola.<br />Etxetresna elektrikoak ere badira, hala nola, hozkailuak, arropa-garbigailuak, xurgagailuak eta airea girotzeko aparatuak. Eta kirolerako hainbat tresna eta osagarri ere bai: golfeko makilak, teniseko erraketak, bizikleta-osagarriak, arropak, oinetakoak...<br />Kosmetika ez da atzean geratu, eta nanoteknologiari esker garatutako produktuen zerrenda horretan hogeita hamaika edertzeko produktuak dira, hamar produktutik bat baino gehiago. Aurpegirako kremak, eguzkitik babesten dutenak, makillajea, ezpainetako margoak... eta baita elikaduraren osagarriak ere, besteak beste.<br />Egia esan, halako produktuetan lehen ere erabiltzen ziren nano eskalako partikulak, baina, marketinaren ikuspegitik, ezaugarri hori nabarmentzea komeni da orain, puntako produktu baten irudia ematen baitu.<br /><br /><em>Mikroartea </em><br /><br />Nanoteknologia eta horren erabileraz lor daitezkeenak askotan izan ditugu hizpide, baina oraingoak marka guztiak hausten ditu. Globulu gorrien tamainako zezenak irudikatu dituzte, 10 mm luze eta 7 mm altu direnak, zehatzago esanda.<br />Irudien oinarritzat uretano akrilatozko erretxina erabili dute, eta erretxin hori bi fotoien bidezko absortzioaz baliatu dira fotopolimerizazioa egin eta hiru dimentsioko irudiak lortzeko.<br />Txip eta zirkuituak egiten dituztenek sinadura gisa irudi txikiak egiten dituztela bagenekien, baina tokitan geratu da haien ‘txikitasuna’! </div><br /><p align="right"><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 236px; DISPLAY: block; HEIGHT: 292px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5472296375248876786" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIp2ayB3BkNGTBiEb7In_LcV2bRfivWt5PV0-vAobUdyf8Ix4vm8Md5Gw2a6B5tEnRZ3OKMvZGJRS-wqCu5-e93UNovBDjb1AbK3eR4w7CcRsBsVXOB0ywOgmzoVFQC08K5edjsF264wST/s400/E010816.jpg" /></p><p align="right"><br /><object style="BACKGROUND-IMAGE: url(http://i1.ytimg.com/vi/pDBV55qNW1U/hqdefault.jpg)" width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/pDBV55qNW1U&hl=es_ES&fs=1"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/pDBV55qNW1U&hl=es_ES&fs=1" width="425" height="344" allowscriptaccess="never" allowfullscreen="true" wmode="transparent" type="application/x-shockwave-flash"></embed></object><br /><br /><br /><br /><object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/V_o-BU0vdRk&hl=es_ES&fs=1"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/V_o-BU0vdRk&hl=es_ES&fs=1" width="425" height="344" allowscriptaccess="never" allowfullscreen="true" wmode="transparent" type="application/x-shockwave-flash"></embed></object><br /><br /><br /><br /><br /><strong>Egilea</strong>: Asier I.C </p>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-34316417851915220522010-05-10T12:55:00.000-07:002010-05-11T05:27:34.900-07:00ENERGIA USTE BAINO ESKURAGARRIAGO<span style="font-style: italic;font-family:";font-size:100%;" >Honezkero, denon buruetan dago </span><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 10"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 10"><link style="font-style: italic; font-family: georgia;" rel="File-List" href="file:///C:%5CUsers%5Cunai%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Tabla normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} </style> <![endif]--><span style="font-style: italic;font-family:";font-size:100%;" >erregai fosilen erreserbak</span><span style="font-style: italic;font-family:";font-size:100%;" > gero eta urriagoak direla, eta energia-iturri horiek erabiltzeagatik izugarrizko ingurumen-arazoak sortzen ari direla. Bada, hainbat ikertzaile energia lortzeko metodo berriak ari dira bilatzen. Oso ezagunak dira, adibidez, haizearen edo eguzkiaren energiari probetxua ateratzeko garatu dituzten tresnak; baina seguruenik bereziagoak izango direla hurrengo lerroetan azalduko ditugunak.</span><span style=";font-family:georgia;font-size:100%;" >
<br />
<br /></span><span style="font-style: italic;font-family:georgia;font-size:180%;" >ZU ERE ENE</span><span style="font-style: italic;font-family:georgia;font-size:180%;" >RGIA-ITURRI BERRIZTAGARRI</span><span style=";font-family:georgia;font-size:100%;" ><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXLGU6iRhHFjCYQolWtkJ_5BAp1Gb01ztkMN1l8F_5kCOQQz9U3e3lHRO9AYXYq6hrHstTSSQr7PPtfUWNU1WgagBmrqz2jHUpZ-5Ncy-FhBl3d9VR2_inmWQYWY1EwO0o3lyrMxUhJ7PD/s1600/T080316-a.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 201px; height: 210px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXLGU6iRhHFjCYQolWtkJ_5BAp1Gb01ztkMN1l8F_5kCOQQz9U3e3lHRO9AYXYq6hrHstTSSQr7PPtfUWNU1WgagBmrqz2jHUpZ-5Ncy-FhBl3d9VR2_inmWQYWY1EwO0o3lyrMxUhJ7PD/s400/T080316-a.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469758912117117650" border="0" /></a></span> <meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 10"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 10"><link style="font-family: georgia;" rel="File-List" href="file:///C:%5CUsers%5Cunai%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Tabla normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal" style="font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">Orain arte energia iturri asko ezagutu ditugu: nuklearra, termikoa, eolikoa... baina orain, berriz, bestelako bide batzuk garatu nahi dituzte, hala nola: euri-tantek erortzean duten energia elektrizitate bihurtzea, edo tresna bibrakorren energia atzitzea. Dirudienez, ahalegin handia egiten ari dira energia-iturri guztiak baliagarri bilakatzeko. Joule guzti-guztiei atera nahi diete probetxua; zertarako alferrik galdu?<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">Hala, azkenaldian joera berri bat sortu da: giza gorputza energia-iturri bihurtzea. Ideia horretan oinarritzen diren bi ikerketaren berri izan dugu, baina batek daki zer ideia korapilatsu darabilten buruan ikertzaileek!</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:arial;"><span style="font-size:100%;"> Michigango Unibertsitateko ikertzaile batzuk tresna berezi bat ari dira garatzen, oinez goazenean belaunetik xahutzen dugun energia elektrizitate bihurtzeko. Ibiltzean, pauso bakoitzean belaunak aurrera egiten duenean, abiadura hartzen du. Oinak lurra ukitzen duenean, ordea, belauna balaztatu egiten da oinaren gaineko posizio berrian. Gailuak balaztatzean sortzen den energia jasotzen du, belaunean atxikita dagoelako. Normalean, energia hori galdu egiten da.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">
<br /></span></p><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 10"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 10"><link style="font-family: georgia;" rel="File-List" href="file:///C:%5CUsers%5Cunai%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Tabla normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal" style="font-family:arial;"><span style=";font-size:100%;color:black;" >Pentsatzen jarrita, aipatutako hori ez da ideia berri bat; aspaldi ezagutzen dugu antzeko mekanismoan oinarritzen den gailu bat: bizikleta batzuen argiztapena. Ez al dute aurrealdean bonbilla bat, eta horri energia emateko dinamo bat? Funtzionamendua berdina da: bizikletaren higiduraz baliatzen da dinamoa elektrizitatea sortu eta bonbilla energiaz hornitzeko. Horretarako, gurpilaren kontra dinamoaren pieza bat jartzen da, gurpilarekin batera bira dezan.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="font-family:arial;"><span style=";font-size:100%;color:black;" >Baten batek gogoan izango du zer erresistentzia eragiten dion gurpilari pieza horrek batzuetan, eta ahalegin handiagoa egin behar dela bizikl</span><span style=";font-size:100%;color:black;" ><span style="">eta dinamo eta guzti mugitzeko! Bada, Michigango ikertzaileek garatu duten tresnak ere traba egiten dio ibiltariari besteak beste, 1,6 kiloko pisua du, eta indar gehigarri bat egin behar du gailua jantzita ibiltzeko. Hurrengo linkean ikus dezakegu tramankulu honek nola funtzionatzen duen</span>
<br /></span></p><span style=";font-family:georgia;font-size:100%;" ><a href="http://www.youtube.com/watch?v=bAQ5CwMdoFk&feature=player_embedded">http://www.youtube.com/watch?v=bAQ5CwMdoFk&feature=player_embedded</a></span><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 10"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 10"><link style="font-weight: bold; font-family: georgia;" rel="File-List" href="file:///C:%5CUsers%5Cunai%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Tabla normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} </style> <![endif]--><span style="font-weight: bold;font-family:georgia;font-size:100%;" >
<br />
<br /><span style="font-style: italic;font-size:130%;" >Gorputzean beharrean, arropan.</span></span> <meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 10"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 10"><link style="font-family: georgia;" rel="File-List" href="file:///C:%5CUsers%5Cunai%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><link style="font-family: georgia;" rel="Edit-Time-Data" href="file:///C:%5CUsers%5Cunai%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_editdata.mso"><!--[if !mso]> <style> v\:* {behavior:url(#default#VML);} o\:* {behavior:url(#default#VML);} w\:* {behavior:url(#default#VML);} .shape {behavior:url(#default#VML);} </style> <![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Tabla normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} </style> <![endif]--><span style=";font-family:georgia;font-size:130%;" ><b><span style=""><!--[if gte vml 1]><v:shapetype id="_x0000_t75" coordsize="21600,21600" spt="75" preferrelative="t" path="m@4@5l@4@11@9@11@9@5xe" filled="f" stroked="f"> <v:stroke joinstyle="miter"> <v:formulas> <v:f eqn="if lineDrawn pixelLineWidth 0"> <v:f eqn="sum @0 1 0"> <v:f eqn="sum 0 0 @1"> <v:f eqn="prod @2 1 2"> <v:f eqn="prod @3 21600 pixelWidth"> <v:f eqn="prod @3 21600 pixelHeight"> <v:f eqn="sum @0 0 1"> <v:f eqn="prod @6 1 2"> <v:f eqn="prod @7 21600 pixelWidth"> <v:f eqn="sum @8 21600 0"> <v:f eqn="prod @7 21600 pixelHeight"> <v:f eqn="sum @10 21600 0"> </v:formulas> <v:path extrusionok="f" gradientshapeok="t" connecttype="rect"> <o:lock ext="edit" aspectratio="t"> </v:shapetype><v:shape id="_x0000_i1025" type="#_x0000_t75" alt="" style="'width:150pt;"> <v:imagedata src="file:///C:\Users\unai\AppData\Local\Temp\msohtml1\01\clip_image001.jpg" href="http://www.zientzia.net/informazioa/artikuluak/euskaraz/2008/03/images/T080316-a.jpg"> </v:shape><![endif]--><!--[if !vml]--><!--[endif]--></span></b></span><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 10"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 10"><link style="font-family: georgia;" rel="File-List" href="file:///C:%5CUsers%5Cunai%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Tabla normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal" style="font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">Energia sortzeko gizakiaz baliatzen den bigarren tresna ez dago zuzenean lotuta gorputzarekin, soinean janzten ditugun arropekin baizik. Hain zuzen, nanozuntz piezoelektrikoz egindako hari bat fabrikatu dute Georgiako Teknologia Institutuan; hau da, tentsio mekaniko baten ondorioz, (bata bestearen kontra igurtziz, adibidez) elektrizitatea sortzen duten zuntz txiki-txikiak.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">
<br /></span><span style="font-size:100%;"><o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="font-family:georgia;"><span style=";font-size:100%;color:black;" >Nanozuntz horien </span><span style="font-size:100%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZCyMoAXiPTem12YVqN2-0FedhfYPOSVNTXRStr1oc2lPozJXmsJSa43_JXSBENsdQouS3jO_ppRshGDjbE12eHEX6iBCTFw7c4CA9Jx4TINNWDF7qqFpBs10HG_DvufRBM7xvrJSmSK9s/s1600/T080316-c.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 262px; height: 196px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZCyMoAXiPTem12YVqN2-0FedhfYPOSVNTXRStr1oc2lPozJXmsJSa43_JXSBENsdQouS3jO_ppRshGDjbE12eHEX6iBCTFw7c4CA9Jx4TINNWDF7qqFpBs10HG_DvufRBM7xvrJSmSK9s/s400/T080316-c.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469757985491278050" border="0" /></a></span><span style=";font-size:100%;color:black;" >bidez ehungintzan erabili ohi diren zuntzak estalita, jantziak egiteko aproposak diren hariak egin dituzte. Alkandora edo jertse bat ehuntzeko hari horiek erabilita, mugimenduarek</span><span style=";font-size:100%;color:black;" >in elektrizitatea sortzen duen arropa lortu nahi dute zientzialariek.<o:p></o:p></span><span style=";font-size:100%;color:black;" >
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:georgia;"><span style=";font-size:100%;color:black;" >
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:georgia;"><span style=";font-size:100%;color:black;" >Egia esan, bai batean eta bai bestean, oso elektrizitate gutxi sortzen da, batetik, belaunek energia gutxi xahutzen dutelako ibiltzean, eta, bestetik, sortu dituzten hari berezi horiek elektrizita</span><span style=";font-size:100%;color:black;" >te gutxi sortzen dutelako.
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:georgia;"><span style=";font-size:100%;color:black;" >
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:georgia;"><span style=";font-size:100%;color:black;" >Hala ere, horrelakoak elektrizitate gehiegi behar ez duten tresnak elikatzeko erabiliko dira, hala nola telefono mugikorrak, GPSak edo mp3 irakurgailuak. Beraz, ikertzaileek uste dute azkar samar lortuko dutela soinean eramateko modukoak izatea esku artean dituzten prototipoak.</span>
<br /></p><span style=";font-family:georgia;font-size:100%;" >
<br /></span><span style="font-style: italic;font-family:georgia;font-size:180%;" >ZENTRAL NU</span><span style="font-style: italic;font-family:georgia;font-size:180%;" >KLEAR BAT ETXE AZPIAN</span><span style=";font-family:georgia;font-size:100%;" >
<br /></span><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 10"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 10"><link style="font-family: georgia;" rel="File-List" href="file:///C:%5CUsers%5Cunai%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Tabla normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 5.95pt;font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">Hyperion Estatu Batuetako Los Alamos laborategiak sortutako enpresa da. Laborategi hori ospetsua da fisika, kimika, ingeniaritza eta beste arlo batzuetan egiten dituen ikerketengatik, eta, batez ere, han egin zutelako lehen bonba atomikoa. </span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 5.95pt;font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">Orain Hyperionek merkaturatu nahi duen erreaktore nuklearra instalazio militarretan ere erabil daiteke. Baina merkatu hori mugatua da, eta beste era bateko instalazioetarako ere aproposa dela esaten dute, besteak beste, ospitale eta unibertsitate-kampusetarako. Hala, Hyperionekoen esanean, segurtasuna, fidagarritasuna edo ekonomia tarteko, tokiko energia-horniduratik independente izan nahi duen edozeinentzat da egokia.</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 5.95pt;font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">Horrez gain, soluzio ona <a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg01z3lqunKVNk9sjHkD-1LYEw_BOAyu1VJF6a8KkGkaIDrUtfHY6Xy074m7mm1oM7IG1JDuycOHftoPMxKJC5rkJA9IKZ0WiRApep7NPUM1klHLiltdz_Z9iQGj2WOY9RjtYDvyNPfWGmf/s1600/G090102.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 193px; height: 122px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg01z3lqunKVNk9sjHkD-1LYEw_BOAyu1VJF6a8KkGkaIDrUtfHY6Xy074m7mm1oM7IG1JDuycOHftoPMxKJC5rkJA9IKZ0WiRApep7NPUM1klHLiltdz_Z9iQGj2WOY9RjtYDvyNPfWGmf/s400/G090102.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469759270912909138" border="0" /></a>omen da energia ekoizten den tokietatik urruti dauden enpresentzat edo herrientzat, adibidez, meatzeentzat, edo basamortuko herrientzat. Azken adibide irudian ikus dezakegu. Afrikako herrixka batean, lurrazpiko ura edangarri bihurtzeko instalazio bat ageri da, mini-zentral baten energiaz funtzionatzen.</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 5.95pt;font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">Hyperionekoen arabera, ekoizten dituzten erreaktoreak garbiak dira, seguruak eta fidagarriak, eta arrazoizko prezioa dute. Garbiak dira, ez dutelako karbono dioxidorik isurtzen atmosferara; seguruak, sistema kontrolatuena delako; fidagarriak, eguneko 24 ordutaneta asteko zazpi egunetan funtzionatzen dutelako, eguna haizetsua edo lasaia, eguzkitsua edo euritsua izanda ere; eta merkea da, bai dolarretan neurtuta bai ingurumenean duen eraginari begiratuta.</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 5.95pt;font-family:arial;"><span style="font-size:100%;">Erreaktore bakoitzak hozkailu baten neurria du, eta 20.000 etxe hornitzeko adina energia sortzen du. Hogei milioi euro balioko duela kalkulatzen dute; beraz, etxe bakoitzari 1.000 euro kostatuko litzaioke. Trenez, kamioez edo itsasontziz garraia daiteke, eta lur azpian instalatzen da. Bost urte irauten du erregaiak, eta, denbora hori igarotakoan, Hyperionera bidali behar da, erregaia alda dezaten. Bitartean, bere kabuz funtzionatzen du, beste ezeren beharrik gabe. </span></p> <meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 10"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 10"><link style="font-family: georgia;" rel="File-List" href="file:///C:%5CUsers%5Cunai%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><span style=";font-family:arial;font-size:100%;" ><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="place"></o:smarttagtype></span><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if !mso]><object classid="clsid:38481807-CA0E-42D2-BF39-B33AF135CC4D" id="ieooui"></object> <style> st1\:*{behavior:url(#ieooui) } </style> <![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Tabla normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 5.95pt;font-family:arial;"><span style=";font-size:100%;color:black;" >Erregaia uranio hibridoa da, hau da, hidrogeno asko absorbatu duen uranio aberastua. Uranio-nukleoa fisioz desintegratzen den neurrian, neutroiak igortzen ditu; hidrogenoak, berriz, moderatzaile-lana egiten du, hau da, neutroien abiadura moteltzen du, eta moteldutako neutroiek beste uranio-nukleo batzuk zatitzen dituzte. Hala, erreakzio-katea ez da eteten, eta erreakzio-kate horretan sortutako beroa erabiltzen da, hain juxtu, instalazioak energiaz hornitzeko.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 5.95pt;font-family:arial;"><span style=";font-size:100%;color:black;" >Bero gehiegi sortuko balitz, sistemak berak geldituko luke erreakzio-katea, eta, hartara, ez litzateke arazorik egongo. Hondakin erradioaktiboak ere kontrolpean daude, erreaktorea erabat itxia baita. Hortaz, aldatzera eramandakoan, han behar bezala gordeko litzateke, erradioaktiboa izatea utzi arte.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 5.95pt;font-family:arial;"><span style=";font-size:100%;color:black;" lang="EN-GB" >Hyperionek prest du hori guztia. Orain merkatua aztertzen eta bezeroak bilatzen ari dira. </span><span style=";font-size:100%;color:black;" >Diotenez, Europa Ekialdeko talde batek sei ale erosteko asmoa du, eta litekeena da Txekiar Errepublikako TES ingeniaritza-konpainiak 44 erostea. Edonola ere, lehenengoa ez dute 2013. urtea baino lehenago saltzea espero.<o:p></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="font-family:arial;"><span style=";font-size:100%;color:black;" >Horretarako, ordea, oztopo bat baino gehiago gainditu beharko dute seguruenik. Izan ere, litekeena da mini-zentralen teknologia erabat garatuta izatea, baina oso litekeena da, halaber, jendeak errezeloz hartzea. </span><span style="font-size:100%;"><st1:place><span lang="EN-GB" style="color:black;">Edo</span></st1:place></span><span style=";font-size:100%;color:black;" lang="EN-GB" >, batek daki, agian denek onartuko lukete erreaktore nuklear bat etxe azpian. Hurrengo estekan zentral nuklear baten funtzionamendua modu sinple batean azaltzen da bideo baten bidez </span><span lang="EN-GB" style="font-size:100%;"><o:p></o:p></span></p><a href="http://www.youtube.com/watch?v=JyqvBxHbyNw">http://www.youtube.com/watch?v=JyqvBxHbyNw</a>
<br />
<br /><div style="text-align: right;"><span style="font-size:130%;"><span style="font-weight: bold;">U.U.T</span></span>
<br /></div>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-424810662769902662010-05-10T12:14:00.000-07:002010-05-10T12:56:55.163-07:00ARGAZKI KAMERAArgazki-kamera digitala argazkiak atzemateko eta formatu digitalean biltegiratzeko gailu elektronikoa da. Giza begiaren antzeko funtzionamendua dauka.<br /><br />Argazki kameraren funtsezko elementuak hauek dira:<br /><br />• <strong>Gorputza: </strong>atzealdean, objektuaren irudi erreal eta alderantzikatua eratzen den lekuan, xafla edo film fotografiko sentikorra jartzen da. Prozesu fotokimiko batez, xafla hori kitzikaturik edo inpresionaturik geratzen da.<br /><br />• <strong>Objektiboa: </strong>objektuek isladaturiko argia biltzen duen sistema konbergentea da. Objektibo on batek, akatsik gabeko irudia sortu behar du eta fokapen sakonera handia izan behar du. Fokapen sakonera, objektiboak aldi berean foka ditzakeen punturik hurbilenaren eta urrunenaren arteko distantzia da.<br /><br />• <strong>Bisorea: </strong>horren bidez irudia enkoadratu egin daiteke, nahi den partea filmean inpresionatuta gera dadin<br /><br />• <strong>Obturadorea: </strong>dispositibo horren bidez esposizio-denbora kontrola daiteke, hau da, argia pelikulara iristen dagoen denbora tartea da.<br /><br />• <strong>Diafragma:</strong> elkarren gainean ezarritako xaflatxo metalikoen eraztun bat da eta objektiboaren diametro eraginkorra erregulatzeko balio du. Filmera iristen den argi kantitatea da.<br /><br />• <strong>Desarragailua:</strong> desarratzean argazkia ateratzen dugu. Denbora konkretu batez ireki egiten du obturadorea, horrela, kanpotik argiak filma inpresiona dezan.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4XJE090eyc4m-2PDBsASWZtaoRiX1oa0vkxkjDQvgqYA0hUusbiaS1xUczVw9cMdlTXndgFL2DCICcYkdMf57YU7metTWPiRZBZcC4BtVjohSUnANzJS3VsQTXDVROn3yb5YB77o0FpxS/s1600/camara-digital%5B1%5D.jpg"><img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 306px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4XJE090eyc4m-2PDBsASWZtaoRiX1oa0vkxkjDQvgqYA0hUusbiaS1xUczVw9cMdlTXndgFL2DCICcYkdMf57YU7metTWPiRZBZcC4BtVjohSUnANzJS3VsQTXDVROn3yb5YB77o0FpxS/s320/camara-digital%5B1%5D.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469729179371758130" /></a><br /><br />Honen funtzionamendua, giza begiarenaren antzekoa da. Objektiboak gure kristalinoaren zeregina burutzen du eta film sentikorra erretinaren berdina da. Baina argazki kamerak, irekiera angelu oso handia du fokaturik eta horri esker, guk baino ikuste eremu handiagoa estaltzen edo hartzen du. <br /><br />Objektuaren fokapena lortzeko, lentearen eta pelikularen arteko distantzia doitu behar da, argazkia egin nahi zaion objektuaren irudia pelikula sentikorrean eratzeko moduan.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8I6cYdbpoAJdDDY2faZyoIS3099AuZm-Hti3wwZcOOwawaKcT31ws3m8dKf3bfVK3RDyd1jfBkYDnPUeKYWOhVZynzjdGVKpb1FzN-J6oNf-BfH-M1NyyLEGCuVNdVdDYXKDMf_wAvyAY/s1600/image039%5B1%5D.jpg"><img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 218px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8I6cYdbpoAJdDDY2faZyoIS3099AuZm-Hti3wwZcOOwawaKcT31ws3m8dKf3bfVK3RDyd1jfBkYDnPUeKYWOhVZynzjdGVKpb1FzN-J6oNf-BfH-M1NyyLEGCuVNdVdDYXKDMf_wAvyAY/s320/image039%5B1%5D.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469730566067963458" /></a><br /><br /><br />Sistema fotografikoak, giza begiak bezala, ere badu akomodatzeko gaitasuna. Hau da, toki edo puntu desberdinetan kokatuak dauden objektuengandik irudi garbiak, zehatzak jasotzeko gaitasuna dauka. Begian gertatzen den moduan, akomodazioan edo enfokatzeko mekanismoan sarrerako pupilaren diametroa txikitu egiten da, horrek dakartzan aldaketa guztiekin, nahasketa-zirkuluaren tamaina ere txikiagotzen da, bitarteko gardenen luzetarako desplazamenduarekin batez ere. <br /><br />Egilea: Amaia PujanaHerri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-59290459593711285312010-05-09T12:34:00.000-07:002010-05-09T14:58:44.774-07:00FENOMENO NATURALEN AZTERKETANatura hainbat modutan manifestatzen da: euria, mareak, haizea, sismoak, lurrikarak… Hauetariko asko egunero gertatzen dira, baina beste batzuk noizbehinka gertatzen dira. Azken hauek hondamendi naturalak deiturikoak dira (tsunami edo maremotoak, uholdeak, hurakanak…).<br /><br />Fenomeno natural bat, gizakiak parte hartze ez duen naturaren aldaketa bat da, non aldaketa hauek gure bizitzan eragin ahal dutenak (epidemiak, hondamendi naturalak…).<br />Definizioz hondamendia gizakiari kalte egiten dion naturako gertaera bat da; eta gertaera hori , ezin da saihestu. <br /><br />Espezie eta gune naturalak babesten ditugu baina aldi berean gune sismikoetan edo uholde-lautadetan hiriak planifikatzen ditugu. Munduko populazioaren zati bat arrisku guneetan bizi da:sumendien inguruan, lurrikarak sarri gertatzen diren lurraldeetan… Gizakia leku horietan bizi ez balitz, ez litzateke hondamenik gertatuko. Urtero munduan hondamendi naturalen ondorioz 20.000 pertsona hiltzen dira eta kalte materiala 15.000 milioi dolaretan ebaluatzen dira. <br /><br />Arrisku naturalek hondamendi itzela egiten dituzte tokiko, beren efektuek irudi dramatikoa erakusten dute, gizakiaren gainean naturaren indarrak azaleratzean. Espainian, alde mediterraneoa batez ere, hegoaldeko erdia arriskugarritasun handikoena da. <br /><br />Hondamendien sailkapena:<br /><br />Lurraren bornean sorturiko hondamendi naturalak: lurrikarak edo sismoak, tsunami edo maremotoak, erupzio bolkanikoak.<br /><br />Lurraren azalean prozesu dinamikoen bitartez gertaturiko hondamendiak: irristadurak, lurjausiak, alubioiak...<br /><br />Fenomeno meteorologiko hidrologikoen bitartez sorturiko hondamendiak: uholdeak, lehorteak, izozketak, ekaitzak, txingorraldiak, tornadoak, hurakanak.<br /><br />Origen biologikoko hondamendiak: plagak, epidemiak.<br /><br /><span style="font-weight:bold;">TORNADOA</span><br /><br />Tornado (latinezko tornare hitzetik ekarria: biratu) hodeietatik lur zorura doan eta bere buruaz biratzen duen haize-zurrunbilo bortitzaren itxura duen fenomeno meteorologikoa da eta aldrebesko konoaren itxura dute. Bere haizeak 100 eta 400 kilometro orduko abiadurakoak izan daitezke, bana soilik %2-a 300 kilometro ordukoak pasatzen dituzte. Tornado baten lodiera 30 zentimetroetatik 2 kilometrora heldu daiteke. <br /><br />Tornado gehienak Estatu Batuetako inguruan sortzen dira, zonalde hartatik Canadako haize polarra eta Mexikoko haize beroa elkartzen dira, eta horrela sortzen dira.<br /><br />Tornado batek hiru alde ditu: <br /> - Ama hodeia: tornadoak eskegita dagoen hodeitik.<br /> - Onila: ama hodeitik lurzorura doan aldea.<br /> - Zurrunbiloa: onilaren beheko partea, lurzorua ukitzen duena.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUlcki_iF4_dSeRkKeuUh2NitLM2Tft7q4cfiM4IQKGL8QW0gcvat841kiOz8Nf4bU7d6VQzSaNOoDMWUmU8_YuxMVH-BZDyARBHMZEXFHRzGnjRD3KOqWxdiDDhO4WLcTXEMRsHgffXxx/s1600/tornado.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUlcki_iF4_dSeRkKeuUh2NitLM2Tft7q4cfiM4IQKGL8QW0gcvat841kiOz8Nf4bU7d6VQzSaNOoDMWUmU8_YuxMVH-BZDyARBHMZEXFHRzGnjRD3KOqWxdiDDhO4WLcTXEMRsHgffXxx/s320/tornado.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469388513904418290" /></a><br /><br />Tornadoak espektro elektromagnetikoan eremu elektrikoko uhinak eta sferic moduko uhinak emititzen dute. Tximista eta tornadoen artean erlazioak ere aurkitu dira, ekaitz tornadikoak ez dituzte beste ekaitz baino tximista gehiago, eta batzuk ez dituzte inoiz sortzen. Gehienetan, tximista baten hodeitik zorura joateko aktibitatea (CG) txikitzen da tornado batek gainazalera heltzen denean, eta bere maila normalera heltzen da tornadoa sakabanatzen denean. Askotan, intentsitate handiko tornadoak eta ekaitz elektrikoak polaritate positiboko nagusitasun altuago eta anomaloa erakusten dute CG motako deskargetan.. Elektromagnetismoa eta tximistak, tornadoak sortzen duenarekin oso gutxi erlazionatu ahal dira (tornado bat fenomeno termodinamiko bat delako), baina segur aski, erlazioa dago ekaitza eta biei afektatzen dien ambientearekin.<br /><br />Haizeak aparte, tornadoak ere jasaten dituzte aldaketak tenperaturan, hezetasunean eta presioan. Adibidez, 2003 urtean ikerkuntza batek, 100 mbar-eko defizit bat neurtu zuen. Presioa txikitu zen gradualki zurrunbilora hurbiltzen zen heinean, eta gero txikitu zen azkarregi 850 mbar-etara tornado zurrunbiloaren zentroan, zurrunbilotik aldendu baino lehen. Horretaz aparte, tenperatura gutxitu eta hezetasunak handitzen dira tornado baten mugakidetasunean.<br /><br />Tornado baten eraketa:<br /><br />Tornado bat sortzen da aire bero eta heze bat haize hotz eta lehor baten gainetik pasatzen denean. Aire hotza gehiago pisatzen duenez, haize kapa ezegonkorrak agertzen dira, non aire hotza jaisten den eta aire beroari gora joatera behartzen dion, ekaitz bat sortzen. Aire bero eta lehor kapa bat existitzen bada isolatzaile bezala egiten duena, eta tenperatura ezberdintasuna oso handia bada, aire hotzaren jaitsiera remolino formarekin eman ahal da. Jaisten den aire hau, “corriente descendente del flanco trasero” (RFD) deitzen da, zorura heltzen doan heinean abiaduraz handitzen da, eta beragan erakartzen du superzeldaren mesozikloia. Goraka doan haizea, bere ingurura airea erakartzen du, errotazioa handitzen eta zutabe estu batean bihurtzen, “enbutu hodei” bezala ezagututa.<br /><br />Mesozikloia lurrera hurbiltzerakoan, ikuskorra den kondentsazioko enbutu bat ekaitzaren oinarritik jaisten da errotazioan. Enbutua jaisten doan heinean, RFD-a lurrera ere heltzen da, tornadoaren distantzia nabarmen batera kalteak eragin ahal dituen haize-bolada fronte bat sortzen. Azkenik, enbutu hodeia tornado batean bihurtzen da RFD-a zorua ikutu minutu gutxi batzuen ondoren.<br /><br />http://www.youtube.com/watch?v=xCI1u05KD_s<br /><br /><span style="font-weight:bold;">HURAKANAK</span><br /><br />Hurakanak, zikloi tropikal izenarekin ere ezagutuak dira. Zikloi tropikala haize bortitzak eta euri ugariak duten eta behe-presio gune baten inguruan sortutako ekaitz sistema osatzen duen fenomeno meteorologikoa da. Indarra eta kokapenaren arabera, zikloi tropikala beheraldi tropikala (zikloi tropikal batek 62 km/h abiadura duenean), ekaitz tropikala (63 eta 117 km/h abiadura artean dagoenean), haizerauntsia edo huracán edo tifota (117 km/h-tik pasatzen denean) izena izan daiteke. Hurakan batek normalean 8 eta 10 km-ko altuera dauka era 500-1000 km-ko zabalera.<br /><br />Bere izena: izate zikloiko eta Tropikoetatik dator. Zikloi tropikalek haize bortitzak, tornadoak, uholdezko euriak eta itsas handi zikloikoak sortzen dituzte.<br />Zikloi tropikal guztiek nukleo beroa, begia izenekoa, begi inguruko hormak eta inguruan zenbait euri alboak dituzte. Azken hauek dira benetan kalteak sortzen dituztenak.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_mdUi5KyDaVeBEIrwKJ_WfNurf1hEi4bC2MP1zfxQTIVAZICMx164CjEfeK2MTn5KfeXSJTDeqF-Md8HQfck7ojTAKDWrpQyLdDJMmHSayV68LKcl-7TgbQ8wKjdqJNveNCwZg1iP9nXs/s1600/huracan.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 316px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_mdUi5KyDaVeBEIrwKJ_WfNurf1hEi4bC2MP1zfxQTIVAZICMx164CjEfeK2MTn5KfeXSJTDeqF-Md8HQfck7ojTAKDWrpQyLdDJMmHSayV68LKcl-7TgbQ8wKjdqJNveNCwZg1iP9nXs/s320/huracan.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469389292396827186" /></a><br /><br />Urtero laurogei zikloi tropikal inguru sortzen dira, gehienak ipar-mendebaldeko Ozeano Barean. Noizean behin, beste eskualdetan ere jazo dira: hego Ozeano Atlantikoan, Mediterranear itsasoan eta beste lekuetan. Mundu mailan, Zikloien eraiketa udaren amaieran gertatzen da, uraren tenperatura handiagoa denean, baina herrialde bakoitza bere sasoia dauka. Mundu eskala batean, maiatzan hurakan gutxiago daude, aldiz, irailean hurakan asko egoten dira.<br /><br />Zikloi tropical bat sortzeko honako betebeharrak behar dira:<br /><br />1.Itsas azalaren tenperatura gutxienez 26,5 °C, 50 m gutxieneko sakontasun batera arte. Urak tenperatura hauetara dagoenean, atmosfera ekaitz elektrikoak eusteko ezegonkorra izatea eragiten du.<br />2.Hozketa arina gaindegian. Honek bero latentearen expulsioa baimentzen du, zikloi tropikal baten energia iturria dena.<br />3.Hezetasun handia, bereziki troposferaren altuera bajuenetara. Atmosferan hezetasun handia dagoenean, nahasmenduak sortzeko egoerak egokiagoak dira.<br />4.Zizailadura bertikal behea. Zizailadura bertikala altua denean, zikloiaren nahasmendua apurtzen da, sistema desegiten.<br />5.Ekuatoretik 10 gradu baino ez. Coriolis indarra haizeak presio gutxiko zentrora desbideratzea baimentzen du.<br />6.Aurretiko nahasmendu atmosferikoaren sistema. Sisteman zirkulazio mota bat Auki behar du presio gutxiko zentroa bezala.<br /><br />Horrexegatik, Tropiko artean sortzen dira, coriolis eraginari esker. Itsas azalaren tenperatura hori udaren bukaeran lortzen da.<br /><br />Nacional Center for Atmospheric Research, NCAR (EE.UU.)-ko zientifikoak, kalkulatzen dute hurakan batek 50-200 trilloi vatio energia egunero sortzen dituela, gutxi gora behera, bonba nuklear batek 10 megatonakoa 20 minuturo sortzen duen energia askearen berdina, 70 aldiz mundu osoan gizakiak agortzen duen energia edo 200 aldiz mundu osoan energia elektrikoa produzitzeko ahalmenaren berdina.<br /><br />Zikloiak ezberdintzeko izenak jartzen zieten, nomenklatura eskema bat jarraituz.<br /><br />HURACAN KATRINA<br /><br />http://www.youtube.com/watch?v=e8HFmiGqeX4<br /><br /><span style="font-weight:bold;">TSUNAMIA</span><br /><br />Tsunamia olatu edo olatu talde bat da, itsasoko ur kopuru handia bertikalki eta laster desplazatzen denean sortua. Fenomeno natural hau lur-gaineko zein itsaspeko lurrikara, luizi, sumendi erupzio zein meteorito handien talka batek sortua izan daiteke. Itsaspeko eztanda atomikoek ere sortu omen ditzakete. Horregatik, nahiz eta olatu erraldoi itxura izan, ez dira egiazko olatuak, hauek haizeak eragindakoak baitira.<br /><br />Hitza japonierazkoa da: portu (tsu) eta uhin edo olatu (nami). Japoniako arrantzaleek sortu zuten hitza, noizean behin portura itzultzean kaiko inguruak urak suntsituta aurkitzean, nahiz eta haiek olatu bakar bat ere ez nabaritu itsasoan zeudenean. Tsunamiek uhin garaiera (anplitude) txikia dute itsaso barruan eta uhin luzera handia (maiz ehunka kilometro luze), horregatik nabarigaitzak suertatzen dira itsasoan, pasatzen den konkortxo samur bat bezala agertuz.<br /><br />Fenomeno hau sarrien pairatzen duen eskualdea Ozeano Bareko kostak dira, bertan kokaturik baitago Suzko Eraztuna edo aktibitate sismiko handien duen bi plaka tektonikoen talka lerroa, batez ere Asiako ekialdea.<br /><br />Garrantzitsua da jakitea ez dela nagusiki tsunamiaren garaiera suntsitzaile egiten duena, baizik-eta ur mailaren igoeraren iraupena eta honek desplazatutako ur kopurua: hainbat metro garaierako olatuak, agian hamar metro ingurukoak, sarri agertzen badira ere Ozeano Bareko kostetan, ez dute nahiko ur eramaten lur barnera sartzeko haina. Kontrakoa, olatuak bi metro eskas izanik ere, ur kopuru handia badu, suntsitzailea izan daiteke oso, ehunka metro lur barnera sartuz leku laua eta oztopo naturalik gabea bada. Hori bera gertatu zen Indonesiako Banda Aceh estatuan 2005eko abenduan, itsasoa hainbat kilometro sartu zelarik.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCbf6T0WcjuZMM6iygPpH2AgWayA4MeLLV5Fc4hWRuO3WmORWJTymJuiUyE1bmAk4nNuBYnIjmQo60XBTQZwE9XHO-fdVrDhsUSA0GgF5ve2dbx1QZa26RvOG9zqb2Zav5h6YLsM8MK10c/s1600/tsunami.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 274px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCbf6T0WcjuZMM6iygPpH2AgWayA4MeLLV5Fc4hWRuO3WmORWJTymJuiUyE1bmAk4nNuBYnIjmQo60XBTQZwE9XHO-fdVrDhsUSA0GgF5ve2dbx1QZa26RvOG9zqb2Zav5h6YLsM8MK10c/s320/tsunami.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469390026345732626" /></a><br /><br />Lurrikarek sortzen dituzte tsunami kopuruaren %90a (tsunami tektoniko deritzatenak). Tsunami bat sortzeko txikiegia den lurrikara batek itsaspeko luizi handi bat sortu dezake, eta honek tsunamia. Itsaspeko plaka ozeanikoa bortizki igotzen edo jaisten bada, plaka tektonikoen talka dela eta, gainean duen ur masa desplazatzen du. Grabitatearen eraginez, ur masa handi honek oreka bilatzen du eta alboetara hedatzen da. Batez ere hau gertatzen da, plaka ozeaniko bat plaka kontinental baten azpian irristatzen denean, subdukzio izeneko prozesuan. Ur desplazamendua hurbildik hurbilera lekualdatzen da eta uhin luzera handiko (askotan ehunka kilometro luze) eta periodo handiko (hamarka minutu) mugimendua sortzen.<br /><br />Tsunami edo maremoto tektonikoen física:<br />Maremotoak Richter eskalan 6,4 graduak pasatzerakoan suntsitzaileak dira, eta guztiz suntsitzaileak dira 7 gradu pasatzen dituztenean.<br />Olatuen abiadura honako ekuazioarekin atera daiteke: <br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9itqDJmWUZGGWebN2XHt_MK3edyVN0no5Zqj8FAvQFG9B72YCzOa9iZ8vJ0bH3hYv_SXic_7fAkp4gFxPLC0ELKswbHW8AFvOUKqqwdzTcjUrPmGxf_Mh6rKyEAeqhTk6D-iupsQbdBoQ/s1600/fisika.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 110px; height: 54px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9itqDJmWUZGGWebN2XHt_MK3edyVN0no5Zqj8FAvQFG9B72YCzOa9iZ8vJ0bH3hYv_SXic_7fAkp4gFxPLC0ELKswbHW8AFvOUKqqwdzTcjUrPmGxf_Mh6rKyEAeqhTk6D-iupsQbdBoQ/s320/fisika.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469392432728750482" /></a><br /><br />Non h sismoa sortzen den sakonera den eta g lurraren grabitatea (9,8 m/s²). Tsunamiak sortzen direnean 4 edo 5 km-ko sakoneran, abiadura 600 km/h edo handiagoak da, azaleko anplitudea txikia izan daiteke, baina mugitzen duen ur masa handiegia da, horregatik bere abiadura oso handia da.<br /><br />Uhinaren periodoaren aldiunea hamar minututik horda erdirarte iraun dezake. Olatua plataforma kontinentalera heltzen denean, sakoneraren txikipena abiadura murriztea dakar eta bere altuera handitzen hasten da. Uhinaren luzeera (L) ere estutuko da. Uhina ur zutabe osoan zehar hedatzen denez, gainazaletik hondora, hidrodinamika teoria linealaren hurbilketa egin daiteke. Horrela, energiaren fluxua (E) horrela kalkulatzen da:<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDnrHmF6OSF5fKMQqfyipzjTuqODfzpRKTuO6zB9n_s9MJyg3462TdBNKOmW8-GNq7cUIX0wJNCKdDAEr1P-gEAqrcC93uUGiSBx9Er2VH3JuJTGLFcP6Ypsg03srKJsQfnGaRWSEgOzl8/s1600/fisikaa.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 242px; height: 58px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjDnrHmF6OSF5fKMQqfyipzjTuqODfzpRKTuO6zB9n_s9MJyg3462TdBNKOmW8-GNq7cUIX0wJNCKdDAEr1P-gEAqrcC93uUGiSBx9Er2VH3JuJTGLFcP6Ypsg03srKJsQfnGaRWSEgOzl8/s320/fisikaa.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469392640710458322" /></a><br /><br />Honek dio olatuak energia kontserbatuko dutela, noiz eta kostaldean ez diren apurtzen. Noiz eta kostaldea malkartsua denean, gero eta altuera handiagoa lortuko du, baina uhin planoko forma edukitzen jarraituko du. Olatua mantsotu egingo da baina altuera irabaziko du. Bost metroko maremoto batean ere, efektuak suntsitzaileak izan ahal dira. Kostaldera heldu baino lehen, itsasoa ehunkada metro aldendu omen da, momentu horretatik, olatu nagusia heldu arte 5-10 minutu pasatu ahal dira. Batzuetan, olatu nagusia heldu baino lehen “micromaremotoak” gertatzen dira (2004 urtean Sri Lankan gertatu zen bezala).<br /><br />Manuel Garcia Velarde maisua dio maremotoak uhin ez linealen adibide hoberenak direla, ere deitzen direnak solitones edo uhin solitarioak. Soliton kontzeptua N. Zabusky eta M. Krustal fisikoek sartu zuten 1965 urtean, XIX mendean ikasiak ere izan baitziren D. Korteweg eta G. Vries fisikariengatik. <br /><br />2004-KO TSUNAMIA<br /><br />http://www.youtube.com/watch?v=RDOuwMj7Xzo&feature=PlayList&p=AD987C648FFF390B&playnext_from=PL&playnext=1&index=1<br /><br /><span style="font-weight:bold;">LURRIKARAK</span><br /><br />Lurrikara, baita ere seismo edo sismoa, lurzoruaren astinaldi edo mugimendu bortitzei deitzen zaie, normalean jatorri tektoniko edo bolkanikoa dutenak. Itsasikara itsasoan gertatzen den seismoari deitzen zaio. Lurrikaren, bere jatorrien eta uhin sismikoak lurrean zehar nola zabaltzen diren aztertzen duen zientziari sismologia deitzen zaio.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyDbPCHg0zrgdRM9daK24fgYQOBYoOyQaI8aH0inkO7t9CUitsSaq7fwhYT0EDDKupgAMMULfKuwGsbqjsv-uPHPWH73HdpfL0gnB_9FCOkUrFJYNzoo4Miehm8RTbJ-rLjbvZgjNM76uh/s1600/terremoto.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 214px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyDbPCHg0zrgdRM9daK24fgYQOBYoOyQaI8aH0inkO7t9CUitsSaq7fwhYT0EDDKupgAMMULfKuwGsbqjsv-uPHPWH73HdpfL0gnB_9FCOkUrFJYNzoo4Miehm8RTbJ-rLjbvZgjNM76uh/s320/terremoto.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469390598625236178" /></a><br /><br />Lurrikara gehienak plaka tektonikoen mugetan kontzentraturiko indarrek lurrazalaren egokitze bat behartzen dutenean gertatzen dira. Ziklo sismiko izeneko ziklo baten amaieran gertatzen dira, noiz lurraren barnean deformazioaren indarra pilatzen da, gero bat-batean askatuz eta lurrikara sortuz. Honen ondoren, deformazioa berriro pilatzen hasten da.<br /><br />Lurrikara gertatzen den lurrazpiko puntuari hipozentro deritzo, eta bere bertikalean dagoen lurrazaleko puntuari (eta, noski, kaltetua izango den lehen puntuari) epizentro.<br /><br />Lurrikarak sortzen diren kausa nagusiak aktibitate tektonikoak eta bolkanikoak diren arren, beste faktore asko existitzen dira: mendien aldapen lurjausiak eta haitzulo hondorapenak, presio atmosferikoan aldaketa handiak zikloiak eragindakoak edo gizakiek eragindakoak. Mekanismo hauek microseismoak deitzen dira, soilik sismografoengaitik detektatuak izan ahal diren dardarak. <br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguoSRIOBjzKqM4ThJmGxH6rqPOrxpX5afqNSaDNHNEaFTS6d5YkaarFYCrQE6p3w5JMlKRRN_17va00wkp-3h1LlkUy7JaJ_tMieNw83oxfvvYNNGIpiHJG0klsTZXYwPxGaBdFzTdrbdy/s1600/terremoto+chile.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 170px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguoSRIOBjzKqM4ThJmGxH6rqPOrxpX5afqNSaDNHNEaFTS6d5YkaarFYCrQE6p3w5JMlKRRN_17va00wkp-3h1LlkUy7JaJ_tMieNw83oxfvvYNNGIpiHJG0klsTZXYwPxGaBdFzTdrbdy/s320/terremoto+chile.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469390941999511362" /></a><br /><br />Magnitude jakin bateko lurrikara bat agertzearen probabilitatea zonalde konkretu batean, “Poissonen antolamendua” ematen du. Non k terremoto kopurua, M magnitudez eta T denbora periodoa da:<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3hrc2wcTeb6NPg9qkOox0RjmtWUr4Bei6F5KEbNQOcAl4fTH0oXxNE_XpCCC3APb9ctX7_54yDgHdW6RCHr5l0QExTkiJ-BtzIvw09Gw4ua8UlmIaqks1MFifv9l2ukWsEdtZNUVUQc9I/s1600/fisikaaa.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 71px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3hrc2wcTeb6NPg9qkOox0RjmtWUr4Bei6F5KEbNQOcAl4fTH0oXxNE_XpCCC3APb9ctX7_54yDgHdW6RCHr5l0QExTkiJ-BtzIvw09Gw4ua8UlmIaqks1MFifv9l2ukWsEdtZNUVUQc9I/s320/fisikaaa.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5469392997702779202" /></a><br /><br />Mugimendu sismikoa hipozentrotik irteten diren uhin elastikoen bitartez (soinuen antzekoak) zabaltzen da. Hiru mota nabarmentzen dira:<br /><br />- Uhin longitudinalak, primarioak edo P: 8-13 km/s abiaduran eta partikulen bibrazioaren noranzkoa berean zabaltzen diren uhinak. Lurraren barnealdetik ibiltzen dira, likidoak eta solidoak zeharkatzen. Sismografoak neurtzen duten lehenengoak dira.<br /><br />- Uhin transbersalak, binarioak edo S: Aurreko uhinak baino motelagoak dira (4-8 km/s) eta partikulen bibrazioaren noranzkoaren perpendikularki zabaltzen dira. Soilik solidoak zeharkatzen dituzte eta bigarren lekuan neurtzen dituzte sismografoak.<br /><br />- Azaleko uhinak: Uhin motelenak dira (3,5 km/s) eta P eta S uhinen arteko elkarrakzioaren produktuak dira. Min handiena egiten duten uhinak dira. Epizentroan hasten dira eta itsasoaren gainean sortzen diren uhinen antzekoak dira. Azken lekuan neurtzen dituzte sismografoak.<br /><br />Dardara baten zehar liberatutako energia, uhin hauetan zehar zabaltzen da Lurra-ren zehar.<br /><br />CHILEKO LURRIKARA<br /><br />http://www.youtube.com/watch?v=o_9XHnvyUJU<br /><br /><br />Ane O.Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-40222320150363352042010-05-08T10:08:00.000-07:002010-05-08T10:19:45.817-07:00Unibertsoa ezagutzenUNIBERTSOA<br /><br /> Unibertsoaren ostean zer dagoen galderari erantzunik ez dagoela dirudi. Baina unibertsoaren funtzionamenduari buruz hainbat teoria daude, horregatik “post” honetan interesgarriak diren atalei buruz hitzegingo dugu.<br /> Hasteko unibertsoari buruzko datu batzuk emongo ditugu: Ikerketa astronomikoak diote unibertsoaren adina 13,73 ± 0,12 nila milioi urte koa dela, eta tamaina 93milioi argi urtezkoa. Mundua “Big-Bang” fenomenoari esker sortu zan. Momentu horretan unibertsoaren materia eta energia guztia infinituko dentsitate puntu baten kontzentratuta zegoen. Big Bang-a pasatu eta ostean unibertsoa handituz joan zen.<br /> Baina, zelan izan daiteke unibertsoak 93 milioi argi urteko tamaina izatea eta bestetik esatea materiaren abiadura ezin dela argi abiadurarena baino handiagoa izan? Kontraesan handia baitago. Erraz ulertzeko, ikertzaileek esaten dute espazioa arin handituz joateko ahalmena duela eta argiaren abiadura ez dela berarentzako oztoporik izango. Hau dela eta, bi galaxia argi abiadura baino arinago aldendu daitezke, hantxe gertatzen ari den fenomenoa espazioaren hedapena baita.<br /> Zientzialariek galaxiek duten koloreari buruzko azterkuntza asko egon dira eta honako hau ondorioztatu dute:Urrun-urruneko galaxietako izarren argia aztertzean, gauza bera ikusten da sistematikoki; izarraren konposizio atomikoaren lerro espektralari dagokion uhin-luzerak gorriranzko lerrakuntza erlatiboa agertzen duela eta, galaxia zenbat eta urrunago egon, lerrakuntza orduan eta handiagoa da; efektu hau zientzialarien arabera, unibertsoa hedatzen ari delako froga da.<br /> Amaitzeko, unibertsoaren amaieraz hitzegiterakoan bi proposamen daude; lehenengoa eta froga gehienak babesten dutena unibertsoaren etengabeko hedapena da eta bigarrena dio “materia iluna” sortarazi ahal duela grabitate indar handia materia guztia konprimatu ahal dezakela eta teoria honi zientzialariek “Big Crunch” deituko diote.<br /><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs4k_5lSEAffnqVTACik1WJIpI786IHV8mpOYhMtIomdnZ5ERX_M5siOqRi5erZRiYZaG9We0_8kcFdV56nkVB_KiI4-Q4rw_JtIEVtm0rQ5XWMuFjU_dO0w7_X9J-1jqtuP-Ben9_5IxI/s1600/Big_rip.gif"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 152px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs4k_5lSEAffnqVTACik1WJIpI786IHV8mpOYhMtIomdnZ5ERX_M5siOqRi5erZRiYZaG9We0_8kcFdV56nkVB_KiI4-Q4rw_JtIEVtm0rQ5XWMuFjU_dO0w7_X9J-1jqtuP-Ben9_5IxI/s320/Big_rip.gif" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5468948880586708546" /></a><br /><br /><br />Link-a "Big-Bang" eta "Big-Crunch"-ari buruz hitzegiten du:<br /><br /><br />http://www.videos-star.com/watch.php?video=2mC2DM8xQPA<br /><br /><br />M.G.G.Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-87264998745768059732010-05-08T01:56:00.000-07:002010-05-08T02:08:19.395-07:00BIG BANG<img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5468822760701921874" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 250px; CURSOR: hand; HEIGHT: 250px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEji0FEnd1aATALpaFTwXun9_6bZ1dHBGREil7I-ry3o4G9Vumpf5bTHm90UXXRuB3huHjvsYNEvYfL3u9U1WMh4ivIYcvjKgc3KYkoG-FCDC5Y-l5x0X_FNGDZRs17P1v8NG8QOONaNqntQ/s320/250px-Universe_expansion_es.png" border="0" /><br /><div>BIG BANG<br />Kosmologia fisikoan, Big-Bang izeneko teoríak unibertsoaren hasiera eta bere zabalkuntza jatorrizko singulartasunetik habiatuta azaltzen ditu. Big-Bang aren zabalkuntza relatibitate orokorraren ekuazioen soluzioek ondorioztatzen dute, hauen izenak, Friedman-Lemaitre-Robertson-Walker –en ereduak dira.<br /><br />Ilustratutako unibertsoak hiru dimentsio espazial eta denbora dimentsio bat ditu. Big Bang-a ez zen eztanda handia izan,espazio-denbora sortu aurretik gertatu baitzen.Eztanda honek sortu zituen dimentsioak, singularitate batetik habiatuta.Egia esan ez zen eztanda izan(bere hiztegiko terminoan),ez baitzen bere kanporalderantz zabaldu.<br />Zientzilarien kalkuluek diote unibertsoa duela 13,7±0,2 mila miloi urte sortu zela.<br />Unibertsoa bere lehenengo momentuetan dentsitate handiko energía homogéneo batez beteta zegoen, energía honen temperatura eta presioa oso altuak ziren.Zabaltzen joan zen heinean hoztu egin zen, fase aldaketak izan zituen,ur-lurrinaren kondentzazioaren edo kongelazioaren antzerakoak,baina partikula elementalekin erlazionaturik.<br />Gutxi gora behera “Planck”-en denboratik 10-35 segundu pasatu ostean, fase aldaketa batek unibertsoa forma exponentzialean zabaltzea eragin zuen, denbora jakin batean (inflazio kosmiko izenekoa). Inflazio hau bukatzean, unibertsoko materialak “quark-gluon” moduan plasmatu ziren, eratzen zituzten zati guztiak mugimenduan zeuden modu relatibistan. Unibertsoa gero eta handiagoa zenez, temperatura jaitsi egin zen eta oraindik ezaguna ez den aldaketa baten ondorioz (bariogenesia izenekoa),lehen aipaturiko quark-ak eta gluon-ak elkartu ziren barioietan, protoi eta neutroi modukoak,materia eta antimateriaren asimetría produzitu zuen honek. Tenperaturak jaizten jarraitu zuen eta fase aldaketa gehiago egon ziren, simetría apurtu zuten fase aldaketa hauek eta gaur egungo fisikako funtsezko indarrak eta partikula elementalak sortu ziren.<br />Geroago protoiak eta neutroiak batu ziren nukleoak sortzeko (deuterio eta helio nukleoak), funtsezko nukleosintesia izeneko prozesuaren bidez.<br />Unibertsoa hoztean materiak gradualki mugitzeari utzi zion era relatibistan eta bere energía dentsitateak erradiazioa menperatu zuen grabitatearen eraginez.<br />300.000 urte ondoren elektroiak eta nukleoak elkar konbinatu ziren atomoak, batez ere hidrogenoak, eratuz.Horren ondorioz erradiazioa atomoetatik desakoplatu zen eta espaziotik jarraitu zuen ostoporik aurkitu gabe. Erradiazio hauxe da mikroonden sakonera erradiazioa.<br />Denbora pasa ahala, dentsidade handiagoko materia eskualdeak, grabitazionalki hazi ziren, dentsoagoak bihurtuz eta hodeiak, izarrak, galaxiak eta gaur egun dauden egitura astronomiko guztiak sorreraziz.<br />Prozesu honen xehetasunak materia kantitate eta unibertsoan dagoen materia motaren menpe daude.<br />Hiru materia mota daude:materia ilun hotza,materia ilun beroa eta materia barionikoa.Dauden neurri hoberenak WMAP satelitetik datoz eta diote unibertsoan dagoen materia orokorrena, materia ilun hotza dela. Beste bi materia motak unibertsoan dagoen materiaren %20 –a dira. Badirudi unibertsoa energia modu ezezagun baten menpe dagoela, energia iluna izena duena, honen ezaugarri bat, unibertsoaren zabaltzeak aldaketak izatea( abiadura eta distantziaren arteko erlazio lineala, distantzia handietan espazio-denbora arinago zabaltzen da).<br /><br /><br />Energia ilunak konstante kosmologikoaren forma artzen du Einstein-en errelatibitatearen ekuazioetan.<br />Misterio gehiago aurkitzen ditugu unibertsoaren hasierari buruz, partikulen energiak orain experimentuen bidez kalkulatu ahal direnak baino altuagoak ziren.Ez dago fisika eredu bat unibertsoaren lehen 10-33 segunduarentzat,fase aldaketa baino arinagoko momentuarentzat.<br />Badirudi momentu hartan singularitate grabitazionala zegoela non dentsitateak infinituak ziren.Fisikaren paradoxa hau ebazteko grabitate kuantikoaren teoria beharrezkoa da, historiaren periodo hau ulertzeko behar diren erantzunak fisikak oraindik ez ditu ebatzi<br />Ginebran CERC izeneko partikula azeleratzailea fabrikatzen amaitu dute, 20 urte pasatu eta gero; honekin unibertsoaren hasierari buruz gehiago jakin ahal izango dugu.<br /><br /><br />BIG CRUNCH:<br />Big crunch izeneko teoriak unibertsoaren amaieraren teoria azaltzen du. Teoria honek dio unibertsoa itxia bada eta unibertsoak 3 atomo baino gehiagoko dentsitate kritikoa badu metro kubiko bakoitzean, unibertsoaren zabaltzea gelditzen joango da eta azkenik berriro atzerantz bueltatuko da, bere barruan dagoen materia guztia suntsituko litzateke, singularitatezko puntu batera bueltatzean.</div><div> </div><div>N.T.A</div>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-68805455389382523612010-05-05T08:37:00.000-07:002010-05-05T10:13:21.984-07:00energia eolikoa<p>Energia eolikoa energia berriztagarri mota bat da,iturria haizearen indarrean duena. Normalean haizeak sortzen duen energia hori ustiatzeko normalean aerosorgaliak edo haize turbinak.<br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJsvRIxTjCF9I-1ztng90ft68iENocp6lyA4jIbTONsAoxFOlAmy5KkX3nZ1Dk0h8zDT6yu22SGJRnlInC4CAQ1gJrRvS5Phbn2OOySlU6DRaWE-f6BqblrGro3Ez9DDstkN898_9VZB1K/s1600/errota.jpg"><img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 208px; FLOAT: right; HEIGHT: 169px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5467812757005943042" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJsvRIxTjCF9I-1ztng90ft68iENocp6lyA4jIbTONsAoxFOlAmy5KkX3nZ1Dk0h8zDT6yu22SGJRnlInC4CAQ1gJrRvS5Phbn2OOySlU6DRaWE-f6BqblrGro3Ez9DDstkN898_9VZB1K/s320/errota.jpg" /></a><br />Gaur eguneko aerosorgailuen arbaso zuzenak aintzineko haize errotak dira, oraindik ere ura ateratzeko zein aleak xehakatzeko erabiltzen direnak.</p><br /><p>Errotak, ardatz komun batean elkarturiko hegalez osoturiko gailuak dira. Hegal horiek higitzen hasiko dira haizea jotzean. Ardatz birakariak makineria mota esberdinetara loturik dago, elektrizitatea ekoizteko makineria adibidez.<br /><br /><strong>Aerosorgailu motak </strong></p><br /><p>Elektrizitatea lortzeko, hegalen mugimenduek sorgailu elektrikoa jartzen dute martxan, biraketa energia mekanikoa energia elektrikoan bihurtuko duena. Elektrizitatea bateriatan bildu edo sarera zuzenean isuri daiteke. Funtzionamendua nahiko simplea da, zailena aerosorgailu eraginkorragoen eraiketa da.</p><br /><p>Bi aerosorgailu mota daude, batetik ardatz horizontalekoak, gaur egun ohikoak direnak,eta be<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyVZp3jEe__7ccvFZ4L4aymaa_RJ4mtMOsWEBDuCmnfHiA-KiP6Yq_Z99QNc0VzJcd1mVZpKFZCAxFgBaB3EK6ka7idY4ch38MC43t06D3DCOXdikiWpVxEVKnFXW__8_4GJCGmGQky1-1/s1600/hori.png"></a>stetik ardatz bertikalekoak</p><br /><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPyitbjKXbMZBOKPKkE2ND_25WLRKmIbCLRWfngv4r14BSa9oCFZA-h72A_SToIfq7AgSpzd9PA3nIYLrgYthkaRZXvuro6SqscVVsTvN4kiAA96Ls-Q8XS0BPgJOCMD5pCw3kBN2RCXl6/s1600/bert.png"><img style="WIDTH: 184px; HEIGHT: 230px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5467823093936573842" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPyitbjKXbMZBOKPKkE2ND_25WLRKmIbCLRWfngv4r14BSa9oCFZA-h72A_SToIfq7AgSpzd9PA3nIYLrgYthkaRZXvuro6SqscVVsTvN4kiAA96Ls-Q8XS0BPgJOCMD5pCw3kBN2RCXl6/s320/bert.png" /></a> <a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjD9uAJto8EuDrNzfgv-rFq0zai_wIuYqp9-FNKXgayY5RPrdfNC2nPfuShXn-L6XE8QWfVNHw0UogBIxeekRCjHxhulvrsjVqi87ovNCzqC28U70JStmE2COV9uqqBzj9M12kTN4tzIlfo/s1600/hori.png"><img style="WIDTH: 159px; HEIGHT: 230px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5467823580349907634" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjD9uAJto8EuDrNzfgv-rFq0zai_wIuYqp9-FNKXgayY5RPrdfNC2nPfuShXn-L6XE8QWfVNHw0UogBIxeekRCjHxhulvrsjVqi87ovNCzqC28U70JStmE2COV9uqqBzj9M12kTN4tzIlfo/s320/hori.png" /></a><br /><br /><br /><strong>Abantailak eta desabantailak</strong><br /></p><br /><ul><br /><li>Energia eolikoa guztiz berriztagarria da, eta, ondorioz, agortezina.<br /><br />Erregai fosilen ordezko energia da; ez du erregai fosilik erabiltzen edota erretzen, eta ez du, hortaz, gai kutsatzailerik sortzen ezta berotegi-efektua indartzen, ezta ozono-geruza txikiagotzen ere. Eta ez da ur zikinik ez hondakinik isurtzen.<br /><br />Azken urteotako garapenari esker, esan dezakegu gaur egun dagoeneko teknologia heldua dela, eta prest dago beste energien errentagarritasunarekin lehiatzeko.<br /><br />Energia-iturri merkea da eta beste energia-iturriekin lehiatzeko gai da. Batez ere, ingurumenari eragindako kalteak desagerrarazteko kostuak kontutan hartzen baditugu.<br /></li></ul><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 329px; DISPLAY: block; HEIGHT: 164px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5467833888844881794" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzyY7nvw4QJlHTRIh_pV8O3kEoyLHsydgfCSsGzXP6D3pQdZ64VLFZ21xhQQkZ0pMm8EqxWEGTaK00_DTy3UamxtnEEYd7uBPi3hbINea8UNPcLEpUrmXk0nDQumTKnPTs8wdiyEs212lG/s320/Campo_aerogeneradores.jpg" /><br /><ul><br /><li>Desabantailei dagokienez, airea pisu espezifiko txikiko fluidoa denez, sorgailu eolikoek handiak izan behar dute. Parke eolikoak haizeak indartsu eta ahalik eta jarraituen jotzen duen lekuetan kokatuta egon behar dute eta, sarri askotan, mendi-muinoetan jartzen dira. Hortaz, eragin handia dute paisaian.<br /><br />Bideak egin behar dira mendi-muinoetara, eta haize-errotak jartzeko ere lan-mugimendu handiak egin behar izaten dira.<br /><br />Sorgailu eolikoen artean 'pasabideak' uzten diren arren, ingurutik pasatzen diren hegaztiak besoekin jo eta hiltzeko arrisku handia dago<strong>.</strong><br /><br /></li></ul><br /><p><strong>Aerosorgailuaren atalak</strong></p><br /><br />Turbina eolikoaren eskema<br /><br /><br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxdiuuInJasXGByjRie67D6K1KNnOaCXLVZf3kYZoYCPhHoluuTNbPh75Jql6eR7_y1Ilo2Iu2KQs1hYFfSSox4b9bMsyI12aUlqFaaYo0f-7Bb6-U5Gtlw09OhsPVcCWI8nMW6gHBjzoq/s1600/300px-Wind_turbine_int_svg.png"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 292px; FLOAT: left; HEIGHT: 329px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5467828846534936994" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxdiuuInJasXGByjRie67D6K1KNnOaCXLVZf3kYZoYCPhHoluuTNbPh75Jql6eR7_y1Ilo2Iu2KQs1hYFfSSox4b9bMsyI12aUlqFaaYo0f-7Bb6-U5Gtlw09OhsPVcCWI8nMW6gHBjzoq/s320/300px-Wind_turbine_int_svg.png" /></a>1.Oinarria<br />2.Sare elektrikoarekin lotura<br />3.Dorrea<br />4.Sarrera eskailera<br />5.Orientazio sistema<br />6.Gondola<br />7.Sorgailua<br />8.Anemometro<br />9.Balazta<br />10.Abiadura kaxa<br />11.Pala<br />12.Pala okerdura<br />13.Errotore gurpila<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOh9F3KbAGAVqG_1bEh7GCrUa6k2VgX-5Aa21qnKtVbFcMYzxh-Mrm5A75P6b1KS2qZ7EiBldvJC59ADnYVbNAwAqPnI_RfgTyDvmhXjVTp0hG2__24iKnhrkdyyADaB-wjyhe4_om7FgW/s1600/aerogenerador.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 241px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5467833227036014306" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOh9F3KbAGAVqG_1bEh7GCrUa6k2VgX-5Aa21qnKtVbFcMYzxh-Mrm5A75P6b1KS2qZ7EiBldvJC59ADnYVbNAwAqPnI_RfgTyDvmhXjVTp0hG2__24iKnhrkdyyADaB-wjyhe4_om7FgW/s320/aerogenerador.jpg" /></a><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Oihane.R.Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-41429309041202181742010-05-02T04:06:00.000-07:002010-05-19T07:28:55.647-07:00TXILEKO LURRIKADA<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEju4D-L1o5R9gUn-tv_hUqa4Nth3FnxOSTJWP6Dl16BEFEPxhHfvldtp9ex0EOuWuZK4n5KzODZh7NAZgJvSqQbG3XVLTvt4F0m6ne7ybdibEpFvBW5tKBP7grkSY9nTH6w1NCaKcBndtmE/s1600/Terremoto+Chile+2010.jpg">
<br /></a>
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZVVM_qAaveroFTVJ_8pJ7_U-aSAAddOm4DHcrPOuzV1IkA0a2oqNcw3iq5NUVjqSePTFo1l2hjrzxSaDt2JZ_D35zVXGCV_C_wF_xmH4YlS-LJI6qu-EfgGnPJGkv3WM0tAFtO2TWjRCZ/s1600/EJEDELATIERRA2.jpg">
<br /></a>
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhC5FFL9QNTy_OqajUifbpPJlFKeZcXtX50qWCkYemzG4lM8IJjPNFbADLLUGZbkVCbFZlGYLe8I25bAV9amV-68MLZrg1f4BS7tQ4TD0cTc6lkLPZmhXlACKwG62CbcHWMABgGYs8IbERc/s1600/250944_17_original_imagen.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhC5FFL9QNTy_OqajUifbpPJlFKeZcXtX50qWCkYemzG4lM8IJjPNFbADLLUGZbkVCbFZlGYLe8I25bAV9amV-68MLZrg1f4BS7tQ4TD0cTc6lkLPZmhXlACKwG62CbcHWMABgGYs8IbERc/s400/250944_17_original_imagen.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5471610858663667698" border="0" /></a>
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CIAKI%7E1%5CLOCALS%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><o:smarttagtype namespaceuri="urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" name="metricconverter"></o:smarttagtype><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><!--[if !mso]><object classid="clsid:38481807-CA0E-42D2-BF39-B33AF135CC4D" id="ieooui"></object> <style> st1\:*{behavior:url(#ieooui) } </style> <![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p {mso-margin-top-alt:auto; margin-right:0cm; mso-margin-bottom-alt:auto; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Tabla normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p style="font-family:arial;"><span lang="EU" style="font-size:130%;">Txilen<span style="color: rgb(0, 153, 0);">,</span><span style="color: rgb(0, 153, 0);">Otsaileko 27an izan zen, larunbat gaueko hiru t´erdiak aldera. Lurra mugitzen hasi zen Richter eskalan 8,8 graduko astindua jasanez.</span> Gero tsunamia, olatu erraldoia, kostaldetik sartu zen, hiri, herri eta herrixkak are gehiago suntsituz<a href="http://www.youtube.com/watch?v=_aHVRf45Ds8">,Itsasoa <st1:metricconverter productid="30 metro" st="on">30 metro</st1:metricconverter> sartu zen herri batzuetan,</a> 12 metroko olatuak sortuz. 800 hildako baino gehiago utzi ditu lur barneko plaken</span><span lang="EU" style="font-size:130%;">.<a href="http://http//www.youtube.com/watch?v=_aHVRf45Ds8"> </a></span><span lang="EU" style="font-size:130%;"> mugimendu honek. Richteren eskalan 8,8 graduko lurrikara gertatu zen.</span></p><p style="font-family:arial;"><span lang="EU" style="font-size:130%;"><span style="font-family:arial;"><span style="color: rgb(51, 204, 0);"> Lurrikara honek kalte material ikaragarriak eta heriotza asko sortzeaz gain, lurraren ardatza mugidu du.</span> </span><o:p></o:p></span></p> <p><span lang="EU" style="font-size:130%;"><span style="font-family:arial;">Hau bakarrik gertatu izan da 7 alditan, lurrikara oso indartsua izan behar delako eta leku zehatz baten eman behar delako. Lurraren plaka tektonikoen mugimenduak, lurraren dinamikan aldaketak ekartzen dituzte, beste arazo batzuk sortuz.</span></span></p>
<br />
<br />
<br /><span style="font-weight: bold;"><span style="font-size:130%;">BERE IBILBIDEA DENBORA PASA AHALA...</span>
<br />
<br />
<br /></span><span lang="EU" style="font-size:14pt;"><o:p></o:p></span><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilkBIg4kqHpsbz-Efj8egndnGPU2MUTqVE6MlyFhyphenhyphenFIpom7k0WOl6ATvcre4RGHknQgpUujK-XIu5rvO9W-PcLtUyFh9eIO4wzCS3fFmGjwXF4hRDCKE5OlmbAe9B3fxoqjPMTzAzbPJLj/s1600/LURRIKARA+IBILBIDEA.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 397px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilkBIg4kqHpsbz-Efj8egndnGPU2MUTqVE6MlyFhyphenhyphenFIpom7k0WOl6ATvcre4RGHknQgpUujK-XIu5rvO9W-PcLtUyFh9eIO4wzCS3fFmGjwXF4hRDCKE5OlmbAe9B3fxoqjPMTzAzbPJLj/s400/LURRIKARA+IBILBIDEA.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5471616222970772642" border="0" /></a>
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgryRZr7U4LdV2g6Viw6Gr4cLoV_O5EY7C1bdCds-EKL0ZEVejw1MDeASfjq67z0W6YMRRaEsxB4L7AiKefkm6rIsOSohAir8VzavKfEniGejgVkbC8qR9prs6xYF8ksUWcXYXg9CY3Hqqy/s1600/Dibujo.JPG">
<br /></a>
<br /><span style="font-size:130%;">
<br /></span><span style="font-weight: bold;font-size:130%;" >KALTEAK:</span><span style="font-size:130%;">
<br />
<br />NASA Estatu Batuetako Espazio Agentziak jakitera eman duenez, ikarak Lurraren irudizko ardatza zortzi zentimetro lekualdatu du eskerreruntz, hau da, planetaren masa orekatzen den lerroa.
<br />
<br />Baina ez hori bakarrik; </span><span style="color: rgb(255, 153, 255); font-weight: bold;font-family:arial;font-size:130%;" >Richter eskalan 8,8 gradu izan dituen lurrikara horrek Lurra eguskiarekiko egiten duen mugimendua arintzea ekarri du eta eguna 1,26 mikrosegundu laburtu egin du</span><span style="color: rgb(255, 153, 255); font-weight: bold;font-family:arial;font-size:130%;" >.
<br />Richard Grossen arabera, mugimendu sismikoek ehunka metrotara mugiarazi ahal dituzte arrokak eta Lurreko masa eraldatu, eta, hala, <a href="http://www.youtube.com/watch?v=eKf0cUhg1m0">haren errotazioan </a> (http://www.youtube.com/watch?v=eKf0cUhg1m0) eragin.
<br />Eragiketa zorrotza baliatu dute ondorio horretara iristeko.</span>
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilkBIg4kqHpsbz-Efj8egndnGPU2MUTqVE6MlyFhyphenhyphenFIpom7k0WOl6ATvcre4RGHknQgpUujK-XIu5rvO9W-PcLtUyFh9eIO4wzCS3fFmGjwXF4hRDCKE5OlmbAe9B3fxoqjPMTzAzbPJLj/s1600/LURRIKARA+IBILBIDEA.jpg">
<br /></a>
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjYGcc8eqy-aBQnUh8j4dy4ek_EYip3r6F9G1NGlbzMLznPv5wd6EpDxNhKpRreephLVDDfjJTAnrzIiwEMEIMMES4GXMDPTWPvcv_h7HC30zAYIn-vbrai_qYAyvN0_pAxBRl51iRd-5k/s1600/Dibujo2.JPG">
<br /></a><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZVVM_qAaveroFTVJ_8pJ7_U-aSAAddOm4DHcrPOuzV1IkA0a2oqNcw3iq5NUVjqSePTFo1l2hjrzxSaDt2JZ_D35zVXGCV_C_wF_xmH4YlS-LJI6qu-EfgGnPJGkv3WM0tAFtO2TWjRCZ/s1600/EJEDELATIERRA2.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 370px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZVVM_qAaveroFTVJ_8pJ7_U-aSAAddOm4DHcrPOuzV1IkA0a2oqNcw3iq5NUVjqSePTFo1l2hjrzxSaDt2JZ_D35zVXGCV_C_wF_xmH4YlS-LJI6qu-EfgGnPJGkv3WM0tAFtO2TWjRCZ/s400/EJEDELATIERRA2.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5471611816136699218" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br /><div style="text-align: center;">
<br /></div><span style="color: rgb(0, 0, 153);font-size:130%;" ><span style="color: rgb(0, 0, 0);"><span style="color: rgb(0, 0, 153);"><span style="font-weight: bold;">
<br />AZALPEN BAT
<br />
<br /></span>Egunaren murrizketa hau azaltzeko adibiderik onen</span>a <span style="color: rgb(0, 0, 153);">“bailarina efektua</span>” da;</span> </span><span style="color: rgb(0, 0, 153);font-size:130%;" >bailarina batek oin batez bueltaka dabiltzanean, besoak zabaltzen ditu mugimendua lasaia izateko eta azkarrago joateko ordea, besoak zabalduko ditu.</span> <span style="color: rgb(0, 0, 153);">
<br />
<br />
<br /></span><div style="text-align: center;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjYGcc8eqy-aBQnUh8j4dy4ek_EYip3r6F9G1NGlbzMLznPv5wd6EpDxNhKpRreephLVDDfjJTAnrzIiwEMEIMMES4GXMDPTWPvcv_h7HC30zAYIn-vbrai_qYAyvN0_pAxBRl51iRd-5k/s1600/Dibujo2.JPG"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 401px; height: 215px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjjYGcc8eqy-aBQnUh8j4dy4ek_EYip3r6F9G1NGlbzMLznPv5wd6EpDxNhKpRreephLVDDfjJTAnrzIiwEMEIMMES4GXMDPTWPvcv_h7HC30zAYIn-vbrai_qYAyvN0_pAxBRl51iRd-5k/s400/Dibujo2.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5466759543411755938" border="0" /></a>
<br /></div><span style="color: rgb(0, 0, 153);">
<br />
<br /><span style="font-size:130%;">Lurraren biraketa mugimendua azkarragoa egin zen zonalde ekuatorialaren materia distribuzioa aldatzerakoan, errotazio erritmoa aldatuz.</span></span><span style="font-size:130%;"> </span><span style="color: rgb(0, 0, 153);font-size:130%;" >Hala ere, zaila da aldaketa Hauek nabaritzea oso txikiak direla eta.</span><span style="font-size:130%;">
<br />
<br /></span><span style="font-weight: bold;font-size:130%;" >ZONALDEA...</span><span style="font-size:130%;">
<br /></span>
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxPSrunAuk96HBsv4b7SXPRpKM_sbVBg7Ykq3Ohu30x-_bJXj27nN1fYbjCE1lBHRqWXvnypiYC_xRtN7j3HpSaupbbpcjijKX63sV_Z2Nz_D3eHbL3SCpJSM2lCq0LxTObgiqU94d5iNH/s1600/2010_Maule_earthquake_intensity_USGS.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 340px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxPSrunAuk96HBsv4b7SXPRpKM_sbVBg7Ykq3Ohu30x-_bJXj27nN1fYbjCE1lBHRqWXvnypiYC_xRtN7j3HpSaupbbpcjijKX63sV_Z2Nz_D3eHbL3SCpJSM2lCq0LxTObgiqU94d5iNH/s400/2010_Maule_earthquake_intensity_USGS.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5471616356175952754" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br />
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEju4D-L1o5R9gUn-tv_hUqa4Nth3FnxOSTJWP6Dl16BEFEPxhHfvldtp9ex0EOuWuZK4n5KzODZh7NAZgJvSqQbG3XVLTvt4F0m6ne7ybdibEpFvBW5tKBP7grkSY9nTH6w1NCaKcBndtmE/s1600/Terremoto+Chile+2010.jpg"><img style="display: block; margin: 0px auto 10px; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 389px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEju4D-L1o5R9gUn-tv_hUqa4Nth3FnxOSTJWP6Dl16BEFEPxhHfvldtp9ex0EOuWuZK4n5KzODZh7NAZgJvSqQbG3XVLTvt4F0m6ne7ybdibEpFvBW5tKBP7grkSY9nTH6w1NCaKcBndtmE/s400/Terremoto+Chile+2010.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5471616149650260562" border="0" /></a>
<br />
<br />
<br />
<br /><div style="text-align: right;">Haizea Fernandez
<br /></div><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilkBIg4kqHpsbz-Efj8egndnGPU2MUTqVE6MlyFhyphenhyphenFIpom7k0WOl6ATvcre4RGHknQgpUujK-XIu5rvO9W-PcLtUyFh9eIO4wzCS3fFmGjwXF4hRDCKE5OlmbAe9B3fxoqjPMTzAzbPJLj/s1600/LURRIKARA+IBILBIDEA.jpg">
<br /></a>
<br />
<br />
<br />Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-79083619260330895182010-04-29T14:51:00.001-07:002010-04-29T15:14:33.702-07:00Posible da kablerik gabeko mundu bat?<span style="font-size:130%;"><span style="font-weight: bold;font-family:times new roman;" >Ikertzaile asko lanean ari dira hemendik urte batzuetara gure eguneroko gailu elektronikoak inon konektatu beharrik ez izateko. Bai eta etxeko txoko askotan eratzen diren kable-nahaspilak desagertzeko ere.</span><br /></span><span style="font-size:130%;"><br /></span><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;">Gure mundua gero eta teknologikoagoa da; ez dago zalantzarik horrekin. Gero eta hari gutxiagorekin egiten dugula lan ere ezin ukatu. Baina ezin da esan kableekiko guztiz independenteak garenik, inondik ere ez. Haririk gabe Interneten ari</span></span><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;">tu gaitezke bai, baina beti egongo da gailutxo bat, routerra, kasu, elektrizitate-sarera konektatuta.</span></span><span style="font-size:130%;"><br /><br /><span style="font-family:times new roman;">Gailu elektroniko eramangarrien autonomia ere mugatua da; lehenago edo geroago, kable batera lotuta bukatzen dute gure gailuek, bateriak kargatzeko. Etxean elektrizi</span></span><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;">tatea kablerik gabe transmititzeko sistemak izango bagenitu, ordea, etxean sartze hutsarekin ekingo liokete kargatzeari</span></span><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;"> gure sakelakoek eta baterien mendeko bestelako gailuek.</span><br /><br /><span style="font-family:times new roman;">Orain dela hiru bat urte hasi zen gai hori indarra hartzen, baina jatorrizko ideia askoz aspaldikoagoa da. Hain zuzen, ehun urte egin behar dugu atzera ideia horren sortzailea<br />top</span></span><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;">atzeko. Nicola Tesla izan zen.</span></span><br /><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;"><br /></span></span><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGXwqFBiTCQ_yK4D1PIsdkIAsCLz3reCF4p3Bm7UQm4R4woH9GoM0w4hKazI3A7wNiY0ygSLqW6VMNL2I80-DnmGcX94X9gmosOFeo7QJTWp6sGEfyMPDxQ61yO-Loh9OEPdihyphenhyphen9M2SSn-/s1600/T100418-a-7k.jpg"><img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 200px; height: 266px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGXwqFBiTCQ_yK4D1PIsdkIAsCLz3reCF4p3Bm7UQm4R4woH9GoM0w4hKazI3A7wNiY0ygSLqW6VMNL2I80-DnmGcX94X9gmosOFeo7QJTWp6sGEfyMPDxQ61yO-Loh9OEPdihyphenhyphen9M2SSn-/s320/T100418-a-7k.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465680724883440258" border="0" /></a><br /><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;"><br /><br /></span></span><br /><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;"><br /></span></span><br /><span style="font-style: italic;font-family:times new roman;font-size:85%;" ><br /></span><br /><span style="font-style: italic;font-family:times new roman;font-size:85%;" ><br /><br /></span><span style="font-style: italic;font-family:times new roman;font-size:100%;" >Ikertzaile asko lanean ari dira hemendik urte batzuetara gure eguneroko gailu elektronikoak inon konektatu beharrik ez izateko.</span><span style=";font-family:times new roman;font-size:100%;" ><br /></span><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;"><br /><br /><br />Ideiaren </span></span><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;">sortzaile ez ezik, helburu hori zuen lehenengo telekomunikazio-dorrea eraiki zuen Teslak aurreko mendearen hasieran. New Yorken Wardenclyffe dorreak 60 bat metroko antena zuen, eta haren helburua zen Ozeano Atlantikoaz haraindiko telefono- eta irrati-transmisioetarako erabiltzea. Arazoa iz</span></span><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;">an zen Teslak ez zuela</span></span><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:times new roman;"> lortu proiektua bukatzeko nahikoa finantziazio, eta bertan behera gelditu zen proiektua. Dena den, behin baino gehiagotan lortu zuen martxan jartzea eta transmisioa behar bezala egitea.</span></span><span style="font-size:130%;"><br /></span><br /><div style="text-align: right;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEOsI-p_-6qO1QZKufpBhJAhRxQQ1rHuC0iiwrqCSJHdkM888D4s-9z4_F7y0ctROkzP_TB941AIiyUTByrKRAe-0Sz_fKKETA5ehShsizU_wQzJ7ywp4uQ8gHwP_KCq9WZ-FDloV_tY5c/s1600/T100418-b-7k.jpg"><img style="float: right; margin: 0pt 0pt 10px 10px; cursor: pointer; width: 200px; height: 171px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEOsI-p_-6qO1QZKufpBhJAhRxQQ1rHuC0iiwrqCSJHdkM888D4s-9z4_F7y0ctROkzP_TB941AIiyUTByrKRAe-0Sz_fKKETA5ehShsizU_wQzJ7ywp4uQ8gHwP_KCq9WZ-FDloV_tY5c/s320/T100418-b-7k.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465683815121377010" border="0" /></a><span style="font-size:85%;"><span style="font-style: italic;font-family:times new roman;" ><br /><br /><br /><br /><br /><br /><span style="font-family: times new roman;font-family:times new roman;font-size:100%;" >Opera-kantariak gai dira kopak hausteko, kristalari<br />bibrarazten dioten soinu-uhinak igor ditzaketelako. </span></span></span><span style=";font-family:times new roman;font-size:100%;" ><br /></span></div><span style="font-size:130%;"><br /></span><br /><br /><span style="font-weight: bold;font-size:130%;" >Erresonantzia oinarrian:</span><p class="art-testua"> <span style=";font-family:times new roman;font-size:130%;" >Orain, haririk gabeko gailuak gero eta gehiago nagusitzen diren garaian, bideragarriagoa ematen du horr</span><span style=";font-family:times new roman;font-size:130%;" >elako sistemak martxan jartzea, eta dagoeneko hainbat motatako teknologiak garatu dira hor</span><span style=";font-family:times new roman;font-size:130%;" >retarako. Batzuk irrati-uhinez baliatu dira elektrizitatea transmititzeko sistema sortzeko; beste batzuk laser izpi infragorriak erabiltzearen alde egin dute; eta hirugarren teknologia bat erresonantzia deritzon fenomenoan dago oinarrituta.</span></p> <p class="art-testua" style="font-family:times new roman;"><span style="font-size:130%;">Hirugarren horre</span><span style="font-size:130%;">k izan du oihartzun handiena komunikabideetan, eta, <em>New Scientist</em> aldizkarian esaten dutenez, hori da etxean erabiltzeko sistemarik egokiena. Sistema horren oinarria da gailu elektronikoak ez duela elektrizitatearen igorlea ukitzen egon beharrik; elkarrengandik nahiko hurbil baldin badaude, elektrizitatea batetik bestera pasa daiteke.</span></p> <p class="art-testua" style="font-family:times new roman;"><span style="font-size:130%;">Elektrizitate-transferentzia hori askoz eraginkorragoa da bi osagaiek maiztasun bereko uhinekin bibratzen dutenean, hau da, bi osagaiak erresonantzian daudenean. Erresonantziaren ohiko adibidea da kopa hausten duen opera-abeslariarena. Koparen kristala bibratzen hasten da maiztasun jakin bateko uhinak jasotzen baditu, eta, kantaria maiztasun horretako doinuan hasten bada kantari, haustera ere irits daiteke. </span></p><span style=";font-family:times new roman;font-size:130%;" >Bada, hori bera etxeko gailu elektronikoetara ekarrita, elektrizitatearen igorlea eta hartzailea erresonantzian baldin badaude, elektrizitatea askoz errazago pasa daiteke batetik bestera. Teknologia horrekin lanean ari den WiTricity izeneko enpresa bateko zuzendariak hitzaldi bat eman zuen Oxforden, eta jendaurrean erakutsi zuen kablerik gabe posible zela telefono baten bateria kargatz</span><span style=";font-family:times new roman;font-size:130%;" >ea, edo telebista bat piztea.</span><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDtUBZfollDqpfaisX_eq0PkaPRFrjJCPwLmBqsTTu9tL5hivLHYAUkQR0UgvebTyCSgH7Bz7d7S_qh4f1_kuSPugBCsH2mRQGQwRPjbTrA9_I5V2HKHO3eXpLLdCqxRxtdEzgi-5Ys4SG/s1600/T100418-c-7k.jpg"><img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 200px; height: 161px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDtUBZfollDqpfaisX_eq0PkaPRFrjJCPwLmBqsTTu9tL5hivLHYAUkQR0UgvebTyCSgH7Bz7d7S_qh4f1_kuSPugBCsH2mRQGQwRPjbTrA9_I5V2HKHO3eXpLLdCqxRxtdEzgi-5Ys4SG/s320/T100418-c-7k.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465684814229593682" border="0" /></a><br /><br /><br /> <p style="font-style: italic;font-family:times new roman;" class="art-testua"><span style="font-size:85%;"><br /></span></p><p style="font-style: italic;font-family:times new roman;" class="art-testua"><span style="font-size:100%;">Nicola Teslak hamaika esperimentu egin zituen, eta, besteak beste, haririk gabeko lehenengo telekomunikazio-dorrea eraiki zuen.</span></p><p class="art-testua" style="font-family:times new roman;"><span style="font-size:130%;"><br /></span></p><p class="art-testua" style="font-family:times new roman;"><span style="font-size:130%;">Posible dela frogatu ondoren, orain beste hainbat urrats eman beharko ditu teknologia horrek, inoiz gure gizartean ohikoa izatera iritsi nahi badu. Hobetu egin beharko dute eraginkortasuna handitzeko, frogatu beharko dute uhin horiek ez direla kaltegarriak giza osasunerako ... baina hori beste kontu bat da.</span></p><p style="text-align: right;font-family:times new roman;" class="art-testua"><span style="font-size:130%;"><span style="font-size:100%;">N.E.D</span><br /></span></p>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-82150604534093679162010-04-28T10:26:00.000-07:002010-04-29T11:54:45.930-07:00Propultsio eta Lebitazio Magnetikoak Aplikazio batzuk<div><div><div><div><div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEin6gRNSI-m7QCbvddyWjEJmD3TdA3TgxT-F_tsJKOTOkgkfrJg6vjq_4j6SslS68AUUIr76BSVBqNrNCt7DTmmf5ut3Juzz_thWpmJHjcPsx4LU9fQLVvig5Qh65Fq64zTPVZTr3tB2W-c/s1600/Dibujo.bmp"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 623px; FLOAT: left; HEIGHT: 328px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465592840335746866" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEin6gRNSI-m7QCbvddyWjEJmD3TdA3TgxT-F_tsJKOTOkgkfrJg6vjq_4j6SslS68AUUIr76BSVBqNrNCt7DTmmf5ut3Juzz_thWpmJHjcPsx4LU9fQLVvig5Qh65Fq64zTPVZTr3tB2W-c/s320/Dibujo.bmp" /></a><br /><br /><br /><br /><br /></div><div><br /><br /><br /><br /><br /><br /></div><div></div><div><br /><br /><br />1. Sarrera<br />Izenburuak aditzera ematen duen bezala, hurrengo orrialdeak beteko dituen lan monografikoaren oinarria indar magnetikoaren aplikazioa izango da, lebitazio eta propultsioak lortzeko. Erabilerak anitzak dira, esparru hain zabala izanik. Ezagunena, edo entzutetsuena behintzat, trenetan erabilera dugu, orain dela zenbait urte telebistan azaldu baitzen teleberri guztietan. Baina EHU/UPV-n esaterako, badaukagu beste helburu ezberdinen bila ikertzen dabilen talde bat, GAUDEE izenekoa. Bertako kideen ikerketa baten helburua kojinete magnetikoak dira. Kontrol-sisteman oinarritzen dira, hain zuzen ere, baina sistema bera energia gordetzeko bide ezinhobe bezala aurkezten zaigu. Marruskadurarik ez dago, beraz guk desiratutako masa etengabe biratzen mantentzen du. Bertan mantenduko da guk sartutako energia, zinetiko modura, atera nahi izan arte. Beraz, gertu dugun teknologia da, oraindik nahiko ezezaguna eta aukera anitzekoa. Hala ere, guk erakarpen elektromagnetikoaren bitartez plataforma bat oinarriarekiko milimetro gutxitara mantenduko duen sistema aztertuko dugu. Sistema hau, eskalak mantenduz, MAGLEV-etan erabiltzen den berdina dugu, edota indar magnetikoz lebitaturiko trenetan, ingeleraz MAGnetically LEvitated Vehicles. Badaude tren hauetan erabiltzeko diseinaturiko beste sistema batzuk. Hauek aipatuko ere egingo ditugu, baina sakontasun handirik gabe.<br />Garraiora zuzendutako indar magnetikoaren erabilerak, lebitazio eta propultsio erara, hamaika abantaila ditu pareko helburuak dituzten sistemekin konparatuz gero, haien artean, abiadura handia, eraginkortasun itzela energiaren aprobetxamenduan, talka murriztuagoa ingurunean eta ez du erregai fosilen beharrik.<br /><br /><br />Aplikazio honek, praktikan, ingeniaritzen diziplina ezberdin asko batzen ditu bere baitan, hala nola, mekaniko, elektrikoa, elektronikoa, neurketa eta kontrola. Denak ez dute orain gure interesekin bat egiten. Hori dela eta, ikasgaian eta guk egiten ari garen espezialitatean oinarrituta atal zehatzak aztertuko ditugu. Alde batetik lebitazioaren azalpen fisikoak eta hauek frogatzeko beharrezkoak diren balorazio kualitatiboak aztertuko ditugu. Propultsioarekin ere berdina egingo dugu, oraingoan elektrizitatearen esparruan sartuko gara motor sinkronoaren funtzionamendua ikusteko, hau baitugu bere oinarria. Azkenik, kontrolaren garrantzia aipatuko dugu eta, elektronikoak izanik, sistemaren gutxi gora beherako nondik norakoak aipatu, etorkizunean hau izan bailiteke gure zeregina honelako proiektuetan.<br />Aipaturiko proiektuak aspaldi jarri zituzten martxan batez ere Alemania eta Japoniako ikertzaileek. Hala ere, nahiz eta buru belarri aritu diren azken hamarkadetan, oraingo garapen maila ez da sistema hauek behar bezalako merkataritza-hedapena izateko nahikoa. Erronka anitz daude oraindik gainditzear. Garrantzitsuenen artean ekonomikoa daukagu. Hala ere, badaude funtzionamenduan zenbait prototipo munduko toki ezberdinetan, baita komertzialak ere, batez ere Japonen.<br /><br /><br />2. Historia eta Maglev motak<br />Esan bezala, aspaldi hasi ziren lebitazio magnetikoan oinarrituriko ikerketak. Hermann Kemper-ek bazuen lebitazio magnetikoaz higitutako tren baten ideia 1922an eta, nahiz eta 12 urte geroago patentea lortu, garai hartako teknologiak ez zuen eraikuntza ahalbidetzen. Hori dela eta 1962an hasi ziren Japonen ikerketak, eta 1969an Alemanian. Hala ere, 70eko hamarkadan izan zuten benetako aplikazioetan oinarritutako lehenengo patenteek jaiotza. Garai hartan makina bat zientziala eta ingeniari jarri ziren teknologia berri horretan lanean, MSTS (Magnetically Suspended Transportation Systems) edo Maglev izenekoa. Bakoitzak bere kabuz burutu zituan nahi beste froga, prototipo eta garapen. Guztiek zituzten gurpilaren akatsak buruan: karga mekaniko puntuala, abrasioa, zarata, bibrazioa, gida baten beharra, frikzioan oinarritutako propultsio eta balaztatzea, eta abiadura muga. Bazekiten MSTS-ak akats horietako asko gaindi zitzakeela eta horren bila zebiltzan. Amankomuneko helburuak frikzioa ezabatzea zen, baina propultsioan, bai balaztatzean, bai norabidea aldatzerakoan. Hori dela eta, egun, abiadura handiko ibilgailua dugu (500 km/h), azelerazio handikoa (1 m/s2), erradio txikiko kurbak dituen ibilbidea jarraitu dezakeena, 16º baino gehiagoko inklinazioa duten aldapak igo ditzakeena, zarata murriztua duena (atal gehienak finkoak baitira) eta energia/abiadura erlazioa bikaina dituena.<br />Baina, logikoa denez, banandurik lan egin zuten taldeek ez zuten sistema berdina garatu. Batez ere hiru teknologia nagusitan batu ditzakegu: PMS (Permanent Magnetic System, EDS</div><div><br /> </div><div></div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFnP3EmCjLTNtIAepaFqLmGLV9jciVo9gNtROQfDlarJ_mRgyC-BLAA3mdXaQ316KjscxUDbfhNGYiI1d7GzgneCcEBaWDBlaukt4PRAcgnb7_zPrC6B1HTc0raALDislG1wFcfLzy-w9D/s1600/Dibujo.bmp"></a><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFnP3EmCjLTNtIAepaFqLmGLV9jciVo9gNtROQfDlarJ_mRgyC-BLAA3mdXaQ316KjscxUDbfhNGYiI1d7GzgneCcEBaWDBlaukt4PRAcgnb7_zPrC6B1HTc0raALDislG1wFcfLzy-w9D/s1600/Dibujo.bmp"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 567px; FLOAT: left; HEIGHT: 259px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465593704611215650" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFnP3EmCjLTNtIAepaFqLmGLV9jciVo9gNtROQfDlarJ_mRgyC-BLAA3mdXaQ316KjscxUDbfhNGYiI1d7GzgneCcEBaWDBlaukt4PRAcgnb7_zPrC6B1HTc0raALDislG1wFcfLzy-w9D/s320/Dibujo.bmp" /></a><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /></div><div></div><div><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /> </div><div>(ElectroDinamycal System) eta EMS (ElectroMagnetic System).<br /><br />2.1 PMS (Permanent Magnetic System)<br />Japoniarrek batez ere garatu zuten sistema hau. Imanak ibilgailuan eta bidean kokatzen dira, finkoak eta poloak berdinak izateko kokatzen dira. Era honetan aldarapen indarra jasaten dute eta hauen ondorioz mugitzen da trena. Nahiko garestia da sistema honen muntaia besteekin konparatuz. Hori dela eta, 1972 eta 1973 urteetan zenbait froga egin ostean alde batera utzi zuten, EMS-arekin jarraitzeko. </div><div><br />2.2 EDS (ElectroDinamycal System)<br />Sistema honetan, lebitazio, propultsio eta norabide sistemak bateratu egiten dira. Aurrekoa bezala, aldarapen indarrean du oinarria. Ibilgailuan kokatutako bobina superkonduktoreek dute indar magnetikoa eta abiadura nahikoa sortzen dute. Hala ere, sistema honek badu arazo bat: 100 km/h baino gehiagoko abiaduretan baino ez dabil. Bertatik bera beste sistema baten beharra dago, betiko gurpila kasurako. Bobinek induzitutako korronteek balaztatzeko indarrean eragin zuzena dute. 50 km/h-tan dugu eraginkortasun handiena. Hortik behera jaitsiz doa eta 400 km/h-ra %3-koa baino ez da. Aldarapen eta balaztatze indarren artean nolabaiteko parekotasun fidagarria mantentzeko, ibilgailua 150 kn/h-tik gora erabiltzen da.</div><div><br />2.3 EMS (ElectroMagnetic System)<br />Alemaniarren garatutako sistema dugu hau, eta erakarpen indarra erabiltzen duen bakarra. Ibilgailuan kokatutako elektroimanek eta material ferromagnetikoz osatutako bideak dira horren sortzaile. Indar magnetikoaren ezegonkortasuna dela eta, nahiko zaila da bidea eta elektroimana banatzen dituan aire tartea kontrolatzea. Hori dela eta, ezinbestekoa dugu sistema honetan kontrol sistema eraginkor baten sorrera. Elektroimanak korronte zuzenez elikatzen dira, eta lebitazio funtzioaz gain norabidea erregulatzeko ere erabiltzen dira. Atal ferromagnetikoak bide osoan zehar kokatuta agertzen dira. Sistema hauek eta motor lineal baten oinarritutako propultsiokoa guztiz independenteak dira. Alde batetik lebitazioa dugu eta bestetik propultsioa, aurrekoetan ez bezala. Hori dela eta, lebitazio maila edo aukera ez da abiaduraren funtsean agertzen. Kontrol sistemaren eraginkortasuna ezinbestekoa dugu sistema honetan, batez ere abiadura handietan. Ondorioz, diseinu erredundanteak sortzen dira. Aldaketak eragiten dituzten arrazoi nagusiak karga aerodinamikoak, piezek fabrikazio emaitza irregularrak eta kargaren ondorioz bideak jasan ditzakeen aldaketak. Diru kontuak direla eta, ezin ditugu fabrikazio emaitza itzelak eta materialen primerako portaerak eskatu. Hauxe konpentsatzeko, kontrol sistemak guztiz fidagarria izan behar du lebitazio maila behar den puntuan mantentzeko. Aipatutako hiru sistemetan erabiliena azkenekoa dugu, erakarpeneko<br />elektrodinamikakoa bezala ere ezaguna. Hauxe baitugu guztien artean fidagarriena esparru guztien batazbestekoa eginez gero. Eta horixe, fidagarritasuna, dugu edozein produktu merkatuan jartzeko ezinbesteko baldintza. Hori dela eta, hemendik aurrera kasu honen sistema ezberdinak landuko ditugu. Lehenik eta behin magnetismoaren oinarriak aurkeztuko ditugu, zertaz ari garen ikusi ahal izateko. Ondoren lebitazio sistema aurkeztu eta funtzionamendua azalduko dugu. Eta azkenik propultsioaren errudun den motor sinkronoaren ordua helduko da.<br /><br /><br /><br />Magnetismoaren oinarriak<br />Lan honetan zehar, hau da lebitazio eta propultsio magnetikoak, magnetismoan dauden polo ezberdinen<br />artean ematen diren elkarrekintzak etengabe erabiliko dira. Eta hauen zergatia izango da aztertu beharreko leh<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFSL6gXGN1nU9Ik3340nt0w_32YAoFNJ-61Ey0N9qqtNyfl5XogHiITOtg3To0ebf-XeqhxVqJx1xVIPRt0OHZ2U2HBsZFvBPI8Xz4bQwmKeSkjvnzuGpek3TcrY3sCslVhdwYJ0R-h8w_/s1600/2.bmp"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 249px; FLOAT: left; HEIGHT: 206px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465596293203569202" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjFSL6gXGN1nU9Ik3340nt0w_32YAoFNJ-61Ey0N9qqtNyfl5XogHiITOtg3To0ebf-XeqhxVqJx1xVIPRt0OHZ2U2HBsZFvBPI8Xz4bQwmKeSkjvnzuGpek3TcrY3sCslVhdwYJ0R-h8w_/s320/2.bmp" /></a>enengo puntuetariko<br />bat, elkarrekintza hauetan baitaude<br />oinarrituta propultsioa eta lebitazio<br />magnetikoa.<br />Lebitazio eta propultsio magnetikoan<br />magnetismoan ditugun bi efektu<br />garrantzitsuenak erabiltzen dira. Alde<br />batetik bi polo ezberdinen arteko<br />erakarpena eta bestetik bi polo berdinen arteko alderapen indarrak, lehenengoa propultsioan erabiliko da eta, gure kasuan bigarrena lebitazioan, nahiz eta, ikusi dugunez, badaude erakarpenean oinarritutako lebitazio sistemak.<br />Naturan topa dezakegun edozein elementu magnetiko beti bi polo ezberdinez osatua egongo da, iparra eta hegoa deiturikoak. Bi hauen arteko elkarrekintzen ondorioz aipatutako bi efektuak izango ditugu. Ez da inoiz iman bat topako polo bakar bat duena, hau da monopolo magnetikorik ez da existitzen.<br />Esan bezala beti bi polo izango ditugu edozein elementu magnetikotan eta hau honek sortzen duen eremu magnetikoaren lerroak itxi egiten direlako da. Iparretik eta hegora doazen eremu lerroak existitzen dira, iparretik irten eta hegora sartzen dira eta ondoren elementuaren<br />barnetik doaz hauek berriz ere iparretik irten arte. Hau horrela dela suposatuta, eta honela da, ikusi dezakegu zelan iparretik irteten diren eremu lerro hauek beraien aurrean hego polo bat topatuz gero bertara joango ziren eta honen ondorioz bi polo ezberdin hauek hurbiltzera joko zuten. Esandakoa eremu elektrikoarekin gertatzen bezalako azalpen erraz bat egiteko erabiltzen dugu bi fenomenoak errez ulertu ahal izateko.<br />Eremu lerroen azalpen honekin imanekin eman daitezkeen bi fenomeno ezberdinak esplika ditzakegu, hau da bi polo berdin bata bestearen aurrean jarri edo bi polo ezberdin elkarren aurrean jarri. Esandako bigarren kasu hau lehen azaldu dugu, bi polo ezberdinak elkarren aurrean jartzean baten eremu lerroak bestera hurbilduko dira bien artean erakarpen indar bat sortuz. Eta bestetik bi polo berdin jartzean biak elkar aldendu egingo dira, bietatik eremu lerroak irten zein sartu egingo dira beraz ezin dute elkarrekin erlaziorik izan. Eremu lerro hauek sarkorrak edo irtenkorrak izango dira bi kasuetan, beraz batek dituenak bestearekin ezingo du elkarrekintzarik izan eta honela bien polo berdinak elkarrengandik aldendu egingo dira.<br />Bi elkarrekintza hauek dira esan bezala propultsio eta lebitazio magnetikoaren oinarria. Propultsio magnetikoaren kasuan ez dugu bestearekin gertatzen den bezala bi fenomenoak erabiltzeko aukera. Propultsioaren fenomenoa geroago azalduko da baina esan behar dago fenomeno hau polo ezberdinen arteko erakarpen indarrengatik ematen dela, motor linealen oinarria hori da.<br />Bestalde lebitazio magnetikoan fenomeno biak erabilgarriak dira. Alde batetik bi polo berdinen arteko aldarapen indarraren ondorioz mugikorra ez den partean eta mugikorra den partean polo magnetiko berak elkarren aurka jarriz gero mugikorra den atala lebitatzen egongo zen, bi polo berdinen aldarapenagatik. Baina bestalde MAGLEV sisteman, Alemaniako kasuan, bi polo ezberdinen arteko erakarpena erabiltzen da. T formako oinarri baten gainean U inbertituko forma, baina izkinatan pixka bat itxiak, duen plataforma bat jartzean berau lebitatzea lortzen da. T formadun oinarriaren azpitik polo bat jartzen baldin bada eta U formako bogian pixka bat itxitako zatian beste poloa jarriz gero bi hauek erakartzea lortuko da U formadun bogia gorantz eginez. Azken hau alboko irudian hobeago ikusiko da.<br /><br /><br /></div><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 592px; DISPLAY: block; HEIGHT: 368px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465597964429817746" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3o0t_DINKBYvFiECsVCP6yoXOaC-ezKxqvYFuXvoYh6Z2PVEwoe-S6CxivTDLSF9ujdsCRpJMFpDeLa5S5uFeQ6TcLUw_wJnM5oH0x9jFxbCA4bv6TrlHckwV5VbrBv9XyTm1Y8G8iSWL/s320/Dibujo.bmp" />4. Lebitazioa<br />Aipatu berri dugun bezala, EMS sistemak erakarpen indarrean du oinarria. Aurreko atalean azaldutako efektua lortzeko xedez, elektroimanak eta material ferromagnetikoak erabiltzen dira. Elektroimanek, jasaten duten korrontearen arabera, indar magnetiko handiago edo txikiagoa sortuko dute, eta, ondorioz, material ferromagnetikoa erakarri egingo dute. Beraz, material ferromagnetikoak egon baino ez du egin behar, ez dugu honi korronterik aplikatzeko beharrik. Hori dela eta, eta gastuei begirada bat botaz, elektroimanak trenean kokatuta joango dira, askoz merkeagoa baita hori bide osoa elektroimanez jostea baino. Gainera, sistemak honek badu diseinuan bitxikeria bat, trena ez dago zuzenean bide gainean kokatuta, baizik eta honen behealdean geratzen dira imanak. Bideak “T” itxura hartzen du, profilez begiratuta, eta trenak inguratu egiten du. Horren arrazoia ez dakigu ziur, baina baliteke higidurak<br /><br /><br /><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 571px; DISPLAY: block; HEIGHT: 256px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465599320929950066" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi1uqgX9OnFP2_01c7_h3IyPDEPqkcXOGm-m1sLOvh7MBo_-aUz1qdkmRCVaNb4XGzr8UC-DULzFINAXgNw0MnCgPNuw-CR1o-KtZce8or1_kai9Olj90VpkJ9E_QGg9KQpdw6ya0Q3Fblc/s320/Dibujo.bmp" /><br /><br />sortutako karga aerodinamikoaren kontrola egiteko sistema bat izatea, eta, aldi berean, honen indarra aprobetxatzeko. Abiaduraren ondorioz goranzko indarrak jasan ditzake trenak, eta hau zuzenean goian egongo balitz, sortutako erakarpen indarraren kontra egingo luke. Era honetan, indar horiek faborean agertzen dira, beraz kontrol sistemak indarra lasaitu beharko luke, berriztatu ordez. Horrek, etekin ekonomikoa ere badakar, indar aurrezten baitugu. Beste alde batetik, diseinua horrela izanda, trena bidetik ateratzea askoz zailagoa suertatzen zaigu. Baliteke abiaduraren ondorioz zuzenean hautsi eta bidetik ateratzea, baina abiadura baxuko modeloetan arriskua zeharo murriztuta agertzen da. Elektroiman horiek, bobinek, eragindako indar magnetikoa erregulatzeko, esan bezala, korrontea erregulatu beharko dugu. Korronte honen erregulazioa jasan beharreko kontrako indarren menpe egongo da, eta sentsore baten bidez erregulatuko dugu, beti guk definitutako tarte seguruan mantendu dadin.<br />Kasu praktiko batetan erabilitako bobina moten funtsean egongo lirateke kalkuluak. Material ferromagnetikoa zein den ere kontutan izan beharko genuke. Trenak garraiatu beharreko pisua. Eta beste hainbat aldagai. Modu errazean kalkuluak ulertzeko, formula orokorrak erabiliko ditugu. Hau da, bobinaren espira kopurua, honetan zeharreko korrontea eta sostengatu beharreko pisua baino ez ditugu kontutan izango. Eredua behar baino gehiago ez nahasteko, lau bobina dituen tren txiki bat erabiliko dugu, laborategian muntatzeko bezalakoa.<br /><br /><br />Tren hau, demagun, 5 kilogramo jasateko prestatuko dugu, eta estrukturak berak 2,5 kilogramoko pisua du. Beraz, 7,5 kilogramo jasan beharko dute gure lau bobinek, laurdena bakoitzak, pisua era uniformean banatuta dagoela suposatuz.<br />Korrontea duten espiraz inguraturiko material ferromagnetiko batek zirkuitu magnetiko bat adierazten du, zeinean indarra bobinaren espira kopurua eta intentsitatearen funtzioan agertzen den. Adibidez, gure eredu hipotetikoan 50 espira dituzten bobinak erabiliko bagenitu, hauxe izango litzateke bobina bakoitzak beharko zuen korrontea: Paraleloan konektatuz gero: Gogoratu behar dugu kalkulu hauek oso orokorrak direla, ez ditugu ekuazioan sartu beharreko makina bat parametro kontutan hartu, hala nola burdin gozoaren propietateek determinatutakoak. Norabiderako ere antzeko sistema erabiltzen da. Kasu honetan, imanak bertikalean kokatuta egon beharrean, horizontalean agertuko dira, hau da, albo biak erakarriko dituzte. Kasu honetan inertzia indarrek dute pisu edo karga aerodinamikoak baino garrantzi handiagoa. Hala ere, sistema aurrekoaren oso antzekoa litzateke, baloreak, egoera kontutan izanik, aldatuz.<br /><br /><br /><br />5. Kontrol sistema elektronikoa<br />Kontrol sistemak, gure espezialitatea kontutan izanik, garrantzi berezia du azaltzen ari garen sistema hauetan. Etorkizunean hori izango bailitzake gure zeregina halako proiektuetan. Nahiz eta orain arteko ezagutzek ez diguten maila altuan zirkuituen diseinua ulertzen, ez dugu oinarrizko ideiak nolakoa diren jakiteko arazorik izango eta inoiz ez dator txarto gutxi gora beherako argibideak izatea. Kontrol sistemaren oinarria sentsore bat dugu. Merkatuan hamaika mota, modelo eta fabrikatzailea dauzkagu, sentsore batez hitz egitea oso orokorki egitea baita. Pixka bat gehiago zehaztu ahal izateko, badauzkagu bi baldintza, hiru hobe esanda. Alde batetik ez dugu neurtu beharreko bi gainazalen artean lotura mekanikorik. Bestetik, eremu magnetikoak ezin du sentsorean eraginik izan, ez eta sentsoreak eremuan, nahi eta bigarren hau zailagoa den. Azkenik, neurri oso txikiak neurtu behar ditu, 2 mm inguruan, eta zehaztasun handia behar dugu. Baldintza hauek kontutan izanik teknologia optoelektronikoa ezin hobea dugu. Funtzionamendu sinplifikatua hurrengoa litzateke: diodo batek argi izpi bat bidaltzen du gainazal baten kontra. Honek bertan errebotatu eta zirkuitu integratuan dagoen beste diodo batek jasotzen du. Honela integratuak badaki zein den distantzia. Horren arabera seinale zehatz bat aterako du bere irteeratik. </div><div><br />Behin seinale hori izanda, tratatzeko bi aukera dauzkagu. Berriz ere aukeratu beharrean gaude. Aukera batek, analogikoa esan diogu, korrontea erregulatzen du jasotako seinalean arabera, modu linealean esango genuke. Distantzia handitzean, zertxobait handituko da intentsitatea, txikitzean, aldiz, jaitsi. Bestea, guretzat digitala izango dena, PWM sisteman edo<br />pultsu zabalera modulazioan oinarrituta dago. Honek erabakitzen du denbora tarte zehatz bakoitzeko zenbat egongo den bobina aktibatuta eta zenbat amatuta. Hau da, korrontea beti dugu berdina, aldaketa denborak jasaten du. Honen arabera, bobinak pultsu ezberdinak jasaten ditu. Adibiderako segundo bat erabiliko dugu. Segundo bakoitzeko 800ms-tan aktibatuta badago, indarra zeharo handiago izango da 400ms-tan piztuta egongo balitz baino. Honek korrontearen erregulazioan arazoak kentzen ditu, beti izango baita konstantea.<br />Sistemak berez nahiko konplexuagoak dira, seinalea jaso, eraldatu, bidali, berriro re eraldatu eta beste hainbat ekintza jasan behar baitituzte. Baina orokorrean hauek dira dauden aukerak.<br /><br /><br /><br /><br /><br /><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 533px; DISPLAY: block; HEIGHT: 303px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465627505617026306" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjd_PZVbFDhxr4uem1HIrCqE0hse8djfVLsC0fy4WG8F0rvGUdqaa6qpsw9VPDJejmOn0GY_29oQiuB7NcNGdlqZI0OrXgVfLinlLIijJN7hJtY8esLZdubPu4CR1iLI8OW8oSIkrKmuZ3C/s320/Dibujo.bmp" /><br />6. Motor sinkronoa<br />Propultsio magnetikoari buruz hitz egiten dugunean indar magnetikoekin bidez elementu bat mugitzeari buruz ari gara. Hau lortzeko eremu magnetiko konkretu batzuk beharrezkoak dira beronek sortutako indar magnetikoak propultsatu nahi den elementua nahi den indarrarekin eta nahi den abiadurarekin mugiarazteko. Gure kasuan propultsio magnetikoa motor sinkronoaren bidez lortzen da, pentsa daiteke motorra ez dela propultsio magnetikoa baina egiatan bada, propultsioaren oinarri garrantzitsua da.<br />Beraz propultsioarekin hasi baino lehen motor sinkronoaren funtzionamendu printzipioa azaldu beharra dago, honen forma aldaketa baten bidez propultsio magnetikoa lortuko baitelako. Motor sinkronoa korronte alterno trifasikoz elikatzen den makina bat da. Bere funtzionamenduan errotoreak duen abiadura eta estatorean harilkatuek sortzen duten eremu magnetikoaren aldakuntzaren abiadurak berdinak dira, honegatik sinkronoak deitzearena. Oinarri bezala ferra formako bi iman irudikatu behar ditugu distantzia batera jarriak, bati A deituko diogu eta besteari B. A imanak biratzen duenean eremu magnetiko birakor bat osatzen ibiliko gara, honen ondorioz A imanaren poloek B imanaren aurkako poloak erakartzen ibiliko da nahiz eta ez egon inongo lotura mekanikorik B imanak A imanaren abiadurara biratzen du. Esandako honekin argi gelditzen da zergatik motor honi sinkronoa deritzon A-ren abiadura izango baitu B imanak guztiz sinkronizatuta joanez bi imanak. Fenomeno hau bi imanekin egiten dena motor sinkronoaren oinarria da.<br />Motor sinkronoaren kasuan estatorea eta errotorea izango ditugu.<br /><br /><br />Guk nahi duguna errotoreak biraraztea da eta hau aipatutako oinarriarekin egingo da. Errotorea B imana bailitzan hartuko dugu non bi polo ezberdin izango dituen. Estatorea bere aldetik A imana izango dugu non eremu magnetiko birakaria osatuko den. Hau korronte alternoaz lortuko da, momentu batzuetan tentsio positiboetan egongo garelako eta beste batzuetan tentsio negatiboetan estatorean dauden harilkatuetako elektroimanen polaritatea aldatuz, hau eginez batzuetan positibo eta beste batzuetan negatibo izatea lortuko dugu, hobeago esanda hego eta iparraren posizioak aldatzen dira.<br />Estatoreko imanen poloak aldatzen ditugunean errotoreak dituen aurkako poloak estatoreak sortutakoei hurbilduko zaie eta hau egitean estatoreko poloak berriz ere aldatuko dira horrela errotoreko poloak besteei jarraitzen ibiliko dira. Era honetan errotoreak tentsioak sortzen dituen poloen aldaketaren abiadura berdina lortuko du sinkronismo abiadura hori lortuz.<br />Hau guztia tentsio monofasiko bati buruz hitz egiten ibiliko baikina bezala hari gara baina egiatan motor hauek tentsio trifasikoz elikatuak daude, hau da hiru harilkatu ezberdin daude eta hauekin polo aldaketak egitea lortzen da. Errotorea bere aldetik iman naturalez osatua egon daiteke bi polo ezberdin osatuz edota kanpotik korronte zuzenez elikatuta egon daiteke potentzia handiagoko elektroiman bat sortuz aldaezinak diren bi polo sortuz.<br />Biraketa prozesua trifasikoaren kasuan ondo ulertzeko grafiko baten bidez errez ulertuko dugu. Tentsioen grafikoarekin hiru harilkatuen imanen poloak zeintzuk diren jakingo dugu eta istant ezberdinetan errotoreak dituen bi poloak zein noranzko duten ikusiko da motorraren funtzionamendua ondo ikusiz.<br /><br /><div><div></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdGyEJopatTX4IMg-Dh5AFzELYOcpN7BFtw-X9jTGOakGUoTimok0khVVE3TIXB61_sPJ1Ap4jni28XnPtBNcXoqRJ7hEveWI7g0ac4zvXwIs6AvE_2wmWJLt7vfoFoHp47BSFg0fKAWDT/s1600/Dibujo.bmp"><img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 667px; FLOAT: right; HEIGHT: 332px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465629365729339122" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdGyEJopatTX4IMg-Dh5AFzELYOcpN7BFtw-X9jTGOakGUoTimok0khVVE3TIXB61_sPJ1Ap4jni28XnPtBNcXoqRJ7hEveWI7g0ac4zvXwIs6AvE_2wmWJLt7vfoFoHp47BSFg0fKAWDT/s320/Dibujo.bmp" /></a></div><br /><div></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdGyEJopatTX4IMg-Dh5AFzELYOcpN7BFtw-X9jTGOakGUoTimok0khVVE3TIXB61_sPJ1Ap4jni28XnPtBNcXoqRJ7hEveWI7g0ac4zvXwIs6AvE_2wmWJLt7vfoFoHp47BSFg0fKAWDT/s1600/Dibujo.bmp"></a> </div><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdGyEJopatTX4IMg-Dh5AFzELYOcpN7BFtw-X9jTGOakGUoTimok0khVVE3TIXB61_sPJ1Ap4jni28XnPtBNcXoqRJ7hEveWI7g0ac4zvXwIs6AvE_2wmWJLt7vfoFoHp47BSFg0fKAWDT/s1600/Dibujo.bmp"></a> </div><br /><div></div><br /><div></div><br /><div><br />Honela 0ºtan U faseak ez zuen imanik sortuko baina V-k eta W-k bai sortuko zuten irudian ikus genezaken bezala, eta honela jarraituz 30ºtako<br />tarteak hartuz ikusten dugu irudian.<br /><br /><br /><br />Marrazki guztietan errotorean dagoen polo negatiboaren eskumatik harilkatuetan sortzen den polo positiboa dago. Honek errotorea eskumatara mugitzea ekarriko du eta honela denbora osoan bira zati bat egitean alboko poloak berriz ere pixka bat mugitu direlako. Era honetan errotoreak sinkronismo abiadura lortzen du, estatoreko tentsioen frekuentziak aldatuko bagenitu arinago edo astiroago poloak aldatuz errotorearen abiadura aldatzen ibiliko ginateke.<br />Azken hau motor hauei dagokion formularen bidez lortu genezake eta hau izango da guri inporta zaigun propultsio magnetikorako garrantzitsua. Frekuentzia aldatuz poloen aldaketa kontrolatuko da eta honekin abiadura.<br />Beraz, hau guztia azaldu ondoren propultsioa errez uler genezake. Propultsio sistemarako motor hauen oinarria erabiliko dugu. Motorra bere bi atalak hartuz zilindro forma duena era luze batean jarriko ditugu, irudian agertzen den bezala. Era honetan propultsio magnetikora hurbiltzen joango gara. Estatoreko zatia berdin jarraituko du estatiko, propultsioa eman behar den tokitik zehar linealki banatuta joango da. Errotoreko zatia, berriz, propultsatu nahi den elementuan jarrita joango da, era honetan motor sinkrono batetik motor lineal batetara pasa gara eta propultsio magnetikoa deritzona baimenduko duen sistema izango dugu. Irudian azaldutako azken bi zati hauek ondo bereiz ditzakegu.<br />Kolore berdez dagoena estatoreko harilkatuak dira eta gorriz dagoena berriz errotoreko polo aldaezineko imanak dira.<br /><br /><br />Motorrari dagokionez azaldu dugu errotorearen mugimendua poloen arteko erakarpenaren ondorioz ematen den fenomenoa dela, orain propultsioaren kasuan ere mugimenduaren zergatia ere berdina izango dugu.<br />Bidetik zehar dagoen estatoreko harilkatu guztiak tentsio trifasikoaz elikatzerakoan aldakorra den eremu magnetiko bat osotuko dute. Beste era batera esanda harilkatuetan sorturiko polo magnetikoek balioz aldatzen joango dira eta polo hauek errotoreko, trenaren, polo aldaezinak erakarriko dituzte. Erakarpen hau ematen denean trena mugitzen hasiko da aurrerantz baina behin aurrera mugitu den zati hori mugitzean estatoreko, bideko, poloak berriz ere balioz aldatu egingo dira aurreko indar berdin bat sortuz eta trenak aurrera mugitzen jarraituko du.<br />Ikusten denez trenak estatorean ematen diren polo aldaketen abiadura jarraitzen joango da, motor sinkronoaren antzera. Polo aldaketa honen arabera trenak abiadura bat edo beste izango du beraz motor sinkronoan gertatzen zen bezala errotoreko, treneko, abiadura tentsio trifasikoak duen frekuentziaren arabera egongo da.<br /><br /><br />Frekuentzia handiagoak jartzen baldin badira poloen aldaketak arinago emango dira eta errotorea, trena, beti bere aurkakoa den poloaren bila joango da, beraz bere abiadura handituko da aurkako polo hori aurkitzeko asmoarekin. Esan dezakegu beraz trenaren abiadura kontrolatzeko eremu magnetikoaren aldakuntza kontrolatu behar dela. Eta hau frekuentzia kontrolatuz egingo dugu, frekuentzia txikiak abiadura txikietarako erabiliko da eta handitzen joanez gero azeleratzea lortuko da.<br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 677px; DISPLAY: block; HEIGHT: 420px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5465631050108643522" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg2Llqh38tlt4NmATG1_X46_-Jcn6fJQlDCtcusAQnHhcNQxl9dYfIcZhX4cUytILElVmZCsWc6_uQUKlolQKvE0a-UOzru0g3jC4vcvnJxpTC9aBsICjktEIjRkgjcsjXAScCDvZ0J_W4t/s320/Dibujo.bmp" /><br /><br />Konklusioa<br />Suertatutako gaiari buruz informazioa pilatu, aztertu eta hemen aurkeztu dudan txostena burutu ostean, esan daiteke eremu magnetikoak eskaintzen dizkigun aplikazioak zeharo interesgarriak suertatzen zaizkigula, nahiz eta oraindik bide luzea egon ibiltzear. Enbor bezala hartutako tren magnetikoez dugu orain arte garatuen dagoena, edo ezagunena behintzat. Urteak daramatza jada puntan, batez ere Alemania eta Japonen, baina hala ere jaioberria dela esan dezakegu oraindik. Sarreran aipatutako energia pilatzeko sistemak eta kojinete magnetikoen erabilerak ere hasiberriak dira, eta oso interesgarriak. Hamaika harresi daude gainditzear, haien artean eremu magnetikoak berezkoa duen ezegonkortasuna, era estatikoan erabiltzea zailtzen duena. Oraindik denbora beharko du, eta batez ere garapen, ikerkuntza eta berrikuntza taldeen interesa.<br /><br /><br /><div><br /><p><strong><span style="font-size:180%;">JM.A</span></strong><br /></p></div></div></div></div></div></div></div></div>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-42883128479266676992010-04-24T03:20:00.000-07:002010-04-24T04:40:29.977-07:00OSTADARRAK<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhcvigd2qIo3u96OwMMfvGU0qahF7qpoZAHShR8E71tlKB_nH6G1lEwGkcalLQFo21zy9YtBVg2Y2wdL7hfeZhCF4zwaUVFZfo93RS26C8ps5qQmYQ_XhZqyD3Hna6BKWl-49JD11rkwkSu/s1600/Rainbow1.png"></a><br /><div><span style="font-size:130%;color:#33ff33;"><strong>Zer da?:</strong></span><br /></div><div><div><div><div><div><div><div><div><div>Ostadarra, gertaera optiko eta meteorologiko bat da, zeruan jarraikako argi zerrenda bat eragiten duena, eguzkiaren izpiek Lurreko atmosferan aurkitzen diren hezaetasun tanta txikiak zeharkatzen dituztenean. Forma, arku koloreanitz batena da, gorria kalnpoalderantz era morea barrualderantz. Ez da hain ohikoa ostadar bikoitza, bigarren arku bat duena, ilunagoa eta koloreen ordena alderantziz duena ikustea.<br /></div><br /><div></div><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 193px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5463651921733408450" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7iOR3LotsbFSwfvoWU9n1GvU0aHgiQxgxoa93S4rTziH9eqNMXtY6w9WmnXsKZf3p77Av9PR_4UHf27iqkxApMt-lTqzsCogaVbZafoY87ookb6vYxtEs3phfDrCsUuUCcqKuyVFPsu_8/s320/arcoiris+1.jpg" /><br /><br /><div><span style="color:#33ff33;">Koloreen zerrenda:</span> gorria, laranja, horia, berdea, urdina eta morea.</div><br /><br /><div>Argiaren maiztasun deskonposaketaren ondorioz agertzen dira oinarrizko koloreak eta horien arteko nahasketaren ondorioz beste hiruarak nahiz eta tradizionalki zazpi kolore aipatzen diren, urdinaren eta morearen artean anila jarriz.</div><br /><br /><div><strong><span style="font-size:130%;color:#33ff33;">Nola sortzen dira?:</span></strong> </div><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjya4vIDyFo9_tfRoKCwG3lgYrLkBVNrAfFArsBEQP2sNVpNMgsdc-w1R0X2inDIAQjoVeEg41OgJTtTyPbD2HnmFWZaHmnxSmarnvtfBLJCu91K8-ehe_iyMeqSXP5njN-pjwuv_8JlDDO/s1600/arcoIris2-2.gif"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 250px; FLOAT: left; HEIGHT: 200px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5463662326952409234" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjya4vIDyFo9_tfRoKCwG3lgYrLkBVNrAfFArsBEQP2sNVpNMgsdc-w1R0X2inDIAQjoVeEg41OgJTtTyPbD2HnmFWZaHmnxSmarnvtfBLJCu91K8-ehe_iyMeqSXP5njN-pjwuv_8JlDDO/s320/arcoIris2-2.gif" /></a>Ostadarra agertzen da euria egiten duenean, argi izpi bat ur tanta batean "sartzean" hain zuzen. Ur tanta hori argi izpia deskonposatzen dukolore guztietan eta era bereran desbiatzen du. Errefrakzio hauen ondorioz izpi hau itzultzen da eguzkia dagoen tokirantz.</div><br /><br /><br /><br /><br /><div></div><br /><br /><br /><br /><div>Ur tanta hori prisma baten antzera jokatzen du: lehenengo errefrakzioan izpieak dituen koloreak separatzen ditu eta bigarrenean handiagotzen du separazio hori.</div><br /><br /><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 224px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5463662597863830546" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKRaPNtf1GLiVBOgmJohl-EaSAMGb4mEW43kOr-6Kl25DegtubRbgES7beKrUHh9Xy7Yjt8MV5rBpR1y7CN6YBpD6SGIxwlH37sTOz5BZ7-no28EWl3bdpvX53I6XkwXMONfVe4IMwiurG/s320/Rainbow1.png" /><br /><br /><div><span style="font-size:130%;color:#33ff33;"><strong>Ostadar bat ikusteko baldintzak:</strong></span></div><br /><div></div><br /><div>Ikuslea, euri tanta esferikozko euri artean (euri uniformea) egotera mugatzen da. Posible da ikusleak, euria, bera dagoen tokian uniformea ez dela uste izatea, baina bai izan behar du ostadarra egongo litzatekeen tokian. <em><span style="color:#33ff33;">Eta noizdira tanta esferikoak?</span></em> Tantak, esferikoak dira, abiada konstante edo uniforme batetan erortzen direnean. Hau posible da grabitate azelerazio uniformea dela betetzen denenan, tantak, orduan, gutxiengo azaleran gehiengo bolumen bat hartzen du (esfera). Bakarrik baldintza hauetan da posiblea tanta barneko argi zabaltza, eta beraz, ostadar eta esferaren aldaketan ezberdinak izango dira. Horregaitik ez da ikusten ostadarra eta eguzkian dagoen oro.</div><br /><div></div><br /><div><em><span style="color:#33ff33;">Garrantzitsua da eguzkiaren altuera ikustea</span></em>, batek ostadar bat ikusten duenenan beste batek ostadar horretaz ikusiko duena jakiten laguntzen baitu: eguzkia zenbat eta beherago egon ostadarren tontorra altuagoa izango da , eta alderantziz.</div><br /><br /><div><strong><span style="font-size:130%;color:#33ff33;">Nola osatzen da ostadar primarioa?:</span></strong> </div><br /><br /><strong><span style="color:#ffff33;">Argi <em>horia</em></span></strong> da bere jatorrizko ibilbidearekiko 138 gradutara zabaltzen dena.Gainontzeko koloreen argia, pixka bat ezberdiak diren angeluetan zabaltzen da. Ostadareeko <span style="color:#ff0000;"><strong>kolore gorria</strong></span>, 138 gradu baino zertxo bat gutxiagoko norabide batetan zabaltzen da, <span style="color:#6600cc;"><strong>argi morea</strong></span>,tantetatik, angelu handiago batetan irtetzen den biratetan. Ostadarra "egiten" duten moduko izpi batek, bere norantza hiru aldiz aldatzen du euri tanta batetan zehar mugitzen ari den bitartean: Lehenik, tanta sartzen da, pixka bat errefraktazea eragiten duena. Orduan, tantaren kontrako muturrerantz mugitzen da, eta honen barne aurpegian islatzen da. Azkenik, berriz errefraktatzen da, euri tantatik banadutako argi bezala irtetzen denean. Koloreetan deskonposatzea posible da, ur tantaren errefrakzio indizea, uhin luzera bakoitzerako, ostadarraren kolore bakoitzerako, pixka bat ezberdina baita.<br /><br /><div>Eguzkiaren argia, euri tanta askotatik irtetzen da aldi berean. Eragin konbinatua, euri tanta askok zabaldutako argi dizdira txtikien mosaiko bat da, <em><span style="color:#33ff33;">zeruan arku bat bezala zabaldua</span></em>. Tanten forma eta tamaina ezberdinek, ostadarren koloreen intentsitateengan eragina dute. Tanta txtikiek, ostadar zurbil bat eta pastel tonalitateak dituzten kolorekoak egiten ditzte eta tanta handiek aldiz, kolore oso biziekoak. Distortsio honek, ostadarraren isatzak tontorrak baino kolore biziagoak izatea eragiten du.<br /><br /></div><div></div><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 213px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5463664652524417682" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghMU3inEWuojBpb9R8d8W9Am-v2axcGmKpJMWhmqKu0Zjdt0IT0m6QIWNkvuJlLL2ElpfrJzx0Snte4lJx9ytX6CQNFcSTU1Jhld6I6YJWqXhu1-ZQlEYNdm3zwfZhsfX4mGiCBmqLGjFy/s320/arociris+doble+2.jpg" /><br /><br /><div><strong><em><span style="color:#33ff33;">Ostadar bikoitza</span></em></strong> lehena baino kolore ahulagoak ditu eta koloreak alderantzi ditu ordenatuak. </div><br /><br /><br />EGILEA: Oihane S.C<br /><br /><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiK-1Q8GDtyEMjGPEoVvzDIrphKRN-xxH3gMfrBnbU3lkEdpNY1_I-WI8M4Y8t2bDnx2Zx8ytG445zaekkhRYpsgCw1jg3rjcNk6hzrcRn1_sfre9zyWnG7GPeNnrUevAQ6vhFhYXK7I0bX/s1600/arcoIris2-2.gif"></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFl4x82PLjwung2Q1c6jHAQ8jmLp48xYHUB2GhkqpfXSiRYp3XE5aj3b5xojBXCuYO0eHQXBcGNwwPndNZ-OlkCpmxPtYJ6u_XVNTKCn_r4YZPNixvE4auOPGsnQnHr4nVaXldTzCbWsOQ/s1600/ARCORIRI3.gif"></a></div></div></div></div></div></div></div></div></div>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-57285113209652588592010-04-12T09:03:00.000-07:002010-04-12T09:26:37.647-07:00ANTIMATERIA<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKN-QAEcI4ouRr_cofviPjWMFmV0GZZ6az_x150JrsAIcFoqqlmnRegbtWMDTa320kIpzsLNRUEI0DdWwTI1JkbHJP83lS-RCBxBnJ24fuS5_zin7-86GbEUyeWNhV-6tnF8_p-2lYHXYN/s1600/circpau_m3a86fe55.jpg"><img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 200px; FLOAT: right; HEIGHT: 157px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5459284723614378498" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKN-QAEcI4ouRr_cofviPjWMFmV0GZZ6az_x150JrsAIcFoqqlmnRegbtWMDTa320kIpzsLNRUEI0DdWwTI1JkbHJP83lS-RCBxBnJ24fuS5_zin7-86GbEUyeWNhV-6tnF8_p-2lYHXYN/s200/circpau_m3a86fe55.jpg" /></a>1930ean Paul Dirac fisikari britainiarrak elektroiak eremu magnetiko eta elektrikotan nola higitzen ziren azaltzen zuen teoria kuantikoa osatu zuen.<br /><br /><br />Einstein-en "Erlatibitate Bereziaren Teoria"rekin bateragarri den lehen teoria kuantikoa izan zen Dirac-en hau. Dirac-en ekuazioek elektroia deskribatzen zuten, baina, aldi berean, elektroiaren masa bera zuen baina kontrako karga zuen beste partikula bat ere deskribatu zuten. Eta are gehiago, kontrako partikularik gabe elektroia azaltzerik ez zegoela ere bai. Partikula berezi hura positroia zen, deskribatu zen lehen antipartikula. 1931. urtean beste zenbait esperimentuk Dirac-en teoria berretsi zuten eta positroia fisikoki detektatu ahal izan zen.<br /><br />Baina Dirac-en teoria ez dagokio elektroiari soilik, materia osatzen duten partikula guztiei dagokie. Partikula-mota bakoitzak bere antipartikula dauka: honek masa bera du, eta propietateak ere ia berak ditu; aldatzen den bakarra karga elektrikoa da. Partikularen karga positiboa bada, antipartikularena negatiboa izango da, eta alderantziz. Partikulak deskribatzeko balio duten lege fisikoek antipartikulak ere deskribatzen dituzte; materia eta antimateriaren artean, beraz, ez dago desberdintasun handirik.<br /><br />Guk ezagutzen dugun, mundua, ordea, materiaz osatuta dago, baina ez antimateriaz. Zergatik ote? Partikula batek eta dagokion antipartikulak topo egiten dutenean, elkar deuseztatzen dira. Unibertsoaren sorreran materia- eta antimateria-kantitate bera zegoela uste da; gaur egun, ordea, oso antimateria gutxi dago. Zergatik? Zer gertatu da antimateria horrekin guztiarekin? Galdera horiek buruhauste-iturri dira oraindik zientzialarientzat.<br /><br />Antimateria berari zegokion materiarekin batera deuseztatu izan balitz, unibertsoa ez litzake gaur egun dena izango, hau da, ez litzateke materiarik egongo; materia eta antimateriaren arteko desoreka, beraz, ezagutzen dugun munduaren propietatea da.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihqzG3DJerT2ekSZPYaR4ty4iIWOXi9WauR7iob9Kal92COpnnDpgiQo66uH5ysOYVgjDcoSOoDS2IiMaYCCx4-jjokXgP7_d70EPNannIdZp9LDCgQIyFd7fIpVhhZV6XK7-nFsC4VNnd/s1600/materia_antimateria.gif"><img style="WIDTH: 200px; HEIGHT: 181px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5459286528719696434" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihqzG3DJerT2ekSZPYaR4ty4iIWOXi9WauR7iob9Kal92COpnnDpgiQo66uH5ysOYVgjDcoSOoDS2IiMaYCCx4-jjokXgP7_d70EPNannIdZp9LDCgQIyFd7fIpVhhZV6XK7-nFsC4VNnd/s200/materia_antimateria.gif" /></a><br /><br /><a href="http://www.youtube.com/watch?v=xpSaH-qSQYw">http://www.youtube.com/watch?v=xpSaH-qSQYw</a><br /><a href="http://www.youtube.com/watch?v=tdij3SmUUfg">http://www.youtube.com/watch?v=tdij3SmUUfg</a><br /><div align="right"> </div><div align="right">J.R.U</div>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-2457263351172253282010-04-08T02:47:00.000-07:002010-04-25T13:56:18.545-07:00Zergatik irtetzen da coca cola, mentos bat barrura botatzerakoan?Coca cola light botila hartu eta barnean Mentos markako zenbait karamelo sartuz gero, inolako irabiaketarik egin gabe, hainbat metrotara helduko den geiser itxurako txorro bat lortzen da. Honen arrazoia kimikoa dela iruditu arren, baditu ere zeinbat fenomeno fisikarekin lotuak direnak:<br /><br /><span style="font-family:arial;font-size:180%;color:#cc6600;"><em></em></span><br /><span style="font-family:arial;font-size:180%;color:#000000;"><em>Azalpen zientifikoa</em></span><br /><br />Ipar Karolinako unibertsitateko zientzia talde batek aurrera eramandako ikerketen arabera, mentosaren gainazal zimurtasuna eta botilaren hondora heltzeko duten azkartasuna dira erreakzio honen errudunak.<br /><br /><br />Azterketa hau egiterako orduan hainbat froga egin ziren; horien artean: Coca cola light mentos etxeko menda eta fruitu zaporeko karameloekin, konpainia desberdinetako karameloak erabiliz, platerak garbitzeko garbigarriarekin, gatza, harea...<br /><br /><br />Experimentua egiteko orduan, botilak bertikalarekiko 10º inklinazioarekin kokatu zituzten eta txorroen ibilbideak grabatu egin ziren. Taldeak masa galera eta gozokiaren gainazalaren zimurtasuna aztertu zituen, era berean.<br /><br />Hurrengo bideoan ikus daiteke egindako esperimentua:<br /><br /><br /><br /><object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/VlA-zkZssLs&hl=es_ES&fs=1&"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><br /><br /><embed src="http://www.youtube.com/v/VlA-zkZssLs&hl=es_ES&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object><br /><br /><br /><br />Froga honetan ondorengo emaitzak lortu ziren: hobekien erreakzionatzen duten elementuak Coca cola light eta mentos karameloak dira, lortutako irispen horizontala 7 metrokoa izan zen. Bai kafeina gabeko Coca colak bai kafeinadunak emaitza berdinak eman zituzten; hortik, kafeinak ez du inolako paperik erreakzio honetan. Honez gain, hasieran eta amaieran pH-a neurtu zen eta aldaketa eza gauzatu zenez, azido-base erreakzioen hipotesia deuseztatuta geratu zen.<br /><br />Bestalde, txorroaren azkartasuna CO2 -zko burbuilen hazkundean eragiten duten faktoreen menpe dago. Mentosak gainazal zimurra izatea eta arabiga deritzon goma batez osatuta egotearen ondorioz burbuiak sortzea dakar: ur molekulek hidrogeno loturak dituzte eta CO2 burbuiletan geruzak osatzen dituzte. Burbuila gehiago lortzeko beharrezkoa da ur molekularen loturak apurtu eta gainazalaren tentsioa txikitzea. Esan bezala, efektu hau Mentosaren ezaugarriek lagungarri egiten dute.<br /><br /><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPVAI3yRBTGcGwNyN8HpHhlSeNBybASTxTQhkn9aNCo-zcruwC3ekx6lGRyL6YGdM-NGKFYRa8f6yg8cC88ZKEzTKb7lfLhNXEhfZD8BPpjmKKodu1Hj-wQxM_JCB_ilWDvMhURoxbDJ2w/s1600/MentosCocaMicroscopio.jpg"><img style="MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 320px; FLOAT: left; HEIGHT: 195px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5459354421800307970" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPVAI3yRBTGcGwNyN8HpHhlSeNBybASTxTQhkn9aNCo-zcruwC3ekx6lGRyL6YGdM-NGKFYRa8f6yg8cC88ZKEzTKb7lfLhNXEhfZD8BPpjmKKodu1Hj-wQxM_JCB_ilWDvMhURoxbDJ2w/s320/MentosCocaMicroscopio.jpg" /></a><br /><span style="font-size:85%;"><em>Mikroskopio bidez ateratako argazki honek mendazko (ezkerraldean) eta fruitu zaporeko (eskuinean) mentosen gainazal zimurrak erakusten dizkigu.</em></span><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br /><br />Bestalde, Mentosak dentsitate handikoak dira eta oso arin urperatzen dira burbuilak sortuz, txorroaren oinarri bezala funtzionatu eta erreakzioa eragingo dutenak.<br /><br /><br /><br /><object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/LjbJELjLgZg&hl=es_ES&fs=1&"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><br /><br /><embed src="http://www.youtube.com/v/LjbJELjLgZg&hl=es_ES&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object><br /><br /><br /><p>Txorroaren azkartasunean badago beste faktore garrantzitsu bat era oso zuzenean duena: botilaren irteerako zuloaren tamaina. Hau da, zenbat eta diametroa txikiagoa izan sortuko den geiserrak altuera handiago bat lortuko du. Honek azaltzen digu, pertsona batek mentosak eta coca cola janez gero, ez dela inolako geiserrik egingo bere urdailean, ahoaren tamaina nahiko handia delako. Hala ere, guztia kantitatearen menpe dago.</p><br /><p>Hurrengo bideoan, nahasketak sortzen dituen fenomeno harrigarriak ikus ditzakegu, lehen pertsonan ziurtatuta:</p><p><br /><br /><object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/MHy3ZAq41EQ&hl=es_ES&fs=1&"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><br /><br /><embed src="http://www.youtube.com/v/MHy3ZAq41EQ&hl=es_ES&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object></p><br /><br /><br /><br />Iñigo O.L.Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-65053512475356342452010-04-05T07:05:00.001-07:002010-04-05T14:39:12.721-07:00Zergatik sortzen da Aurora Boreala?<div style="text-align: justify;"><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Zer da Aurora Boreala?</span></i></b></div><div style="text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOU6FrNe3UMGAB3hcoV742qwLQAGl7BqDZbVOR2boaqkZburvAs5tD3cmJm5k90Dk6DytX8IR6Vcx23BnI2X5kg8uFM26ihgHarRN_FmDUHjojpD6anibP5DfzzMSZbpQdhKrDRUXxXi4n/s1600/1.jpg"><img src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOU6FrNe3UMGAB3hcoV742qwLQAGl7BqDZbVOR2boaqkZburvAs5tD3cmJm5k90Dk6DytX8IR6Vcx23BnI2X5kg8uFM26ihgHarRN_FmDUHjojpD6anibP5DfzzMSZbpQdhKrDRUXxXi4n/s200/1.jpg" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5456654300054136978" style="float: left; margin-top: 0px; margin-right: 10px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; cursor: pointer; width: 200px; height: 131px; " /></a><div style="text-align: justify; "><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></span></div><div style="text-align: justify; "><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></span><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Aurora Boreala zeruan sortzen den distira bat da, gehienetan zona polarretan sortzen dena, horregatik Aurora Polar moduan izendatzen dute zientzialari batzuk. Gauean sortzen da, neguan, urtarrilean eta otsailean bereziki, baina martxoan, apirilean eta azaroan ikus ditzakegu, oso arraroa izanda ere. Ipar hemisferioan Aurora Boreal izenarekin ezagutzen da, eta hego hemisferioan, aldiz, Aurora Austral izenarekin.</span></div><div style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify; "><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></span><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Kolore eta forma askotarikoak izan ditzakete, zeruan dauden bitartean etengabe aldatzen direnak. Gaua hasterakoan, arku itzurako formak dituzte, luzeak eta finak direnak, gehienetan mendebalde-ekialde norabidearekin. Gaua aurrera doala, arku horiek distiratsuagoak bihurtzen dira, eta haien mugimendua aldatzen da, ondak edo kizkurrak sortuz. Gauaren aldi honetan zerua osoa iztali dezakete, forma harrigarriak eta distiratsuak sortzen dituzten bitartean. Gaua amaitzen ari denean, poliki-poliki itzaltzen dira, egunsentia heldu arte. Eguzkiak argia ematen duen bitartean ezin ditzakegu Aurorak ikusi eguneko argiaren ondorioz.</span></div><div style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify; "><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></span><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Koloreari dagokionez, berdeak eta horiak izaten dira normalean, baina gorriak, violetak edo berdeak izan daitezke, beste kolore batzuen artean. Kolorea zeruan dauden oxigeno, helio eta nitrogeno partikulak sortzen dute.</span></div><div style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify; "><i><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Aurora Polarraren jatorria.</span></b></i></div><div style="text-align: justify; "><i><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></b></i></div><div style="text-align: justify; "><i><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></b></i></div><div style="text-align: justify; "><b><i><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></span><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "><span class="Apple-style-span" style="font-style: normal; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">K</span></span></span><span class="Apple-style-span" style="font-style: normal; font-weight: normal; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">argatutako partikulak (protoiak eta neutroiak) Lurraren eremu magnetikoak mugituz atmosfera erasotzen dituzte poloen hondoan. Mugimendu horrek sortutako energia atmosferan dauden nitrogeno eta oxigeno atomoak mugiarazten ditu, energia kantitate handiak sortuz, geroago nitrogeno eta oxigeno atomo horiek energia galtzen dutenean, energia hori bueltatzen dute argi forman.</span></span></i></b></div><div style="text-align: justify; "><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-style: normal; font-weight: normal; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></span></i></b></div><div style="text-align: justify; "><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-style: normal; font-weight: normal; "><span class="Apple-tab-span" style="white-space: pre; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></span><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Kargatutako partikula horien jatorria oso konplexua da, Eguzkitik baitatozte. Eguzkiak etengabe partikulak botatzen ditu unibertsora, Eguzkian gertatzen diren prozesu oso energetiko batzuen ondorioz. Partikula horien igorpen konstante horri "Eguzki haizea" deitzen zaio.</span></span></i></b></div><div style="text-align: justify; "><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-style: normal; font-weight: normal; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></span></i></b></div><div style="text-align: center;"><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-style: normal; font-weight: normal; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWN2oDKNh18jpYpxAetFH7PqhiyGTGsQbGDq0Sow18sKuBA7svVBOmF6wP4Ris0zJ4iWmxZXWAjSFHT6-qpMQW9zx8M9Gadg6vi8zkpBTTsMOyaF3OaxrVXkjXKbiNGbCqH6uy3VqjFrsZ/s200/2.jpg" /></span></span></i></b></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Eguzki haize horretik datozte Lurraren atmosferara heltzen diren kargatutako partikula horiek, Aurora Polarraren eragileak. Beraz, partikula horiek atmosfera sartzean eta gutxi gora-behera lurrazalatik 95 km-ra sortzen da lehen azaldutako prozesu hori, Aurorak sortuz.</span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Hona hemen YouTuben dagoen bi bideo jarri ditut, nahiz eta ingeleses egon, Aurora Polarrak zer diren azaltzen dute. Bigarren bideoan Aurora Polarren eta Lurraren eremu magnetikoaren erlazio azaltzen da.</span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><a href="http://www.youtube.com/watch?v=Z7kqueltv00&feature=related"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">http://www.youtube.com/watch?v=Z7kqueltv00&feature=related</span></a></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><a href="http://www.youtube.com/watch?v=YJBrMXSn-hU"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">http://www.youtube.com/watch?v=YJBrMXSn-hU</span></a></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Aurora Polarra ikusteko leku onak.</span></i></b></div><div style="text-align: justify;"><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></i></b></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Alaska:</span></div><div style="text-align: justify;"> <span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNYPVdoXTk0y9AWnVzIpzaNhR97rTGOWgbojTNfgXMoNDn05rZr7i-OJtP9Vcj2x3_w4_RWL0aUMyPMeMDjknMjjU_01VVE5uDwLPqIOeghNL-PK_mhvjj4YQTLuJ71iYpuBPE1qgEUywt/s200/3.jpg" /></span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Kanada:</span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYL5riQVw_1IGZXz0-OxW_atvErImrecK9au2VdV1N_2POi7GnX_8KPW4lbwNYLwqlOs0Iv5csZ2JTKNnUI75kwfnsGbiOraYwjCc8-a3BA5nl10ihK4Vrx8FreyO1PnqRczRfKP8v6Gyx/s200/4.jpg" /></span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Groenlandia:</span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiizjUy0AjaS5MC7FXORfs6eWQhvFqTQfjR9edNATIaY6BxX9MdbKhfw73uq4cAKL2ABRpNHdMfZdH7rKIiVXZxqm2BxChQ0WKs2LB1HwNMoEdO9taAAbTrXC-wWaNJaawnY12IPGXOx54K/s200/5.jpg" /></span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Finlandia:</span></div><div style="text-align: justify;"><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQ9iNeTgqrwsrHs7bkAsxVVoUVrqY3aACNcD0VycIqWJZyRGykKQBwnjWHZewMdQtJe22eP9c3UpffR5JC9Rv_iF30xZFJURb7u-uk6RdTFCbFm_oYp3m2lvLJmW969zaOBJF7TN4zLH2n/s200/6.jpg" /></span></i></b></div><div style="text-align: justify;"><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; font-style: normal; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></span></i></b></div><div style="text-align: justify;"><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; font-style: normal; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre"><b><i> </i></b></span>Aurora Polarrak ikusteko leku onak hurrengo leku hauek dira: Antartida, Groenlandia, Eskandinabiako lurraldeak, Kanada eta Alaska dira, beste leku batzuen artean. Lehen esan dudan bezala Aurorak poloen inguruan sortzen dira, horregatik lehen azaldutako lekuetan ikusi ditzakegu.</span></span></i></b></div><div style="text-align: justify;"><b><i><span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; font-style: normal; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></span></i></b></div><div style="text-align: right;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Egilea: EGL</span></b></div></div>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-51252907409358556912010-04-05T02:15:00.000-07:002010-04-05T02:30:57.175-07:00<div align="justify"><span style="font-family:verdana;font-size:180%;color:#660000;"><strong>NOLA LORTZEN DA SOINUA CD BATEAN INSKRIBITZEA? </strong></span><br /><br /><span style="font-family:verdana;">Gaur egun ezagutu eta erabiltzen dugun disko konpaktua, Philips-ek sort<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAQcR_oQEqkmH2-l3i2SSxcqWxJKRVIIgQdLt5FY4d1HtktDUloGScLEEIUeKqAJnVeya5wQY0C-aKXyexhIibi99Pd-1XRpr_RCYE1F3njOuhaEubEQOExd3x_1r2lxQQcCZhXU26SuOD/s1600/4.jpg"><img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 200px; FLOAT: right; HEIGHT: 138px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5456579683035330754" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAQcR_oQEqkmH2-l3i2SSxcqWxJKRVIIgQdLt5FY4d1HtktDUloGScLEEIUeKqAJnVeya5wQY0C-aKXyexhIibi99Pd-1XRpr_RCYE1F3njOuhaEubEQOExd3x_1r2lxQQcCZhXU26SuOD/s200/4.jpg" /></a>u zuen 1980 hamarkadan Sony-ren laguntzarekin eta bi urte beranduago merkaturatu zen lehenengo aldiz, horrela musika formatu digitalean gordetzeko asmoz. CD bat 12 cm-ko diametroa duen disko zirkular bat da, erdian zulo bat eta 1.2 mm-ko sakonera duena. </span></div><div align="justify"><span style="font-family:verdana;"><br /></div></span><span style="font-family:verdana;"><div align="justify"><br /><span style="font-size:130%;">- CD baten fabrikazioa:</span> </div><div align="justify"></div><div align="justify"><br />CD baten grabaketarako, lehengo disko maisua deitzen den molde bat egin behar da. Horretarako, laser oso ahaltsu bat erabiltzen da bertan zuloak egiteko eta zulo horiek, informazioa gordetzen dute. Ondoren, molde horrekin kopia guztiak egiten dira. </div><div align="justify"><br />CD baten osagai garrantzitsuena 1.2mm-tako sakonera duen poli<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1PssPCinoNLRbpmIyC8OMFrZfu-E1JLg299aSYSPgtnx_wiZbTS2s3nx9cw1wwI1gPzArv4CDKYfz3rEjSsFmkX0Vn_pBDkozUh5_-vhtbIRTQJpzTjFOQj46M8bHM_bf1SolwY8iZL2x/s1600/2.jpg.bmp"><img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 200px; FLOAT: right; HEIGHT: 134px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5456579690905933378" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1PssPCinoNLRbpmIyC8OMFrZfu-E1JLg299aSYSPgtnx_wiZbTS2s3nx9cw1wwI1gPzArv4CDKYfz3rEjSsFmkX0Vn_pBDkozUh5_-vhtbIRTQJpzTjFOQj46M8bHM_bf1SolwY8iZL2x/s200/2.jpg.bmp" /></a>karbonatozko pieza zirkular bat da. Lehenago egindako moldea erabiliz, pieza honetan zuloak kopiatzen dira presio bidez. Zulatutako zatiak pit bezala ezagutzen dira, eta zulatu gabe gelditutakoak berriz, land. Zulaketaren ondoren, polikarbonatozko pieza 125nm zabal den aluminiozko pieza batez estaltzen da eta horren gainean akrilikozko pieza garden bat jartzen da babes moduan. Azkenik, etiketa bat jartzen zaio akrilikoaren gainean. </div><div align="justify"><br />Hona hemen fabrikazio prozesua hobeto ulertzeko bideo bat:<br /><br /><br /><a href="http://www.youtube.com/watch?v=oazfAET3WX4">http://www.youtube.com/watch?v=oazfAET3WX4</a></div><div align="justify"><br /><br /><br /><span style="font-size:130%;">- CD baten funtzionamendua:</span> </div><div align="justify"></div><div align="justify"><br />CD bat irakurtzerakoan, land eta pit horiek zero eta batera pas<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwiOQMBAYuoEkvbPNsfIvK_Iac3fr6ud-_JEW8y9n97-Gu2pO9Ob93ZBTxqCt4RpnVysnES8rNnTHhXypyUd81j_Yero3Kv6lRqX4RUunvPbEB3zP7wDtaVjV1ZvdBjzAdB1IKOZuq7_Ou/s1600/3.jpg"><img style="MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 283px; FLOAT: right; HEIGHT: 182px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5456579697278818034" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwiOQMBAYuoEkvbPNsfIvK_Iac3fr6ud-_JEW8y9n97-Gu2pO9Ob93ZBTxqCt4RpnVysnES8rNnTHhXypyUd81j_Yero3Kv6lRqX4RUunvPbEB3zP7wDtaVjV1ZvdBjzAdB1IKOZuq7_Ou/s200/3.jpg" /></a>atzen dira, ordenagailuak ulertu ahal izateko. Horretarako beharrezkoa da CD irakurgailuetako laser argia. Laser argi hau potentzia baxuko argi infragorria da eta CD-aren azpiko aldera zuzentzen da. Argiak pit bat aurkitu badu orduan islatutako argia oso txikia da. Bestalde, land batekin topo egiten badu argi asko islatutako da. Argi hori diodo batek aztertzen du jasotako argi kopuruaren arabera eta irakurketa egin ondoren CPUari zerokoak edo batekoak itzultzen dizkio. </div><div align="justify"></div><div align="justify">CD-ak pista bakarra du, espiralean, CD-aren erdialdetik hasi eta kanpoaldean amaitzen dena. Espirala oso estua da, eta gainera buelta bakoitza eta aurrekoaren arteko distantzia ere oso txikia da, horrela informazio asko gordetzea lortuz. </div><div align="justify"><br /><br /><span style="font-size:130%;">- CD motak:<br /></span><br />Gaur egun, CD-a oso hedatuta dagoen memoria unitate bat da. Hala ere, mota bat baino gehiago daude eta bakoitzak ezaugarri desberdinak ditu:<br /></div><div align="justify">• CD-ROM: Compact Disc Read Only Memory. Datuak eta programak biltzeko CD-aren aldaera teknologikoa da.<br />• CD-R: compact disc recordable. CD-ak datu handiak gordetzeko baliagarriak dira. Hala ere, lehen ikusitako fabrikazio prozesuaz, grabaketa fabrikan bakarrik egin daiteke eta hori ez da oso erosoa. Horretarako sortu ziren CD-R ak. Horrela, CD-R bat etxeko ordenagailu batetik grabatu daiteke. Honen alde txarra, behin grabatu ondoren ezin daitekeela ezer ezabatu edo aldatu da. Hala ere, behin baino gehiagotan grabatu daiteke, memoria guztia bete arte.<br />• CD-RW: Compact Disc Re-Writable. CD klase honekin lortu zen CD-R-arekin egin ezin zena, hain zuzen ere, gordetako informazioa ezabatu eta berriro bertan beste zerbait gorde ahal izatea.<br /></div><div align="justify"><br /></div></span><div align="justify"><span style="font-family:verdana;font-size:130%;">A.B.M.</span> </div>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-79377725630191398342010-04-02T04:31:00.000-07:002010-04-02T04:46:40.598-07:00Ginebrako CERN, LHC1954ko irailaren 29an Europako 12 herrialdek gaur egun oraindik martxan dagoen biltzarra sortu zuten. Biltzar honen bitartez Ginebrako fisikako laborategia eta beste hainbat ikerketa egite proiektuak aurrera eraman dituzte. Gaur egun biltzarrak 20 estatu kide ditu, finantza eta antolakuntzaz arduratzen direnak. Horrez gain beste 28 herrialdetako zientzialariak proiektuetan parte hartzen dute.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvtRjG9rpz_Ibxp3BlohAtl7rTDtLLkc9_sF3mBMK-l6Hs9ou1HhN2GS_KsRZzxbxAdgOdpgXlcItjcliVhW7JL3wUwf4mZERXrG7BJXPBmJBDy0FIZQb3LE3t9e0Nlk9vDC9ikmMZ7Elu/s1600/cern.jpg"><img style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 134px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvtRjG9rpz_Ibxp3BlohAtl7rTDtLLkc9_sF3mBMK-l6Hs9ou1HhN2GS_KsRZzxbxAdgOdpgXlcItjcliVhW7JL3wUwf4mZERXrG7BJXPBmJBDy0FIZQb3LE3t9e0Nlk9vDC9ikmMZ7Elu/s200/cern.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5455501947795221394" /></a><br /><br /> Biltzar honen bitartez Ginebrako CERN( Conseil Européen pour la Recherche Nucleair) sortzea posible izan zen. Laborategi honen lehen arrakasta zientifikoa 1984an eman zen, Carlo Bubbia eta Simon Van der Meer zientzialariek Fisikako Nobel Saria jaso baitzuten bosoiak aurkitzeagatik (oinarrizko partikula hipotetikoak dira). Esan beharra dago hau ez zela izan aurkikuntza bakarra, beste hainbat Nobel Sari eman baitira bertako zenbait langileri. <br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9KOo7MBo9-uZ-1iJyHwdXBy-7O0i2UDLl8n76ICK096eerbcQyOayA8T8Dd1aJ9rH8bZBRb4NabHr7ZVRf8RQHF7emf_GmGTwIUIcbovG2hKCwgwcfT8BtB0kKzIHgJPMn_klxKfw6v2N/s1600/lhc.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 134px; height: 200px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9KOo7MBo9-uZ-1iJyHwdXBy-7O0i2UDLl8n76ICK096eerbcQyOayA8T8Dd1aJ9rH8bZBRb4NabHr7ZVRf8RQHF7emf_GmGTwIUIcbovG2hKCwgwcfT8BtB0kKzIHgJPMn_klxKfw6v2N/s200/lhc.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5455502170467579410" /></a><br /><br /> Hala ere guri interesatzen zaiguna CERN aren osaketa eta orainaldian asko entzuten hari garen LHC a direla. CERN a Suitza eta Frantzia bitartean dago eta munduko partikula azeleragailu handiena dauka (beste hainbat gauzen artean). Bi zati nagusi bereizi daitezke bertan:CERN Suitza eta Frantzia arteko mugan dago, Genevatik gertu. Zenbait partikula-azeleratzaile ditu:<br /><br /><br />• LEP(Large Electron-Positron Collider)<br />• LHC(Large Hadron Collider)<br /><br />http://www.youtube.com/watch?v=HpXw667wntk<br /><br />LHC a munduko partikula azeleratzaile handiena da eta 27 kilometroko diametroa dauka eta lur-azpian dago kokatuta. Bere helburua, zenbait partikularen talka eta gero lortutako egoera lortu eta aztertzea da, horrela unibertsoa sortu zuen Big-Bang a hobeto aztertu eta ezagutu ahal izateko eta Higgs bosoia aurkitzeko. Ez da ziurra bosoi hori existitzen denik, hala ere itxaropena daukate eta existituko balitz objektuek materia izatearen arrazoia lortuko lukete eta horrela beste hainbat eta hainbat teoria frogatuko lituzkete. <br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4oUz7UORRepRwfNXlIbf9mwRBrToZm2kNAXcx5fke01LMoPhycxOyyST1FbYyZTvb5Sij39QGaTomuFaMP-KH43eIO8NM1t43JuaBYH9W3mWUWJmvn8M06JxpmFeokQGTfk_VcHSHxVy0/s1600/lhc.jpg"><img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 134px; height: 200px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj4oUz7UORRepRwfNXlIbf9mwRBrToZm2kNAXcx5fke01LMoPhycxOyyST1FbYyZTvb5Sij39QGaTomuFaMP-KH43eIO8NM1t43JuaBYH9W3mWUWJmvn8M06JxpmFeokQGTfk_VcHSHxVy0/s200/lhc.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5455502490388193986" /></a><br /><br />Duela pare bat aste, goian esan bezala, zenbait urte eta akats askoren ondoren partikulen arteko talka lortu zuten, baina hala ere emaitza hobeak espero dituzte. Hasteko partikula bat sartu zuten eta azeleratzen joan ziren, ondoren aurkako norantzan beste partikula bat sortzeko. 7TeV eko energia lortu zuten baina hala ere energia handiagoak lortzea espero dutela aitortu dute nahiz eta lortutako aurrerapaso izugarria dela aipatu behin eta berriz. <br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsCUcVhC01bhvHxpVJO5IR2e-p0kFWfkwN2n1LY4vcTvLxPLR_siZ6BdTuZ8EiJTmuV19mbmHPIv6dzHL_GIYKA625ayOQQkb1l05Ue2A_mGhXyi7R1PG45w0AllmaufEe9CxifDltxmuh/s1600/unibertso.jpg"><img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 188px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsCUcVhC01bhvHxpVJO5IR2e-p0kFWfkwN2n1LY4vcTvLxPLR_siZ6BdTuZ8EiJTmuV19mbmHPIv6dzHL_GIYKA625ayOQQkb1l05Ue2A_mGhXyi7R1PG45w0AllmaufEe9CxifDltxmuh/s200/unibertso.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5455503061526049762" /></a><br /><br />Gero eta hurbilago gaude unibertsoaren sorreratik eta gauzak hobeto ulertzetik. <br /><br />Informazio gehiagorako<br /><br />http://science.portalhispanos.com/wordpress/?p=7330<br /><br />Y.A.A.Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-16350160986270171052010-03-28T10:48:00.000-07:002010-03-28T12:12:04.325-07:00Giza begia eta ikusmenaren anormaltasunak<p style="text-align: justify;">Sistema optikorik garrantzitsuena da eta ia forma esferikoa dauka.<br /></p><p style="text-align: justify;">Giza begia dioptrio esferiko batez eta lente batez (kornea eta kristalinoa, hurrenez hurren) eratutako sistema optikoa da. Sistema optiko honek objektuen irudi errealak eta alderantzikatuak sortzen ditu erretinan.</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;"><img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/optika32.gif" class="graf left" title="Optika32" alt="Optika32" align="left" width="230" height="239" />Begiaren itxura 2,5 cm inguruko diametroa duen esferarena da gutxi gorabehera, esklerotika deritzon mintzaz inguratua; hau gardena da aurrealdean eta kornea deitzen zaio.</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Argiaren sarrera begian iris deritzon diafragma batek erregulatzen du eta honek irekidura zirkular bat du, begi ninia deritzona. Irisaren atzean eta berau ukitzen duela lente konbergente biganbil bat dago, kristalinoa, eta konbergentzia aldakorra dauka zilio-muskuluei esker. Hauek kristalinoaren aurpegien kurbadura handiagotzea edo txikiagotzea eragiten dute.</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Kornearen eta kristalinoaren artean likido bat dago umore urtsua deritzona. Kristalinoaren atzean, begi globoa betez, beste likido bat dago; umore beirakara.<br /></p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Argi izpiek, kornea, umore urtsua, kristalinoa eta umore beirakara zeharkatu eta <span style="font-weight: bold;">erretinan </span>erasotzen dute. <span style="font-weight: bold;"></span><span style="font-weight: bold;"></span>Erretina begiaren barruko estalkia da eta bertan <span style="font-weight: bold;">konoak</span> eta <span style="font-weight: bold;">bastoiak</span> deritzen zelula hartzaileak daude, hauek argiarekiko sentikorrak direlarik. Zelula hauek nerbio optikoari konektatuak daude eta horrek garunera bidaltzen du nerbio seinalea. Begiko erretinan objetuen irudi erreal eta alderantzikatuak eratzen dira.<br /></p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Kono eta bastoien banaketa ez da uniformea erretina osoan zehar. Badago 0,25 mm-ko eskualde txiki bat, <span style="font-weight: bold;">fobea </span>deritzona, non bertan konoak bakarrik agertzen dira; hau da erretinaren zatirik sentikorrena. Objektu bati begiratzen diogunean, begiak objektuaren irudia eremu horretan eratzeko moduan enfokatuko du.</p><div style="text-align: justify;"> </div><h4 style="text-align: justify;">EGOKITZAPENA</h4><div style="text-align: justify;"> </div><h5 style="text-align: justify;"><span>Distantzia ezberdinetan dauden objektuak enfokatzeko kristalinoan ematen den distantzia fokalaren aldaketari deitzen zaio egokitzapena.</span></h5><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Zilio muskuluek jasaten duten nahigabeko prozesu bat da. Aztertu dezagun nola ematen den prozesu hau:</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;"><span class="azpiatala"><img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/optika36.gif" class="graf right" title="Optika36" alt="Optika36" align="right" width="226" height="117" />1.-</span> Suposa dezagun objektua begitik oso urrun dagoela. Hau da, <img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/ekuazioa28.gif" title="Ekuazioa28" alt="Ekuazioa28" class="absmiddle" align="absmiddle" width="57" height="26" />. Egoera honetan zilio-muskuluak lasaitu egiten dira eta lentea (kristalinoa) findu egiten da. Kristalinoaren fokua erretinan kokatzen da eta irudia bertan sortzen da.</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Lente finen ekuazioaren arabera konprobatu dezakegu egoera hau:</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;"><img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/ekuazioa27.gif" title="Ekuazioa27" alt="Ekuazioa27" class="absmiddle" align="absmiddle" width="267" height="43" /></p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;"><img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/ekuazioa28.gif" title="Ekuazioa28" alt="Ekuazioa28" class="absmiddle" align="absmiddle" /> bada, orduan <img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/ekuazioa30.gif" title="Ekuazioa30" alt="Ekuazioa30" class="absmiddle" align="absmiddle" width="29" height="17" /> eta <img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/ekuazioa29.gif" title="Ekuazioa29" alt="Ekuazioa29" class="absmiddle" align="absmiddle" width="40" height="18" />.</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;"><span class="azpiatala"><img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/optika37.gif" class="graf right" title="Optika37" alt="Optika37" align="right" width="231" height="233" />2.-</span> Objektua begira gerturatzen badugu eta kristalinoak ez badu bere distantzia fokala aldatzen irudia nahasia ikusten da ez bait da erretinaren gainean enfokatzen, atzerago baizik.</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;"><span class="azpiatala">3.-</span> Kontuan harturik kristalinoa eta erretinaren arteko distantzia beti berdina dela, hau da, s'=kte, zera dugu.</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;"><img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/ekuazioa31.gif" title="Ekuazioa31" alt="Ekuazioa31" class="absmiddle" align="absmiddle" width="155" height="38" /></p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Objektua gerturatzean (ez ahaztu s-k ikur negatiboa duela) <img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/ekuazioa32.gif" title="Ekuazioa32" alt="Ekuazioa32" class="absmiddle" align="absmiddle" width="50" height="37" /> atalaren balioa geroz eta handiagoa izango da eta, ondorioz, <img src="http://www.jakinstein.com/UserFiles/Image/Optika%20Geometrikoa/ekuazioa33.gif" title="Ekuazioa33" alt="Ekuazioa33" class="absmiddle" align="absmiddle" width="16" height="37" />handitu egin beharko da, kristalinoaren distantzia fokala txikiagotuz.</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Hau dela eta, <a style="color: rgb(51, 0, 0);" href="http://mysite.verizon.net/vzeoacw1/eye_applet.html">zilio muskuluek kristalinoa konprimatuko dute bere dioptrioen kurbadura erradioa txikiagotuz eta, ondorioz, distantzia fokala txikituz.</a><span style="color: rgb(51, 0, 0);"> Horrela irudia erretinaren gainean enfokaturik geratzen da.</span></p><div style="text-align: justify; color: rgb(51, 51, 51);"> </div><p style="text-align: justify;"><span style="color: rgb(51, 51, 51);">Baina egokitzapenak muga bat du; objektua begira gerturatzen badug</span>u, distantzia batetik aurrera ez dugu bere irudia garbi nabarituko. Begiak argi enfokatzen duen punturik hurbilenari <strong>HURBILEKO PUNTUA</strong> esaten zaio. Distantzia hau pertsona batzuetatik beste batzuetara eta adin ezberdinen arabera aldakorra izaten da. Gazte baten kasuan 25 cm-koa izaten da gutxi gora behera.</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Bestalde, <strong>URRUNEKO PUNTUA</strong>, pertsona batek objektuak argi bereizten dituen distantzia maximoari deritzo. Begi «normalaren» kasuan infinituan dago puntu hori.</p><div style="text-align: justify;"> </div><h4 style="text-align: justify;">IKUSMENAREN ANORMALTASUNAK</h4><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Begiko sistema optikoan dauden atal ezberdinen arteko erlazioa ez da beti egokia izaten. Honen eraginez funtzionamendu akats batzuk sortzen dira, eta egokitzearen tartean aldakuntzak sortzen dira.</p><div style="text-align: justify;"> </div><ul style="text-align: justify;"><li><span style="text-decoration: underline;"><strong>PRESBIZIA:</strong></span></li></ul><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Adinarekin azaltzen den gaitz honetan murriztuta dago kristalinoaren egokitzapen ahalmena. Urruneko puntua ez da aldatzen baina hurbileko puntua zerbait urrutiago kokatzen da. Beraz, presbizia edo «bista nekea» duten pertsonek ondo ikusten dute, gertura begiratzen dutenean ezik.</p><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Akats hau lente konbergenteen bitartez konpontzen da. Merkatuan hiru motatakoak izaten dira: «hurbileko bista»-rako lenteak (txikiak dira eta urrutira begiratzeko bere gainetik begiratzen uzten dute), lente bifokalak eta lente progresiboak (lente hauek distantzia fokal ezberdinak dituzte).</p><div style="text-align: justify;"> </div><ul style="text-align: justify;"><li><span style="text-decoration: underline;"><strong>MIOPIA:</strong></span></li></ul><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Urrutiko objetuak garbi ikusteko zaitasuna da, begiaren gehiegizko konbergentziaren ondorioa da. Hau dela eta, urrutiko objektuak kristalinoa eta erretinaren artean enfokatzen dira eta, ondorioz, ez da irudi garbia jasotzen. Izpien fokatze zuzena erretinaren gainean ahalbidetzen duten <span style="color: rgb(51, 204, 0);">lente dibergente</span>en bidez zuzentzen da.<br /></p><div style="text-align: justify;"> </div><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/PORTATIL/CONFIG%7E1/Temp/moz-screenshot.jpg" alt="" /><br /><img src="file:///C:/DOCUME%7E1/PORTATIL/CONFIG%7E1/Temp/moz-screenshot-1.jpg" alt="" /><br /><br /><b><p align="center"><img src="http://www.educaplus.org/luz/recursos/miope.gif" width="613" height="150" /></p> <p><br /></p> </b><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Konbergentzi handi horren ondorioz hurbileko objektuak enfokatzeko arazorik ez ditu izaten. Miopeak hurbileko puntua oso gertu dute eta, ondorioz, gertuko bista hobea dute begi normalak baino.</p><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;"> </div><ul style="text-align: justify;"><li><span style="text-decoration: underline;"><strong>HIPERMETROPIA:</strong></span> </li></ul><div style="text-align: justify;"> Begiaren konbergentzi gabeziak eragiten duen gaitza da. Irudia erretinaren atzean eratzen da, infinitu optikoan dauden objetuentzat. Akats hau begi globo laburregiak sortzen du gehienetan baina kornearen kurbadura txikiegiak ere sor dezake. Hipermetropeek zailtasunak izaten dituzte hurbilekoa ikusteko ( puntu hurbila 25 zm baino urrunago baitituzte), eta fokatze zuzena emango dioten betaurreko <span style="color: rgb(255, 0, 0);">konbergenteak</span> behar ditu.<br /></div><div style="text-align: justify;"> </div><div style="text-align: justify;"> </div><br /><p align="center"><img src="http://www.educaplus.org/luz/recursos/hiperme.gif" width="623" height="150" /></p> <b></b><br /><div style="text-align: justify;"> </div><ul style="text-align: justify;"><li><span style="text-decoration: underline;"><strong>ASTIGMATISMOA:</strong></span></li></ul><div style="text-align: justify;"> </div><p style="text-align: justify;">Akats hau agertzen da kristalinoa edo kornea erabat esferikoak ez direnean. Horrelakoetan objektu puntualen irudiak lerro laburrak bihurtzen dira. Horregatik begi astigmatiko batek ezin ditu garbi bereizi zuzen paraleloak, txirrindu baten gurpilen erradioak,...eta abar.<br /></p><br /><p style="text-align: justify; color: rgb(51, 204, 255);">http://www.hiru.com/fisika/fisika_05300.html<br /></p><span style="color: rgb(102, 204, 204);"><span style="color: rgb(51, 204, 255);">http://www.educaplus.org/luz/lente1.html</span><br /><br /><span style="color: rgb(204, 51, 204);">Egilea: ALL</span><br /></span>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-68564040641757950562010-03-24T13:37:00.000-07:002010-03-25T05:36:38.214-07:00Einstein eta argia.Bideo hauetan Carl Saganek asalpen oso ona ematen du argiaren iguruko gertaeraz. Hau azaltsen da bi bideo hauetan:<br /><br />Einstenek bere buruari galdetu egin zion nolako aldaketak gertatuko ziren argiaren abiadura izanda eta galdera honetatik bi idei oso garrantzitsuetara eldu zen.<br />Einstenek mekanika klasikoari aldaketak erakarri zion. Gizon honek argi hutsi zuen abiadura handietan lan egiten bada erregela batzuk ulertu egin behar dira, erregela hauei errelatibitatearen teoria deitu zion. Objetu baten argia BETI abiadura berdinean mugitu egingo da, mugitzen edo geldirik badago eta ez da objetuaren abiadura eta argiarena gehituko. Ezin daiteke argiaren abiadura gainditu ez berdindu, limite kosmiko antzera izango da, unibertsoko erregela fundamentala.<br />Argiaren abiadura sistema erreferentzi inertsial guztietan berdina da.<br /><br />Argiaren abiadura hutsean "c" konstante unibertsal bat da eta argi iturriaren mugimenduari independentea, hau da argi iturria mugitzen bada ez du argiaren abiadura aldatuko baina bai efektu adierazgarri batzuk sortuko ditu.<br />Norbaitek argiaren abiadurara ezin da mugitu, baina %99,9-ra mugituko balitz efektu batzuk jasango ditu. Bidaiari horren kanpo bisuala estutuko zen (bideoaren antzera) eta guztia argiaren abiadurara (argiaren abiaduraren %99,9-ra) mugitzen dela irudiko zaio. Bidaiaria ikusten duen edonork ahurrez ahurre ikusten badu urdinez tintatua dagoela irudiko zaio, ondotik pasatzerakoan bidaiaria estutua dagoela irudituko zaio eta urruntzean gorriz tintatuta dagoela. Kolore urdina uhin longitude txikia delako ematen da eta gorria uhin luzera handia delako, hau Doppler efektuaz esagutzen da.<br />Doppler efektua ez da gertatzen den efektu adierazgarri bakarra, bidaiariak denboraren dilatazioaren paradoja jasango du. Bidaiariarentzako minutuak edo horduak bakarrik pasatu direla irudiko zaio baina besteentzako hilabeteak edo urteak pasatu dira. Argiaren abiaduran mugitzen diren partikula atomikoak deterioro txikiagoa jasaten dute.<br />Hau jakinda, gizakiak argiren abiadura mugitzeko espazio ontzia asmatzen badu eta zenbait urte ematen baditu planeta batera bidaiatzen eta itzultzen etxera eltzerakoan tripulazioak ezagutzen zuten gendeak urte hoiek jasango dute baina tripulazioak egun batzuk bakarrik.<br /><br /><strong><em>Egilea:</em> AsierRL<br /></strong><br /><object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/aEvHYE92eis&hl=es_ES&fs=1&"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/aEvHYE92eis&hl=es_ES&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object><br /><br /><object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/_YMOSeG4wlI&hl=es_ES&fs=1&"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/_YMOSeG4wlI&hl=es_ES&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-72040742702018839992010-03-24T12:25:00.000-07:002010-03-25T05:42:11.473-07:00Neutroi Izarrak<p align="center"><a href="http://nathanielyork.files.wordpress.com/2008/06/070820neutronstar02wl71.jpg"><img style="WIDTH: 236px; HEIGHT: 197px; CURSOR: hand" border="0" alt="" src="http://nathanielyork.files.wordpress.com/2008/06/070820neutronstar02wl71.jpg" /></a><br /></p><p>Neutroi izarrak, izar supergigante bat behin bere erregai nuklearra bere nukleoan agortu duenean, eta estanda egin duenean supernova tipo II batean sortzen da. Izar hauek nagusiki neutroiez konpozatuta daude, baita protoiez eta elektriez eta bere azaleta burdinez konposatuta dago.<br /><br />Supernobaren masa izan behar da 9-10 masa solar baino handiagoa. 9 edo 10 masa solar baino gutxiago dituzten izarrak bihurtzen dira "Enanas Blancas" eta hauek baino masa handiago dituztenak kolapsatzen dira eta zulo beltzetan bihurtzen dira.<br /><br />Masa solarra: izarren eta beste objetu masiboen tamaina neurtzeko unitatea astronomian eta astrofisican. Masa solar unitate batek Eguzkiaren masaren berdina da. Eguzkia erreferentzi modura hartzen da Lurratik urbilen dagoen izarra delako.<br /><br />1 masa solar --> 1,9891 x 10*30<br /><br /><a href="http://www.astrocosmo.cl/b_p-tiempo/imagcap03/f_03.08.07.01.gif"><img style="WIDTH: 272px; HEIGHT: 249px; CURSOR: hand" border="0" alt="" src="http://www.astrocosmo.cl/b_p-tiempo/imagcap03/f_03.08.07.01.gif" /></a> <a href="http://eltamiz.com/wp-content/uploads/2008/01/estrella-de-neutrones.jpg"><img style="WIDTH: 325px; HEIGHT: 249px; CURSOR: hand" border="0" alt="" src="http://eltamiz.com/wp-content/uploads/2008/01/estrella-de-neutrones.jpg" /></a><br /><br />Neutroi izar normal baten masa dago 1,35 eta 2,1 masa solarren hartean eta bere erradioa 10-20 Km ( gero eta masa gehiago gero eta erradio txikiagoa)<br /><br />"Enana Blanca" batek "Chandrasekhar"-en limitera heltzen bada, 1,44 masa sola, kolapsatu egingo da eta neutroi izar bat bihurtuko da.<br /><br />Supernoba labur baten ondoren, nukleo konpakto eta hiperdensoa geratzen da (burdinezkoa eta beste materialez konposatuta). Nukleo honek jarraitzen da konprimitzen eta berotzen. Bere masa handiegia denez, elektroiak ezingo dute kolapsoa gelditu eta dentzitatea handitzen jarraitzen du. Generalki, neutroiazioa gertatzeko (elektroien eta protoien konbinaketa neutroiak emateko) behar den dentzitatea 2,4 x 10*7 g/cm*8 -koa da (limite Coulombiarra gaindituz).</p><p>Honen temperatura handitzen da 3x10*9 Kelvin-etara. Balio honetan fotoiak hain energetikoak direnez burdin nukleoak apurtu dezaketela, fotodesintegrasio prozesu bat sortuz. Partikual hauek karga gutxiago izanez, elektroiak erakartzen dituzte eta nukleoen barruan sartzen dira, protoiekin konbinatuz.<br /><br />Fotodesintegrazioa izarra izozten du eta elektroien kopurua geisten da nukleotan sartzen diren einean, honek presioa geisten du eta kolapsoa azeleratzen du.<br /><br />Prozesua jarraitzen du honela, neutroien degenerazio dentzitatera heldu harte, hauda 10*14 g/cm*8. Momentu honetan ia izarraren masa osoa neutroietan transformatu da. Neutroi degeneratuen nukleoa izan behar du 3 masa solar baino masa txikiagoa. Limite hori gainditzen badu, neutroien izarra ezin da gelditu eta uzte denez zulo beltz batean transformatu ahal da. Teorikoki neutroien izar eta zulo beltz baten harteko fenomenoa ,"quarks izarra" dela ezaten dute zientifiko batzuek, nahiz eta komprobatuta ez egon.<br /></p><strong></strong><p align="right"><strong>Egilea: ARL</strong></p><div align="right"></div><br /><object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/k7hR6kwFs4g&hl=es_ES&fs=1&color1=0x5d1719&color2=0xcd311b"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/k7hR6kwFs4g&hl=es_ES&fs=1&color1=0x5d1719&color2=0xcd311b" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-193283219651423665.post-58049150622577157682010-03-23T11:23:00.000-07:002010-03-23T11:57:02.704-07:00Grabitatea, zer da?<div style="text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="color:#551A8B;"><u><br /></u></span></div><div style="text-align: center;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 204, 0); "><b><p class="MsoNormal" style="text-indent: 35.4pt; display: inline !important; "><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 204, 0); font-family:Georgia, serif;"><b><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 0); "><span class="Apple-style-span" style="color:#33CC00;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">GRABITATEA, ZER DA?</span></b></span></span></b></span></span></span></p></b></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color:#33CC00;"><b><p class="MsoNormal" style="text-indent: 35.4pt; "><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Grabitatea gorputz batek jasaten dituen bi azelerazioen batuketa da. Alde batetik planetak edo sateliteak gorputzarengan reagiten duen erakarpen azelerazioa eta bestetik planetak edo sateliteak biratzean sortutako azelerazio zentripetua. G hizkiaz adierazten da eta bere balioa</span></span></span><span class="apple-style-span"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">9,80665</span></span></span></span><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> m/s²-koa da .<span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 204, 0); font-family:Georgia, serif;"></span></span></span></span></p><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><b><p class="MsoNormal" style="text-indent: 35.4pt; display: inline !important; "><span style="font-family:Candara;"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"></span></span></o:p></span></p></b></span></b></span><span class="Apple-style-span" style="color:#33CC00;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"></span></span><p></p><p class="MsoNormal" style="text-indent: 35.4pt; "><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#009900;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Zergatik balio hau?</span></span><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="font-family:Georgia, serif;"></span></span></span></p><b><p class="MsoNormal" style="text-indent: 35.4pt; display: inline !important; "><span style="font-family:Candara;"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color:#009900;"></span></span></o:p></span></p></b><p></p><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Balio hau batezbesteko bat da balio altuenetik (9,832 m/ s² poloetan) balio baxuenera (9,789m/ s² ekuatorean) doana.</span></span></span></b></span></div><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/39/Acceleration-due-to-Gravity-on-Earth.png"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 923px; height: 1090px;" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/39/Acceleration-due-to-Gravity-on-Earth.png" border="0" alt="" /></a><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><br /></span></b><div><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Edozein tokitako grabitatea kalkula dezakegu formula honen bidez: </span></b></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color:#33CC00;"><p class="MsoNormal" style="text-indent:35.4pt"><span class="Apple-style-span" style="font-family:Candara;color:#000000;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="http://upload.wikimedia.org/math/0/0/4/0044e17cefe30ab69a9f494bac37dc88.png" /></span></b></span></p></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color:#33CC00;"><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Non go grabitate estandarra den.</span></b></span></span></span></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color:#33CC00;"><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/43/Earth-G-force.png" /></span></span></span></span></b></span></div><div><span class="Apple-style-span" style="color:#33CC00;"><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style=" ;font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size:small;"><p class="MsoNormal" style="text-indent:35.4pt"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Guztiok dakigu zer egin zuen Newton-ek eta zein esperimentutan oinarritu zen grabitatea frogatzeko (ez, ez da soilik sagarrean oinarritzen). Baina badaude grabitateari buruzko beste esperimentu ezezagunak ( ikasle gehenontzat behintzat) eta bitxiak:<o:p></o:p></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:71.4pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo1; tab-stops:list 71.4pt"><span style="font-family:Symbol; mso-fareast-font-family:Symbol;mso-bidi-mso-ansi-language: ES-TRADfont-family:Symbol;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">·</span><span style="font:7.0pt "Times New Roman""><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></b></span></span><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Pound eta Rebka-ren esperimentua: Grabitazio handiko eremuetan argiaren frekuentzia gutxitzen da.<o:p></o:p></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:71.4pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo1; tab-stops:list 71.4pt"><span style="font-family:Symbol; mso-fareast-font-family:Symbol;mso-bidi-mso-ansi-language: ES-TRADfont-family:Symbol;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">·</span><span style="font:7.0pt "Times New Roman""><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></b></span></span><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Grabitate handiko eremuetan dauden erlojuak orduak astiroago neurtzen ditu grabitaterik ez duen eremuetan kokaturik daudenak baino.<o:p></o:p></span></span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:71.4pt;text-indent:-18.0pt;mso-list:l1 level1 lfo1; tab-stops:list 71.4pt"><span style="font-family:Symbol; mso-fareast-font-family:Symbol;mso-bidi-mso-ansi-language: ES-TRADfont-family:Symbol;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">·</span><span style="font:7.0pt "Times New Roman""><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></b></span></span><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Shapiro efektua: Eremu grabitatorio handi bat igarotzeko seinale ezberdinak denbora ezberdinak behar dituzte.<o:p></o:p></span></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Candara;"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></o:p></span></p> <p class="MsoNormal" style="text-indent:35.4pt"><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Txapa honen ostean ikus ditzagun grabitatearekin zerikusia duten bitxikeria, argazki eta bideo batzuk:<o:p></o:p></span></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-family:Candara;"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 204, 0); font-family:Georgia, serif;"><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"></span></span></span></span></b></span></o:p></span></p><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><ol start="1" type="1" style="margin-top: 0cm; display: inline !important; "><li class="MsoNormal" style="display: inline !important; "><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> 1. Zergatik ezin dute espazioan dauden astronautek korrokadarik bota?</span></span></li></ol></span></span></span></b><p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:18.0pt"><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Grabitatearen gabeziak ez du usten urdailean dauden likidoak eta gasak banatzea eta beraz, gas horiek konporatzea ezinezkoa egiten da.</span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left:18.0pt"><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 204, 0); font-family:Georgia, serif;"><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"></span></span></span></span></b></span></span></p><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><p class="MsoNormal" style="margin-left: 18pt; display: inline !important; "><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 204, 0); font-family:Georgia, serif;"><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"></span></span></span></span></b></span></span></span></b></span></span></p><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><ol start="2" type="1" style="margin-top: 0cm; display: inline !important; "><li class="MsoNormal" style="display: inline !important; "><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">2.Zergatik da errezagoa atletismo record bat lortzea Madrilen Moskun baino?</span></span></li></ol></span></span></span></b></span></span></span></b></span></span></span></b><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"></span></span></span></span></b><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><p></p></span></span></span></b><p></p><p class="MsoNormal" style="margin-left:18.0pt"><span style="font-family:Candara;"><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"></span></span></span></span></b></span></p><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><p></p></span></span></span></b><p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left:18.0pt"><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Grabitatean latitudearekin handitzen da. Mosku Madril baino latitude handiago batean dagoenez, g(mosku) > g(madril). Horrela, korrikalaria gehiago pisatzen du Moskun eta zailagoa da abiaduran handiz korrika egitea. <o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left:18.0pt"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span style="font-family:Candara;"></span></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#009900;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Uraren portaera grabitate zero-n:</span></span><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color:#009900;"></span></span></span></p><span class="Apple-style-span" style="color:#009900;"><p class="MsoNormal"></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU"><a href="http://www.youtube.com/watch?v=vaXIKpDhGyA"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">http://www.youtube.com/watch?v=vaXIKpDhGyA</span></a></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="EU"><o:p><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span lang="EU"><a href="http://www.youtube.com/watch?v=RKVNvnXBMvk"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">http://www.youtube.com/watch?v=RKVNvnXBMvk</span></a></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="http://www.bnp.gob.pe/snb/data/periodico_mural/2008/11/noticias/astronauta.jpg" /></span></p><p class="MsoNormal"></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">GRABITATE</span><span><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></span><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">MAXIMOA:</span></span></p><p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span lang="EU"></span></span></p><p class="MsoNormal" style="text-indent:35.4pt"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Grabitate maximoa non lortzen da?</span><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(51, 204, 0); font-family:Georgia, serif;"><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color:#009900;"></span></span></span></span></span></b></span></span></p><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#009900;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><p class="MsoNormal" style="display: inline !important; "></p></span><p class="MsoNormal" style="display: inline !important; "><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span lang="EU"></span></span></p><p class="MsoNormal" style="display: inline !important; "><o:p><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> </span></span></o:p></p></span></span></span></span></b><b><span style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span lang="EU" style="font-family:Candara;"><span class="Apple-style-span" style="color:#009900;"><p></p><p></p></span></span></span></span></b></span><p></p> <p class="MsoNormal" style="text-indent:35.4pt"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Zuzenagoa izango zen esatea eremu grabitatoio maximoa non lortzen den.<o:p></o:p></span></span></p> <p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Guztiok noiz edo noiz zulo-beltz hitza entzun dugu, baina seguruenik ez dakigu zehazki zer den.<o:p></o:p></span></span></p> <p class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> Zulo beltza espazio-denboraren eremu finitu bat da, bere bornean dagoen masa kantitate handi batek osatu duena. Dentsitatea bertan izugarri handia da eta horrek eremu grabitatorio sendo bat sortzen du, edozein partikula ( argi fotoiak ere!) beregana erakartzeko gai dena.<o:p></o:p></span></span></p> <span style="font-family:'Times New Roman';"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"> Gogoratu eremu grabitatorioaren formula: </span></span></span><p></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU"><span style="font-family:'Times New Roman';"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="http://www.escuadron69.net/v20/images/redactores/Darkness/gravedad.jpg" /></span></span></span></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU"><span style="font-family:'Times New Roman';"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"></span></span></span></span></p><span lang="EU"><span style=" ;font-family:'Times New Roman';"><span class="Apple-style-span" style="font-size:small;"><span class="Apple-style-span" style="color:#000000;"><p class="MsoNormal"><span lang="EU"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;">Hona hemen, zulo beltzen argazki batzuk:</span></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="http://www.portalciencia.com.ar/web/imagenes/52.jpg" /></span></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><img src="http://www.xtec.cat/~rmolins1/univers/fotos/forat01.jpg" /></span></span></p><p class="MsoNormal"><span lang="EU"></span></p><span lang="EU"><p class="MsoNormal"><span lang="EU"><span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"><a href="http://www.youtube.com/watch?v=3QYVUvm3Uc4">http://www.youtube.com/watch?v=3QYVUvm3Uc4</a></span></span><span style="mso-ansi-language:ES-TRAD"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal">PATRICIA B.</p></span><p></p></span></span></span></span><p></p><p></p><p></p></span><p></p><p></p></span></span></span></span></b></span></div>Herri Lanakhttp://www.blogger.com/profile/04124467350139688700noreply@blogger.com1